
Romanens handling tilldrar sig i den fiktiva orten Tosterup i Skåne och den är inspirerad av Vollsjö där Fritiof Nilsson växte upp. Men berättelsen börjar på hotell Horn i Malmö och det är en burlesk, berömd och omtalad scen där patron Jon Esping smörjer kråset tillsammans med exportören Jesperson. Stora mängder mat och dryck intas där. Piraten är en berättare av skrönor och han kan verkligen ta i. Hur roligt läsaren tycker att det är beror naturligtvis på hens personlighet och sinne för humor. Jag tycker inte att det är lika roligt som en del andra, men det är underhållande och mycket målande.
Jon Esping är den vi får följa genom romanen. Han är analfabet, men smart i affärer och har tjänat mycket pengar. Han bor på Gottorps säteri i Tosterup där han behandlar sin hustru som en piga och har en älskarinna som bor i huset. Hon omtalas som guvernanten, fast Espings inte har några barn. Allt tjänstefolk av olika slag som han har under sig behandlar han hårt och skoningslöst. Men nu är det så att han plötsligt har fått för sig att han vill bli kyrkvärd fast han aldrig går i kyrkan. Han tänker att det ska göra att han blir mer respekterad. Sedan följer en rad händelser och så slutar romanen i en stor burlesk final.
Ja, det är underhållande och målande, men hur roligt är det egentligen att folk super som galningar? Ja, lite roligt är det allt, även om det är väldigt gubbigt, och det är roligt att lära känna Fritiof Nilssons författarskap lite grand. Kanske läser jag också Bombi Bitt och jag någon gång framöver, för jag inser nu att jag inte kan ha läst den, men någon favoritförfattare blir han aldrig.
Bock i örtagård av Fritiof Nilsson Piraten (1895-1972), Kabusa 2006.
Romanen publicerades första gången 1933.















