Ett lyckat liv

 
Vi hade planerat att åka till Stockholm. Först sköt vi upp det på grund av vädret. Sedan kände vi oss hängiga. Sedan tänkte vi på hur kallt det ändå blåser från vattnet i Stockholm. Slutligen bestämde vi: nej vi åker inte. Vi stannar hemma. Vi åker i vår istället.
Så skönt det kändes. Så befriande. Det var ju det vi ville egentligen. Stanna hemma.
Har vi blivit två murriga hemmagrisar som inte upplever något? Kanske. Det beror på vad man menar med att uppleva.
Lever vi i en liten instängd värld? Men vi har ju böcker och filmer. Jag har nyligen upplevt 1940-talet i Sunne, samernas vida marker, Liverpool år 1912 och Stockholm på 1700-talet och Kairo genom att läsa Yacoubians hus. Det är fantastiskt hur man kan resa i böckernas värld. Visst behöver även jag gå utanför hemmets väggar ibland och ta mig utanför Linköpings stadsgräns, men jag trivs så bra hemma med en bok.
Och tänk när solen för första gången i år tittar fram över grannhusets tak och lite sol kommer in i lägenheten. Och när man ser en koltrast hoppa på gräsmattan utanför. Och när man har lagat riktigt god mat. Och går och lyssnar på musik en lördagseftermiddag. Då upplever man också. Varför tror jag så ofta att jag måste leva på ett annat sätt för att ha ett lyckat liv?
Jag har inte tråkigt.
 
Hanneles bokparadis:

på vintern är jag inte så sugen på att resa... vi bor ju i en storstad, eller i alla fall en kvart ifrån, så upplevelser finns, och en kvart från havet, så vi är så nöjda, en skogspromenad utanför huset är också fint.

Svar: Du har mycket fint inom räckhåll.
Mösstanten

Hanneles bokparadis:

Resa med böcker är det bästa jag vet! ❤️

Svar: Det är så bekvämt ju!
Mösstanten

skogsnuvan:

Jag älskar att resa men har inte råd. Sist var jag på Sardinien men det var 10 år sedan. Jag gör som du, läser och ser på tv och läser mina kompisars bloggar och pratar med mina vänner som har råd att resa. Ett och annat vykort kommer det också från lysande gnistrande blågrönt vatten och varm sand. Visst trivs jag hemma men det är så jäkla folktomt på vintern och alla jag känner känner jag sedan åratal tillbaka. Det fläktar liksom inte till något nytt. nu har jag i alla fall en härlig roman som min bloggvän "soldansaren" skrivit. Då får jag fly i tankarna till Frankrike

Svar: Synd att du inte har råd att resa men Att resa till Frankrike genom en bok är inte dumt alls.
Mösstanten

Janet:

Det är väl bra att man trivs hemma. Även de av oss som älskar att resa är ju i de allra flesta fall oftare hemma än vi är borta! :-)

Svar: Ja så är det. Nästan alla är oftast hemma. Om man inte trivs där är det illa.
Mösstanten

Anonym:

Det är så skönt att höra någon annan som är likadan som sig själv! Älskar att sitta i min läsfåtölj och resa till olika världar genom böcker. Kan ibland bara sitta där med en kopp te, lite klassisk musik och bara titta på mina fina böcker. :) En boknörd ut i fingerspetsarna, haha! Trevlig helg!

Svar: Alltid trevligt att höra något från andra boknördar. Och trevlig helg önskar jag dig tillbaka!
Mösstanten

Josefin:

Det är jag som är den anonyma boknörden som nyss skrev en kommentar! Glömde fylla i namn :)

Svar: Ja din blogg var jag ju inne på i tisdags!
Mösstanten

Carolina:

Jag gillar också att kunna ta och försvinna in en stund i böcker, men älskar att ta och upptäcka något trevligt dessutom i staden eller utanför staden jag bor i! :D

Svar: Ja till och med jag reser och går på upptäcktsfärd ibland. Det händer.
Mösstanten

Christina:

Läsandet kan ta en med på de mest innehållsrika fantastiska resor :)
Ha det så fint där hemma :)
Kram

Svar: Ja till månen eller till mars, för att nämna några destinationer.
Mösstanten

Lillan Kind:

Dina tankar kanske hör ihop lite med teorin om att gräset är grönare på andra sidan. Men vi upplever ju saker var vi än befinner oss, så frågan är väl vad man är ute efter att uppleva. Jag tycker om att resa, men är samtidigt så hemkär att jag saknar behov av att lämna gården. Det finns precis som du beskriver otroligt mycket att uppleva hemma, och både du och jag är välsignade nog att inse det!😊

Svar: Ja man ska nog vara glad över att man kan uppskatta det enkla vardagliga.
Mösstanten

Paula:

Så bra uttryckt, jag känner ungefär likadant. Det kan kännas jättelockande att åka iväg men så plötsligt känns det bara jobbigt. Och inte behöver man nödvändigtvis ha ett bättre liv för att man flackar omkring. Tänker ofta på att förr i tiden levde folk hela livet där dom bodde, inskränkt, javisst, men också tryggt och förutsägbart. Och visst levde de lika lyckliga liv som de som flyttade runt och upplevde mycket. Allt beror på hur du är lagd och hur du mår! Jag har älskat att resa, men nu när fysiken inte är med mig helt längre så blir det mest jobbigt. Det sägs att själva resandet är målet, o det är just det jag tycker är värst. Finns det toaletter tillgängliga, får jag i mig näring när min kropp behöver, blir det stojigt och stökigt så jag blir stressad, blir det tidspressat så jag mår dåligt....Jag tror och hoppas att ni hade det jättemysigt hemmavid, iaf den här gången

Svar: Vi hade det bra här hemma. Och ja åldern spelar också in. Man blir bekväm.
Mösstanten

Kommentera inlägget här: