Yacoubians hus av Alaa al-Aswany

Yacoubians hus byggdes på 1930-talet i klassisk europeisk stil. Det ligger mitt i centrala Kairo och en gång bodde ministrar och miljonärer där. Nu finns där alla sorters människor. På taket bor de fattigaste i små skjul.
Huset och dess innvånare ger på så sätt en bild av det moderna Egypten. Boken handlar om flera av husets hyresgäster, en del välbeställda och andra fattiga. Men alla hyresgästerna är mer eller mindre offer för korruptionen och diktaturen i landet. Man kan inte göra någonting utan att betala mutor. Alla, från den förmögne företagsägaren till den fattige unge mannen som vill utbilda sig till polis, måste betala mutor om de ska ha framgång. Och betalar de inte så mycket som den som har makten över dem vill ha kan de råka riktigt illa ut.
Kvinnorna är också utsatta för ett förnedrande tafsande och måste ofta ställa upp på sin arbetsgivares övergrepp om de ska få behålla jobbet.
I huset bor både människor som lever på västerländskt sätt och människor som lever traditionellt muslimskt. Många unga vill flytta till Europa eftersom de inte ser någon framtid i landet. När Egypten deltar i Kuwaitkriget på USA:s sida växer protesterna. Ett islamiskt levnadssätt enligt koranen och sharia ökar bland de fattiga studenterna. De protesterar och demonstrerar och de straffas mycket hårt. De kastas i fängelse och torteras och förnedras.
Vad blir resultatet? Terrorismen och religiös extremism växer.
Yacoubians hus är enkelt och rakt skriven och miljöerna fint beskrivna. Vi lär känna många människor som bor i huset och fast det inte finns en framträdande huvudperson att följa är boken spännande att läsa.
I romanen finns också kärlekshistorier. En av dem växer fram mellan en äldre man och en ung flicka. Jag är lite allergisk mot sådana historier men här köper jag den helt och fullt. Det känns helt naturligt att den unga kvinnan kan älska den äldre mannen som behandlar henne så fint och är så förstående och som kan ge henne trygghet när jag tänker på hur hennes situation annars skulle se ut.
Yacoubians hus av Alaa al-Aswany, Bonniers 2008. Översättning: Tetz Rooke.
 
Hanneles bokparadis:

ny titel och författare, låter annorlunda , jag föredrar historier om män med äldre kvinnor ❤️

(veckans tips: om du vill att en ska kunna söka och hitta boken här, är det bra om du skriver ut bokens titel och författare i texten, inta bara en bild på boken. Kom även att på tänka på min blinda rumskompis på jobbet, han fick mig att blogga så att även han kunde följa, bilder kunde han ju inte "se", men läste texten :)

Svar: Jag skriver ju alltihop på slutet, men du har rätt. Jag borde kanske skriva det i början för att underlätta för synskadade. Jag föredrar kärlekshistorier mellan mer jämnåriga. Men precis som jag skriver kan jag acceptera äldre man - ung kvinna i just den här berättelsen. Den blir ett uttryck för kvinnornas situation i landet.
Mösstanten

Tofflan:

Detta verkar vara en intressant och bra bok och jag skulle mycket väl kunna tänka mig att läsa den. Tack för tipset!

Svar: Det är den värd.
Mösstanten

Yasmine:

Det låter som en väldigt intressant bok :D

Svar: Det är den verkligen.
Mösstanten

Janet:

En väldigt bra bok, som jag verkligen uppskattade att läsa. Jag alltid undrat om inspirationen till den kommer från Isaac Bashevis Singers "Jacobys Hus" - någon som vet?

Svar: Jag har ingen aning om det. På bokens pärmar stod att författaren har bott i Yacoubians hus så det kanske finns i verkligheten.
Mösstanten

Sara:

Ja, den här boken gillade jag men det var länge sedan jag läste den. Chicago av samma författare tyckte jag också om

Svar: Yacoubians hus är den enda bok jag har läst av honom. Jag ska komma ihåg Chicago.
Mösstanten

Carolina:

Låter som en rätt tragisk bok, men säkert super bra! Måste få säga att du är väldigt övertydlig i texten att du både har en bild, rubrik om boken och längst ned skriver allt vi behöver veta och ännu mer. Fortsätt så på ditt sätt! :)

Svar: Jag fortsätter så här men jag lägger till författarens namn i rubriken i fortsättningen. :-)
Mösstanten

Lillan Kind:

Det verkar vara en intressant bok, som möjligen skulle kunna få mig ännu mindre sugen på att besöka Egypten. Jag är inte heller så förtjust i kärlekshistorier mellan äldre män och unga kvinnor. Men sammanhanget kan ju förstås spela roll.

Svar: Alla dessa kärlekshistorier mellan äldre män och unga kvinnor har påverkat mig ända sedan jag växte upp. En skev bild.
Mösstanten

Janet:

Jag uppfattade Al-Aswanys bok som en satir i vilken det var möjligt och viktigt för honom att komma med skarp samhälls-, religions- och politisk kritik. Han gjorde det dessutom på bra skriven prosa. I Chicago är, i mitt tycke, språket inte alls lika bra och samhällskritiken inte lika begåvat formulerad.

Svar: Ja en satir kanske, men jag tror att den ligger nära verkligheten. Alltså att det är likt så som det går till i Egypten. Om själva huset finns så har han säkert hittat på människorna. Jag tycker också att språket var fint. Hur det är på arabiska vet jag förstås inte.
Mösstanten

Hanneles bokparadis:

inte sett att du skriver hela titeln i slutet.... gör som du vill :)
Den enda historien av Julian Barnes berättar om en man på 19 och en kvinna på fyrtio som har vvuxna barn, väldigt fin historia:
https://hannelesbibliotek.blogspot.com/2018/12/den-enda-historien-av-julian-barnes.html

Svar: Tack för det tipset. Jag har läst ett par böcker av Barnes och de gav mersmak.
Mösstanten

Kommentera inlägget här: