Läs färdigt trilogin/kvartetten/sviten

Nu startar jag alltså ett nytt projekt. Det finns så många trilogier, kvartetter och sviter som jag vill läsa färdigt. Böckerna här ovan är exempel på sådana som jag har läst ur serier, eller sådana som jag vill läsa för att trilogin eller sviten ska bli fullständig. Men det finns fler än vad bilderna visar.

Trilogier
Niklas Rådströms självbiografiska trilogi. Där har jag läst de två första, Månen vet inte och Medan tiden tänker på annat.
Karin Smirnoffs tre böcker om Janakippo. Jag har läst Jag for ner till bror så två stycken återstår.
Roy Jacobsens trilogi om fiskarfamiljen i Nordnorge. Den första, De osynliga, och den andra, Vitt hav, är läst.
Eija Hetekivi Olssons trilogi om Miira. Jag har läst den första, Ingenbarnsland.
Italo Calvinis Klätterbaronen, som jag läste förra året, ingår i en trilogi. De två andra böckerna återstår att läsa.
Tove Folkessons Ölandstrilogi. Jag har läst den första boken som heter Kalmars jägarinnor.

Kvartetter
Burukvartetten av Pramoedya Ananta Toer. Ur den har jag läst de två första, Människornas jord och Ett barn av alla folk.
Chinua Achebe har också skrivit böcker som räknas som en kvartett. Jag har läst den första som heter Allt går sönder.
Av Ali Smiths årstidsböcker har jag läst Höst och Vinter.

Sviter
Av Patricia Highsmiths serie om Tom Ripley återstår den sista att läsa.
Av Karl Ove Knausgårds Min kamp-böcker har jag bara läst den första.

Ja, ni ser. Vilken uppräkning! Min avsikt är absolut inte att läsa alla dessa återstående böcker i år. Min kamp-serien läser jag kanske aldrig till slut, det bestämmer jag efterhand, men åtminstone tvåan vill jag läsa. Men jag kan mer eller mindre garantera (man vet ju aldrig säkert vad som händer) att Niklas Rådströms Spårvagn på Vintergatan som är den tredje boken i hans trilogi och Ripley under water som är Patricia Highsmiths femte Ripleybok kommer att läsas i år. De finns nämligen också i mitt hyllvärmarprojekt i år och de böckerna brukar bli lästa.

Säkert har jag glömt både det ena och det andra, men projektet och det här inlägget kommer att sporra mig i fortsättningen Och det är det som är meningen. Nog minns jag bättre nu vad som återstår.