En god tid av Tore Renberg

Författaren Tore Renberg har hittat på att en författare med samma namn har skrivit en roman om framtiden. Denne fiktive Tore Renberg föddes 1898 och dog 1947. Det här är alltså en roman inuti romanen.
Den påhittade Tore Renberg skriver sin framtidsvision år 1925 och hans vision är präglad av den tiden. Alla familjer har ett eget flygplan. De stora städerna är byggda i flera plan uppåt i luften och hissar transporterar människorna upp och ner. Rulltrottoarer finns i städerna. Men huvudpersonen i den äldre Renbergs roman lyfter på hatten när han möter en bekant på 1990-talet och vi vet att på vårt 1990-tal går inte en massa herrar runt och lyfter på hatten. De har ju ingen.
Den påhittade Renbergs text tar upp nästan hela boken. Den riktige Renberg låtsas alltså att han har fått manuset av släktingar till den fiktive författaren och publicerat det. Han har bara tillfogat lite fakta på slutet.
På baksidan av boken står att huvudpersonen är Johannes Dreyer men det håller jag inte med om. Han är mycket riktigt huvudpersonen i den påhittade författarens roman men i boken som helhet är den påhittade författaren Renberg huvudperson. Han kommer fram genom sitt sätt att skriva, genom några utvikningar där han nämner händelser från sin barndom och genom de korta "fakta" som finns om honom i slutet på boken.
Den fiktive Renbergs roman är skriven i en romantisk febril stil och språket är lite gammaldags, ett språk som gör det trovärdigt att texten skulle vara skriven på 1920-talet. Den framtid han skriver om är god. Allt är bättre. Nästan inga krig finns kvar. Nästan alla människor på jorden har det bra. Tiden i framtidsromanen sträcker sig in i 1990-talet och vi sitter här med facit i hand och vet hur det årtiondet var och vad som hände från 1920-talet fram till dit.
Hans romanfigurer bryr jag mig inte så mycket om. Det som är intressant med den här boken är att den är annorlunda mot allt jag har läst och spänningen mellan framtidsvisionen och hur det blev. Har den ett stort värde för mig? Det är roligt att ha läst den, att ha tagit del av den här konstruktionen. Kan jag rekommendera den? Till dem som fungerar som jag inför litteraturen, ja. Men annars inte.
En god tid : minnen från framtiden, Norstedts 2001. Översättning: Urban Andersson.
 
Kategori: Böcker Taggar: Böcker
Hanneles bokparadis:

vad de hittar på, författare, annorlunda kan vara bra... tydligen förekommer Tore Renberg i Karl Ove Knausgårds roman Min kamp del 5... boken finns oläst i min bokhylla, Knausgård väntar på min läsinspiration.

Svar: Knausgård har jag ännu inte läst något av. Men jag undrar om jag inte kommer att läsa den första i serien i år.
Mösstanten

Hanneles bokparadis:

(Knausgårds nästan alla sex delar hittade jag på bibliotekets utgallringshylla - den sjätte fick jag dock köpa som pocket... innan den försvinner från marknaden. Gillar också ex-fruns böcker)

Svar: Även exfruns böcker återstår för mig att läsa.
Mösstanten

Hanna Karlsson:

Jag fick en rörig känsla av det här inlägget. Alltså inte att du är rörig men jag hängde inte med i alla svängar. Var tvungen att läsa inlägget igen och nu fattar jag. Det låter inte som en bok för mig. Eller så är jag bara trött i huvudet och behöver bli lite pigg för att hänga med. :-)

Svar: Jag håller med om att det är rörigt. Kanske kunde jag ha skrivit inlägget annorlunda. Men det är i sig lite rörigt när författaren hittar på att en författare med samma namn skrev en roman. Ja rörigt. Det är ingen bok som jag rekommenderar i alla fall om man inte tycker att det är kul att se vad det är för något konstigt som författaren har hittat på.
Mösstanten

Lillan Kind:

Den boken låter lika komplicerad som fantasifull!😆 En första tanke är att det nog inte är en bok för mig.

Svar: Det är nog inte den rätta boken för så många. :-)
Mösstanten

Carolina:

Tänk om det hade varit så i dagens läge - det hade väl varit grymt! Roligt att han gjort en sådan här bok haha :D

Svar: Ja att allt det hemska inte skulle ha hänt, det vill vi väl alla.
Mösstanten

Kommentera inlägget här: