Opera på bio

I måndags var vi på Filmstaden och såg Verdis Rigoletto. Operorna visas inte live här i Linköping så man missar känslan av att det händer nu. Men det var en fin upplevelse att se denna föreställning från Royal Opera House i London.
Fördelen med filmad opera, live eller inte, är att man är väldigt nära. Visserligen syntes det tydligt att Rigolettos dotter Gilda inte var en väldigt ung flicka som kom direkt från klostret. Men musiken med all känsla som finns i den gör att jag inte bryr mig särskilt mycket om sångarnas utseende. Sångarnas konst och deras agerande på scenen får mig att glömma sådana detaljer och leva med i historien. Föreställningarna är textade så man förstår precis alltihop.
Jag har sett Rigoletto en gång tidigare på TV när jag var barn. Och jag minns att jag blev väldigt tagen. Jag har aldig sett den på operan - bor man inte nära ett operahus blir det lätt så. Jag tycker att det är utmärkt att kunna se opera på bio.
Rigoletto är känslosam och tragisk som operor ofta är. Den bygger på en roman av Victor Hugo, Le Roi s'amuse, eller Kungen roar sig på svenska. Hovnarren Rigoletto älskar sin dotter. Hertigen förför henne och Rigoletto anlitar en yrkesmördare för att döda hertigen. Men mördaren dödar istället Rigolettos älskade dotter.
Trots att det är en opera från 1800-talet vars handling utspelas på 1500-talet känns problematiken aktuell. I den här föreställningen framställdes hertigens hov som rått, dekadent och fullt av övergrepp. Jag skulle inte vilja att någon jag kände vistades där. Jag förstår så väl att Rigoletto inte låter sin dotter gå ut mer än till kyrkan. Det måste vara farligt för en ung kvinna att gå omkring i den staden.
Rigoletto är en komplex figur. På hovet spelar han med i råheterna och står på hertigens sida. Hemma hos Gilda är han en öm far som älskar sin dotter över allt annat. Rollen spelas av Dimitri Platanias som gör det fantastiskt bra.
Musiken är lättillgänglig tycker jag. La donna è mobile, som hertigen sjunger känner väl de flesta igen. Jag uppfattar den som ett praktexempel på en man med makt som utnyttjar kvinnor - en man som sannerligen inte är att lita på - men som lägger hela anvaret på kvinnorna.
Gilda blir först lurad av hertigen. Han låtsas att han är en fattig student och hon blir förälskad i honom. Men så småningom blir hon bortförd och våldtagen. Hon skulle ha all anledning att utbrista: meetoo!
Här är en länk till youtube. Det är Gildas aria när hon har blivit förälskad i, som hon tror, den fattige studenten. I förställningen vi såg spelades hon av Lucy Grove men här sjungs rollen av Ekaterina Siurina
 
Kategori: Musik Taggar: Musik, Opera;
Kommentera inlägget här: