Valborgsmässoafton

I Ankarsrum där jag växte upp var Valborgsmässoafton en stor händelse. Ankarsrum är ett brukssamhälle i nordöstra Småland med anor från 1600-talet. Bruket är nedlagt nu, men när jag var barn var det den dominerande arbetsgivaren i Ankarsrum.
Brukets ägare använde Valborgsmässoaftan som PR-event, skulle vi säga idag. Längs bruksdammen tändes marschaller. Ett stort bål flammade i bruksparken. På De Marés holme som vi såg så bra där vi stod på sluttningarna upp till vägen tändes bengaliska eldar. Manskören sjöng och berömda sångare kunde komma glidande i en båt på dammens vatten. Sist på kvällen kom den största attraktionen - ett festfyrverkeri.
Då var fyrverkeriet så fint att människor kom i mängder till Ankarsrum för att fira Valborg. Om vi såg det fyrverkeriet nu skulle vi nog rastlöst plocka upp våra mobiler och kolla på intressantare saker där. Det var stora fina raketer som skickades upp men det gick tid mellan varje uppskjutning. Det var inte som dagens fyrverkerier där flera raketer briserar samtidigt i snabb följd.
Så flyttade jag till Linköping och insåg hur olika våra minnen omkring första maj kan vara. För en människa som var uppvuxen i Linköping var majgubbarna det stora. Majkarnevalen startades av läroverksynglingar på 1860-talet. Den hölls i nästan 136 år innan den upphörde på 1990-talet. Linköping hade blivit en studentstad och studentorkesterfestivalen som hålls vartannat år hade tagit över.
Det enda som finns kvar från majgubbarnas tid är orkestern Bonnkapellet som spelar hellre än bra men som kan vara väldigt trevlig att titta och lyssna på. Här är ett foto från 1928 som jag hittade på Digitalt museum.
Men själv bär jag med mig stämningsfulla och spännande minnen från min barndoms Valborgsmässokvällar och nu önskar jag alla en fin kväll med hopp om att alla träd snart kommer att grönska.
 
Kategori: Högtider Taggar: Valborgsmässoafton

Vårflod i Söderhamn

För en vecka sedan åkte vi till Söderhamn och hälsade på släkten.
När vi hade åkt förbi Gävle fanns det snö här och där i skogen. De har haft extremt mycket snö i Hälsingland den här vintern.
Hopplogade snöhögar fanns det gott om i Söderhamn. Den här som låg vid stadsparken hade de skottat bort innan vi åkte hem.
Ingen kan minnas att vårfloden i Söderhamnsån har varit så här kraftig tidigare.
Den gamla tullmjölkvarnen som byggdes 1751används idag som utställnings- och samlingslokal och kaffestuga. Men nu hade man stängt den gamla kvarnen av säkerhetsskäl på grund av det höga vattenflödet.
Gångbron var avspärrad och man hade byggt sandvallar för att skydda byggnaden.
Längre nedströms flöt vattnet lite lugnare och det var ingen risk för översvämning i stan eftersom kajkanterna är höga. Men de här bänkarna och papperskorgen klarade sig inte undan vattnet.
Igår åkte vi hem igen. När vi kom hem till Linköping hade häckarna börjat grönska. Och gräset var så grönt. Jag hade glömt hur grönt det kan vara på våren.
 

Biblioteket med den finaste utsikten?

Det här fotot tog jag för några år sedan inifrån Marinmuseums bibliotek. Marinmuseum ligger i Karlskrona och har ett specialbibliotek precis som många andra museer. Museibyggnaden finns på Stumholmen och finare miljö för ett museum och ett bibliotek får man leta länge efter.
Biblioteket är ett forsknings- och referensbibliotek och är öppet för allmänheten på tisdagar. Om ni vill besöka biblioteket är det bäst att ni kollar öppettider på hemsidan. Specialbibliotek brukar också fungera så att man kan kontakta bibliotekarien och komma överens om en viss tid om man ska forska.
I biblioteket finns mer än 20 000 böcker om flottan och den marina sjökrigshistorien. På hemsidan kan man läsa: "Bibliotekets äldsta bok är De Re Navali Libellus som är skriven av den franske författaren och ambassadören Lazare De Baïf (1496-1547) och tryckt i Lyon år 1540. Delar av skeppskonstruktören och varvsamiralen Fredrik Henrik af Chapmans (1721-1808) bibliotek ingår i också våra samlingar, liksom en del av hans vetenskapligt betydande böcker skrivna av honom själv."
Med andra ord ett bibliotek med en stor bokskatt där man också kan läsa om sjömännens liv, om galjonsbilder och mycket annat som hör samman med sjöhistorien.
Bibliotekets inredning har ritats av arkitekten och möbelformgivaren Åke Axelsson.
Länk till Marinmuseums bibliotek.
 Själv har jag älskat bibliotek ända sedan jag lärde mig läsa. Jag vet inte hur det är med er, men jag går ofta till biblioteket en lördag. Inte det här kanske, men till huvudbiblioteket här i Linköping.
Trevlig helg till er alla.