Vilken blomma skulle du vara?

Om du var en blomma, vilken blomma skulle du vara då?
Den kanske oväntade frågan ställde jag mig när jag läste ett litet inlägg om maskros hos Hanneles bokparadis. (Som i sin tur hade fått maskrosidén från Klimakteriehäxan. Så går det till i bloggvärlden.)
Många gånger har jag stött på frågan: Vilket djur skulle du vara? Då blir det första som kommer för mig Ett lejon. Jag vet inte var denna tanke kommer ifrån. Skulle jag likna mig själv vid en lejonhona, smidig, jagande och försvarande sina ungar? Jag som är så mesig och försiktig. Men det första som kommer för mig när jag hör den frågan är just Lejon.
Men när jag nu plötsligt ställde mig frågan: Vilken blomma skulle du vara? Vad var det första jag tänkte på då?
En ros!
Den första impulsen är sannast har jag hört. Men lejon och ros! Verkar vara en sprittrad personlighet. Hur får jag ihop det här? Möjligen genom att tänka mig en nyponros. De är härdiga och starka och sega och kan växa på svåra ställen. De har taggar också. Det har förresten alla rosor så vitt jag vet.
Men ärlighet varar längst. Det var ingen nyponros jag såg för mitt inre öga. Det var rosen på fotot. En skär ros alltså. Antagligen beror det bara på att jag redan hade fotot i molnet och kom ihåg bilden. Eller vad tror du?
Vilken blomma skulle du vara ifall du vore en blomma?
 
janet:

Akleja (Aquilegia Vulgaris)! I alla fall enligt Linnés Uppsala-test. Fast ibland känner jag mig som en Ringblomma också, och ibland bara vissen. :-D

Svar: Aklejor är så fina. Ringblommor också, fast på ett helt annat sätt. Jag föreställer mig dina olika sinnesstämningar.
Mösstanten

Hanneles bokparadis:

den vilda maskrosen, inte alla som upptäckt dess skönhet:
http://hannelesbibliotek.blogspot.com/2018/11/om-jag-vore-en-blomma.html

Svar: Maskros! Den går inte av för hackor! Stark och vacker både när den blommar och när den är fröboll.
Mösstanten

Klimakteriehäxan:

Som många redan upptäckt så är jag fylld av varma känslor för maskrosen. Men på Facebook fick jag den här frågan om "min" blomma och då blev jag tussilago. Lite lik maskrosen, förvisso, och ett trevligt vårtecken, så det kändes helt OK! Din ros är jättefin.

Svar: Tack! Tussilago som är så köldtålig och som vi glädjer oss åt på våren. Ett fint val!
Mösstanten

Jessica Högberg:

Pelargon tror jag, hos nån "tant" som tar hand om mej=)

Svar: Det vore väl fint. Hos en pysslig tant. Kanske tillsammans med en massa pelargonkompisar?
Mösstanten

Carolina:

Oj, jag har ingen aning men skulle nog säga en blå ros nog. En unik person (därav färgen) som är oerhört mild och lugn ros alla gillar att ha att göra med men även hård och låter gärna mina taggar spetsa andra om det skulle behövas. Det är nog den jag tror att jag skulle ha varit!

Svar: Vilken fin karakterisering av dig själv! Och det är så sant att blå rosor ser maningen överallt.
Mösstanten

Yasmine:

Min första tanke var en dalia, men sen tänkte jag på solros. Kan inte helt bestämma mig vilken av dem. Dalia för att de är vackra och solros för att jag försöker se mig själv som en sol, dvs en person som sprider glädje till andra!

Svar: Då kanske du kan vara dalia i vissa situationer och solros i andra?
Mösstanten

Fia:

Jag skulle nog vilja vara en hibiskus. Vi har haft hibiskusar som har följt släkten sedan en släkting knyckte ett skott av en hibiskus från ett sjukhus 1921, och den blev stor som ett träd. Blomman var arvegods i tre generationer, stor med tjock stam, och den var praktfull och blomvillig ända till i början av åttiotalet, då den plötsligt gav upp av ålderdomssvaghet. Varje år i februari blev den rejält beskuren, vilket gjorde att massor av nya skott hamnade hos nya ägare hela tiden. Även avkommorna hade förmågan att bli stora träd och praktfull blomning. Vid det här laget måste det finnas ett oräkneligt antal avkommor till den första stulna blomman.
Det här gör att hibiskus har haft en speciell plats i mitt hjärta.

Svar: Då förstår jag att du gärna vill vara en hibiskus. En blomma med en stor släkt.
Mösstanten

Christina:

Jag skulle nog också vara en ros... Jag målar rosor, fotograferar rosor, köper rosor med mig hem och skriver dikter om rosor så nog skulle jag vara en mörkt vinröd ros. Möjligen att jag ibland skulle förvandlas till en viol eller en äppelträdsblomma - fast oftast skulle jag vara en ros <3

Ha det fint! Kram Christina

Svar: En roskompis. Så bra! En lite mer mystisk vinröd ros som ibland blir något annat. En spännande blomma.
Mösstanten

Jessica Högberg:

Exakt!!

Ninas hus:

Hm, jag skulle nog vara en pelargon, en Mårbacka eftersom pelargoner är väldigt tåliga och livskraftiga, och det tror jag att jag är också. Mårbacka eftersom jag är så förtjust i den ljusrosa färgen och den känns så lantlig och gammaldags, vilket jag tycker om.

Svar: Det låter bra. En tålig och livskraftig blomma. Att den sedan heter Mårbacka och påminner om Selma Lagerlöf gör inte saken sämre!
Mösstanten

Kommentera inlägget här: