The Death of Stalin

Inga blommor på bloggen idag utan något helt annat. Vi lånade den här filmen på biblioteket. "Fruktansvärt roligt" står det och fruktansvärt är det. Men filmen är gjord på ett sådant sätt att handlingen blir rolig. Eller rolig? Jag skrattade inte eftersom skrattet fastnade i halsen innan det hann fram.
The Death of Stalin handlar om Stalins död och Chrustjovs maktövertagande. Fruktansvärda och absurda händelser men gestaltade på ett sådant sätt att man står ut med att påminnas om att de har funnits. Jag är ganska säker på att handlingen följer verkligheten. Till exempel var det tydligen så att när Stalin blev allvarligt sjuk hade man avrättat så många läkare att de som fanns kvar att tillgå ingalunda var de bästa.
Den här filmen rekommenderar jag varmt. Kanske som regnfilm i sommar? Eller som solfilm, en het dag när det är svalare och skönare inomhus än ute? Vi såg den i onsdags i väntan på att temperaturen skulle gå ner så pass att vi orkade med en kvällspromenad.
Och nu önskar jag er en trevlig helg.
 

Blommigaste utsikten mot ett bibliotek?

Det här fotot tog jag för några år sedan utanför stadsbiblioteket i Linköping. Biblioteksbyggnaden invigdes år 2000 och ritades av Johan Nyrén.
I fonden här ser ni en mörk tegelvägg. Det är rester av den biblioteksbyggnad som brann 1996. Efter det var biblioteket inhyst i tillfälliga lokaler så när det nya biblioteket invigdes gladde vi oss i Linköping.
Stadsbiblioteket kallas Stifts- och landsbibioteket eftersom det har sitt ursprung i kyrkans samlingar. 1287 donerades en liten samling handskrifter till domkyrkan och det sägs vara början till biblioteket.
Linköpings Stadsarkiv och Stiftsbiblioteket finns också i samma byggnad. Som tur är klarade sig åtminstone huvuddelen av Stiftsbibliotekets samling av gamla böcker, kartor och skrifter från branden. Där finns ca 235 000 volymer och förutom de tryckta böckerna ingår handskriftssamlingen och ett flertal enskilda personarkiv.
I samlingarna finns 135 inkunabler (tryck från 1400-talet) och böcker från 1500-talet och 1600-talet.
Men många böcker brann upp. Därför kan man ibland förutom en massa böcker som har köpts in hitta böcker i folkbibliotekets samling som kommer från något gammalt sockenbibliotek.
Här är en bild på Östgötarummet.
Linköpings stadsbibliotek samarbetar med de övriga biblioteken i Östergötland och med biblioteket i Tranås.
 

Waldemarsudde

När vi var på Waldemarsudde för att se Sigrid Hjerténutställningen passade vi också på att besöka Prins Eugens hem. Det är sammanbyggt med själva konstmuseet och efter att ha ätit lunch på Prinsens kök, vilket är just prinsens gamla kök tyckte vi att det var lika bra att se de kungliga hemmet innan vi tittade på konstutställningen.
Det jag fastnade för var alla de vackra blommorna, men här ser ni också prinsens föräldrar på väggen: kung Oscar II och drottning Sofia.
I matsalen var bordet dukat.
Och här ser ni själva bloggaren i aktion. På väggarna kunde vi se en del av prinsens målningar. Och i ett av rummen hänger Ernst Josephsons Strömkarlen.
Naturligtvis finns ett bibliotek också så lite böcker fick komma med på bild.
Och även där fanns vackra blommor.
Jag förknippar inte direkt pelargoner med kungliga hem, men här fanns det gott om dem.
Det fanns till och med en pelargonutställning i ett av rummen.
Här är en byst av prinsen själv, i hallen. Så det var både det första och det sista vi såg av prins Eugens hem.
Waldemarsudde var ett industrioråde när prins Eugen kom dit första gången, men han lät skapa en park vid huset. Huvudbyggnaden stod färdig år 1905 och ritades av Ferdinand Boberg. Både konstmuseet, prins Eugens hem och de vackra omgivningarna lockar till fler besök. Det var så mycket som vi inte hann se och uppleva. I trädgården finns till exempel många fina skulpturer som vi inte såg när vi var där.