Valborgsmässoafton

I Ankarsrum där jag växte upp var Valborgsmässoafton en stor händelse. Ankarsrum är ett brukssamhälle i nordöstra Småland med anor från 1600-talet. Bruket är nedlagt nu, men när jag var barn var det den dominerande arbetsgivaren i Ankarsrum.
Brukets ägare använde Valborgsmässoaftan som PR-event, skulle vi säga idag. Längs bruksdammen tändes marschaller. Ett stort bål flammade i bruksparken. På De Marés holme som vi såg så bra där vi stod på sluttningarna upp till vägen tändes bengaliska eldar. Manskören sjöng och berömda sångare kunde komma glidande i en båt på dammens vatten. Sist på kvällen kom den största attraktionen - ett festfyrverkeri.
Då var fyrverkeriet så fint att människor kom i mängder till Ankarsrum för att fira Valborg. Om vi såg det fyrverkeriet nu skulle vi nog rastlöst plocka upp våra mobiler och kolla på intressantare saker där. Det var stora fina raketer som skickades upp men det gick tid mellan varje uppskjutning. Det var inte som dagens fyrverkerier där flera raketer briserar samtidigt i snabb följd.
Så flyttade jag till Linköping och insåg hur olika våra minnen omkring första maj kan vara. För en människa som var uppvuxen i Linköping var majgubbarna det stora. Majkarnevalen startades av läroverksynglingar på 1860-talet. Den hölls i nästan 136 år innan den upphörde på 1990-talet. Linköping hade blivit en studentstad och studentorkesterfestivalen som hålls vartannat år hade tagit över.
Det enda som finns kvar från majgubbarnas tid är orkestern Bonnkapellet som spelar hellre än bra men som kan vara väldigt trevlig att titta och lyssna på. Här är ett foto från 1928 som jag hittade på Digitalt museum.
Men själv bär jag med mig stämningsfulla och spännande minnen från min barndoms Valborgsmässokvällar och nu önskar jag alla en fin kväll med hopp om att alla träd snart kommer att grönska.
 
Kategori: Högtider Taggar: Valborgsmässoafton
Hanneles bokparadis:

i Göteborg har vi Chalmerscortègen, har frysit i huvudstaden när sönerna spelade saxofon och klarinett på kungens födelsedag...

Svar: Ja, vi har våra olika minnen. Mina från barndomen har bestämt min känsla för Valborg tror jag. Och visst har man frusit. Vädret har växlat väldeliga.
Mösstanten

Kommentera inlägget här: