SOF

Med inspiration från boken Furstinnan bokade vi in oss på renässansvisning på Vadstena slott i lördags. När vi åkte och tankade såg vi en hel del studenter i overall och några som var iklädda sopsäckar.
Attans också, det är SOF den här helgen! sa jag. Idag går ju kortegen!
Det hade kanske gått att boka av visningen, men stelbent som jag är kunde jag inte tänka om så hastigt. Vi for till Vadstena i alla fall.
Men när vi kom hem kollade vi på nätet och upptäckte att några orkestrar skulle spela i Trädgårdsföreningen dagen efter. Så igår gick vi till parken och fick uppleva lite studentmusik.
SOF betyder Studentorkesterfestivalen. Vartannat år är den i Linköping och då heter den så. I Uppsala heter den STORK och där går den av stapeln nästa år.
Så vi får vänta till 2021 på att få se kortegen. Då vill jag inte missa den.
De första fyra bilderna visar orkestern Kårsdraget och baletten Kårsetten från Stockholms universitet.
Sedan kom Wijkmanska blecket från Uppsala.
Som här håller på med att förbereda sig för spelning.
Ja det var trevligt i Trädgårdsföreningen, men kallt. Musikanterna hade byltat på sig halsdukar och mössor och en del hade torgvantar mot kylan.
Och så var det diverse utstyrslar och uniformer.
Men vilken fart det blev när de satte igång!
Mot slutet uppmanade de oss att dansa. Och det gjorde jag och försökte följa deras rörelser. Det var jätteroligt och varm blev jag också. Jag dansade och viftade med armarna och vände mig åt vänster och åt höger och satte armarna i sidan och hoppade omkring.
Vi hade suttit på första bänk och när jag vände mig om såg jag ingen annan som dansade i bänkraderna bakom oss. Alla satt där bara och tittade.
Har jag gjort bort mig nu igen? frågade jag min man.
Nejdå, inte alls, sa han.
En annan dag ska jag berätta om Vadstena.