Allhelgonaljus

Idag är det kyrkogårdens dag i Linköping. Vi brukar gå till Stora kyrkogården och sätta ljus i minneslunden. Jag tycker att det är en fin sed att stanna upp och minnas dem som inte är med oss längre.
Länge trodde jag att seden att sätta ljus på gravarna var urgammal. Det kanske den är, men inte i Sverige. Vid jul började man sätta ljus på barns gravar i slutet av 1800-talet, läser jag på nätet. Men vid allhelgona först efter andra världskriget.
Hur som helst är det en fin sed. Så idag kommer vi att gå till Stora kyrkogården. För mig har det inte så stor betydelse var mina bortgångna kära är begravda. Minnet finns inom mig.
En fin Allhelgonahelg önskar jag er alla.
 
Hanneles bokparadis:

En fin sed - men I början på 1950-talet tyckte inte renläriga svenska präster om denna katolska sed att pryda bortgågna släktingars gravar med ljus... Besök också någon äldre ensam släkting. tänk på de levande också.

Svar: Du har rätt.
Mösstanten

Klimakteriehäxan:

Granris, ljung och lyktor på plats sen igår på släktens gravar. Det hör till.

Svar: Visst hör det till. Stämning och eftertanke.
Mösstanten

skogsnuvan:

Jag tände redan igår kväll mest bara för att jag ändå var ute och körde. Min byväg är snorhal och man kör inte mer än vad man måste. Nu hoppas jag bara att blankisen går bort

Svar: Det får vi hoppas, att isen försvinner.
Mösstanten

Yasmine:

Oj, det var inte alls länge! Väldigt fint är det <3

Svar: Ja fina seder behöver ju inte vara gamla.
Mösstanten

Kraka:

Jag skulle nog vilja påstå att det var först på 1980-talet som ljuständning blommade ut och blev en allmänsed. Innan tändes ljus lite här och var, men inte i den omfattningen som nu.
Jag älskar seden med ljuständning på gravar och tycker det är så vackert. Men jag minns att mina föräldrar tyckte det var en hemsk katolsk sed. De smyckade gravar med granris, men aldrig några ljus.
Av (medeltida)tradition anses Allhelgona utgöra gränsen mellan hösten och vintern.

Fia:

Det känns fint med alla ljus på kyrkogårdar och i minneslundar. Fint att minnas nära och kära på det viset.

Svar: Ja, det är stämningsfullt. Och bra att stanna upp och minnas.
Mösstanten

Lillan Kind:

Ja det är så vackert och stämningsfullt på kyrkogårdarna under allhelgonahelgen!

Svar: Det är ju det. Vi behöver allvaret också.
Mösstanten

Angelica Wåhlin:

Jaa, visst är det så! Minnet finns i oss. Farfar ligger begravd i Norrköping & dit kunde jag inte åka för att tända ljus i år. Då tycker jag att det är fint att tänka så; att minnet finns i mig så det spelar nog ingen större roll vart i världen jag tänder hans ljus.

Svar: Just så! :-)
Mösstanten

Kommentera inlägget här: