Månad: januari 2020

Fattigfällan av Charlotta von Zweigbergk

~ Mösstanten ~ Lämna en kommentar

Fattigfällan handlar om att vara fattig i Sverige. Historien grundar sig på verkliga händelser men alla namn, platser och övriga identifikationsuppgifter är ändrade.

Beata har bra utbildning, hon bor i en lägenhet i ett fint område i Stockholm. Hon har jobbat som frilans med f-skatt hela sitt liv och har klarat sig bra. Hon har inte levt i överflöd men hon har betalat alla räkningar i tid och arbetat och levt som ensamstående med fyra barn.

Så blir hon sjuk. Det framgår inte riktigt i vilken sjukdom. Kanske är det utmattning. Hon har jobbat hårt.

Allt brakar ihop. Beata är sjuk och kan därför inte klara av att sköta allt det som vi normalt gör. Hon kommer efter med räkningarna. Hennes vän Anna hjälper henne som väl är att sortera papper och se till att räkningarna betalas, men Beata har fått förseningsavgifter. Ingen inkomst kommer in eftersom Beata är sjukskriven. Ersättningen från försäkringskassan dröjer. Beatas sparkapital smälter bort och räkningarna blir bara högre och högre när de får ligga och vänta.

Beata är välutbildad och kan uttrycka sig och skriva. Hon har släkt och vänner som har det bra ställt och som hon kan låna pengar av. Ändå hamnar hon i en omöjlig situation. Till slut måste hon söka socialbidrag.

Jag vet att det inte heter så nu för tiden, men författaren använder det uttrycket i boken eftersom det är så vi vanligtvis pratar om de här sakerna.

Att leva på socialbidrag verkar vara minst ett halvtidsjobb så mycket tid och kraft som Beata måste lägga ner på att ta fram och dokumentera sin ekonomi och sjukdom – varje månad. Och ändå får hon inte alltid pengar. Socialbidragssystemet är inte anpassat till att det nu för tiden finns vanliga välfungerande människor som på grund av att de har blivit utförsäkrade eller av andra orsaker faller igenom. Det verkar vara direkt kontraproduktivt om vi vill att människor ska hjälpas tillbaka till att bli självförsörjande.

Fattigfällan är en viktig bok som handlar om ett stort missförhållande i vårt land. Jag var och lyssande på Charlotta von Zweigbergk när hon var här i stan på författarbesök. Hon berättade då att boken används som litteratur på socialhögskolan.

Fattigfällan är inte bara viktig och upprörande, den är också lättläst och spännande. En bok som jag rekommenderar.

Fattigfällan av Charlotta von Zweigbergk, Ordfront 2016.

Den afrikanska farmen av Karen Blixen

~ Mösstanten ~ 1 kommentar

I Den afrikanska farmen berättar Karen Blixen om sina 17 år i Kenya. Tidsmässigt sträcker sig berättelsen från tiden före första världskriget och framåt. Under de här åren drev Blixen en kaffeplantage som låg inte så långt ifrån Nairobi. Kenya var en engelsk koloni på den här tiden och Blixens bok ger en intressant inblick i hur livet för en europeisk plantageägare kunde te sig. Blixen har att antal tjänare i huset och mycket arbetsfolk som har sina hyddor och kor och små odlingar på hennes mark. Till sitt folk, som hon uttrycker det, har hon ett patriarkalt förhållande. Hon sköter de sjuka så gott hon kan och ser till att de transporteras till sjukhus om det behövs.

Det är Européer som bestämmer i kolonin. De infödda har inte ens rätt att äga en liten jordbit. Massajerna har fått flytta till ett nytt område. Karen Blixen tillhör kanske de bättre plantageägarna men hon berättar att även hon har slagit sin arbetskraft. Dock har hon en stor respekt för de olika folkslagen och berättar om deras olika sätt att se på världen.

Då och då rider Karen Blixen iväg på safari, och under första världskriget är hon ansvarig för stora oxspann med förnödenheter till trupperna vid gränsen. Att befinna sig ute i vildmarken är inte ofarligt. Det händer att hon måste skjuta ett lejon.

Karen Blixens sätt att skriva om tillvaron i Kenya är vidunderligt fin. Arthur Lundkvists översättning från 1930-talet håller fortfarande. Blixens beskrivningar av landskapet och djurlivet är poetiska och vackra och tar stor plats i boken. Bara hennes sätt att skriva om hur bergen i fjärran växlar utseende beroende på vilken tid på dagen det är och om de olika årstiderna och om alla olika fåglar och andra djur gör det värt att läsa boken, men den innehåller mycket mer än så. Folkliv och olika seder hos folkgrupperna i Kenya, svårigheten att driva en kaffeplantage och porträtt av både européer och infödda. Vi får ta del av många olika människoöden. Den Afrikanska farmen är mästerligt skriven. Det tar lite tid att ta sig igenom den, men det är det värt.

Boken är filmatiserad och hette då Mitt Afrika där Meryl Streep spelade Karen Blixen och Robert Redford spelade Denys Finch-Hatton som Karen Blixen hade ett förhållande med. Han var en äventyrare som var mycket ute i naturen och som under många år hade sin hemmabas på Blixens farm.

Den Afrikanska farmen av Karen Blixen, Trevi 1986. Översättning: Artur Lundkvist.

Flyga drake av Khaled Hosseini

~ Mösstanten ~ Lämna en kommentar

Amir är en pojke som bor i Afghanistan. Hans far är välbärgad och respekterad. Pojken Hassan är tjänare hos familjen. Dessutom tillhör han folkgruppen hazarer som anses mindre värda. Trots det är Amir och Hassan lekkamrater och Amirs pappa tycker mycket om Hassan, så mycket att Amir blir svartsjuk.

Amir leker bara med Hassan när andra barn inte är i närheten eftersom han är hazar. Men Hassan är fullständigt lojal mot Amir och ställer upp för honom även när det innebär fara för honom själv. Amir däremot sviker Hassan när han blir angripen av våldsamma större barn som gärna vill plåga en hazar. Amir känner sig feg och svekfull och eftersom han har svårt att hantera det som har hänt vill han helst att Hassan och hans far skickas bort.

Så invaderar ryssarna Afghanistan och Amir och hans far flyr ut ur landet. Hassan och hans far stannar kvar.

Jag vill inte berätta mer eftersom det här är en mycket spännande bok som innehåller mycket: Flyktingars villkor och umbäranden, förtryck av en etnisk folkgrupp, ett barns svårigheter att hantera lojalitet och svartsjuka och dilemmat att rädda sig själv eller någon annan. Bland annat.

Khaled Hosseini beskriver hur livet fungerade i Afghanistan i fredstid och hur landet slås sönder av kriget mot ryssarna och av talibanstyret. Jag upplever starkt hur fint det kunde vara i Kabul före krigen och hur träden är borta, husen förstörda och ett sandmoln ligger över staden när Amir tar sig in i landet som vuxen för att försöka sona sitt svek i barndomen. Amirs fortsatta liv i den  afghanska flyktinggruppens i USA och hans väg till kärleken beskrivs också fint, med humor och värme. Flyga drake är högst aktuell idag fast den kom ut på svenska första gången 2006. Vad har krig och övergrepp i Afghanistan inte ställt till med? Vad ska hända med alla flyktingar? Hur klarar traumatiserade flyktingar sitt fortsatta liv? De som snabbt kunde ta sig ur landet och sätta sig i säkerhet var de som hade ekonomiska resurser. De fattiga har det alltid värst.

Detta är några av mina tankar som den här romanen ger upphov till. Läs den om du inte har gjort det.

Flyga drake av Khaled Hosseini, Wahlström & Widstrand 2008. Översättning Johan Nilsson.

Tidigare har jag skrivit om Khaled Hosseinis bok Tusen strålande solar. Det inlägget hittar du här.

Hett i hyllan #36 – More William

~ Mösstanten ~ 9 kommentarer

Hallå igen! Nu är jag tillbaka med nya friska tag och har hittat en julröd bok i hyllan fast helgerna nästan är slut. Det är More William av Richmal Crompton, en gammal bok från mitt föräldrahem.

I många år trodde jag att Richmal Crompton var en man. Namnet låter så i mina öron, men Richmal Crompton var en kvinna, så här har vi alltså ännu en av de inte helt vanliga kvinnliga författarna bland våra hyllvärmare. Richmal Crompton 1890-1969 är känd för sina böcker om den odygdige skolpojken William Brown. Jag läste en eller annan Billbok som barn för det fanns några i mitt barndomshem. Bill, den förskräcklige hette en av dem, minns jag.

Bill var som sagt odygdig och en pest för sin storasyster Ethel. Han hade en kompis som kallades Ginger, antagligen för att han var rödhårig. På tal om hår, en detalj som jag kommer ihåg var att Ethel hade varit hos frisören och permanentat håret och någon vän till familjen kommenterade att permanentade vägar hade hon hört talas om, men hår, det var något nytt. Det är lustigt vilka detaljer man minns. Min mormor, förresten, kunde säga när vi var ute och åkte: Den här vägen är permanentad.

I alla fall har jag inte läst just den här boken men det skulle kanske vara kul att läsa lite i den någon gång. Den kom ursprungligen ut 1922 och den här boken är från den fjortonde tryckningen 1926.

More William av Richmal Crompton, George Newnes 1922.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.