Tisdagstrion – Fjällbacka

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Nä nu alltså! Hur svårt får det bli? tänkte jag när jag såg det här temat som vi har fått från Robert som driver bloggen Mina skrivna ord. Jag som bara kanske, eller kanske inte, har läst en deckare av Camilla Läckberg och vad handlade den om i så fall? Vad kan jag bidra med här? Men som vanligt satte hjärncellerna igång och dessutom tittade jag på filmerna som är byggda på Camilla Läckbergs Fjällbackadeckare på SVT play, och här har vi alltså min mer eller mindre långsökta tisdagstrio på temat.

Vad kan jag associera till Fjällbacka, tänkte jag. Jo fjäll, de har vi i Sverige, men i Italien har de alper och Strega av Johanne Lykke Holm utspelas på ett ensligt hotell i de italienska alperna. Rafa kommer till den lilla bergsorten Strega. Hon och åtta andra unga kvinnor ska läras upp för att bli hotellpersonal under vintersäsongen. Berättelsen har en underlig stämning, lite hotfull.
Strega kom 2020.

Sedan stötte jag på Svampkungens son av Marie Hermanson. Den handlar om sonen till en karismatisk svampexpert. Efter att ha vuxit upp i skuggan av sin far tar sonen i vuxen ålder kontakt med sin mor som bor på en ö på västkusten. och sonens tillvaro ändras helt. Jag har inte läst boken, men omslagsbilden är väl västkustsk så det förslår. Och jag vill läsa den som så mycket annat av Marie Hermanson.
Romanen kom 2007.

I en av filmerna om Fjällbackamorden planerar författaren Erika och hennes man polisen en barnfri helg i Marstrand. Det sker naturligtvis ett mord så de kommer aldrig iväg, men då kom jag att tänka på Ellen Mattsons fina historiska roman Tornet och fåglarna. Den handlar om Henrich Danckwart som var kommendant på fästningen i Marstrand 1719. Han bor på fästningen tillsammans med sin syster och sina barn. På fästningen finns också soldater och officerare och officerarnas familjer. Dessutom finns fångar eftersom fästningen även är ett fängelse. Och Sverige är i krig mot Danmark.
Tornet och fåglarna kom 2017.

Jaså här blev det och om du vill ha fler tips på temat Fjällbacka kan du gå till Mina skrivna ord.

Sluta blunda, du är död – Novell av Olga Tokarczuk

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

C köpte boken lockad av teckningen på omslaget: mot en bakgrund av levrat blod ledde en trappa upp mot en vagt antydd, halvt öppnad dörr; bortom den en tunn ljusstrimma, vass som en knivsegg. Dessutom hade hon igenkännande noterat titelns gula, kantiga bokstäver – den ingick alltså i hennes favoritserie av deckare. För åratal sedan hade hon börjat med Agatha Christie men efter en tid känt en plötslig trötthet inför all denna kristallklara konsekvens – mord, undersökning, avslöjande av gärningsmannen. Som om deckaren var en kliniskt ren konstruktion, omöjlig att ta sig ur.
(Sid. 41)

Så börjar den här novellen som handlar om en kvinna som läser deckare, och hon läser många. Hon är gift och har två barn, en tonårsdotter och en vuxen son som fortfarande bor hemma. Varje morgon åker hon tunnelbanan till sitt arbete. Hon handlar och lagar mat. Hon tvättar och verkar sköta all markservice. Hennes man ser på TV.

Men på lediga stunder mellan allt hon måste uträtta läser hon deckare. Nu har hon alltså fått tag på en ny som ser lovande ut. Helst vill hon läsa alltihop direkt, men det går ju inte. Det får bli en stund då och då, och läsningen utvecklas till något man kanske inte hade väntat sig. Mycket mer kan jag inte avslöja. Novellen är underhållande och lite tänkvärd. Och börjar man fundera så kan man kanske hitta lite mer under ytan.

Sluta blunda, du är död – novell av Olga Tokarczuk ur samlingen Spel på många små trummor, Bonniers 2020. Översättning: Jan Henrik Swahn.
Samlingen publicerades första gången 2001 (Gra na wielu bębenkach) och kom i svensk översättning 2002.

Olga Tokarczuk belönades med Nobelpriset i litteratur 2018.

Den goda jorden av Pearl S. Buck

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Den goda jorden handlar om den fattige kinesiska bonden Wang Lung. Tiden är 1920-talet. Romanen börjar med att det är Wang Lungs bröllopsdag. Han har fått lov att gifta sig med en av slavinnorna hos traktens rika familj. Hon är inte vacker, men det tycker inte Wang Lung att han kan kräva av en hustru. Han tillhör visserligen inte de allra fattigaste, han äger ju en bit jord, men en man så långt ner på samhällsstegen som han kan inte ha så stora pretentioner. Nu visar det sig att hans hustru O-lan är mycket arbetsam och sköter både hemmet och arbetar och sliter på fälten, och eftersom Wang Lung också är arbetsam och har sinne för att spara och sälja sitt överskott i rätt tid får de det bättre och bättre.

Vi får följa Wang Lung under åren. Det mesta berättas från hans synpunkt. Det är oroliga år i Kinas historia och människorna är också utsatta för vädrets skiftningar. Det blir ingen slät landsväg som Wang Lung och hans familj vandrar, där finns branta nedförsbackar och slingrande krokar och romanen innehåller en del dramatiska händelser. Men berättelsen går ändå framåt i lugn takt. Författaren skriver detaljrikt. Den kändes lite lång när jag läste, men mestadels drev den framåt och jag ville veta hur det skulle gå.

Romanen ger en viss inblick i hur det kunde vara i Kina vid den tiden och vilka seder och bruk som var rådande. Det var ett starkt hierarkiskt samhälle där de som stod längre ner på samhällsstegen fick buga och bocka och slita hårt. Många svalt och slet ont. Kvinnorna var underordnade och hade oftast inte så mycket att säga till om, och de kvinnliga slavarna fick inte bara arbeta, de blev också utnyttjade sexuellt. Wang Lungs hustru O-lan har stora fötter och det bidrar till hennes fulhet. Jag tänker mig att kvinnor som måste arbeta hårt ända från barnsben inte kunde ha bundna fötter. De som var utsatta för den grymma seden måste komma från något bättre förhållanden. Men jag antar också att en slavinnas flickebarn, om hon verkade bli vacker också kunde utsättas för fotförstörelsen så hon kunde växa upp och bli en eggande leksak åt de rika männen.

Ändå finns det en godmodig ton i romanen och Wang Lungs förhållande till jorden – den goda jorden – som är förutsättningen för allt liv, den är skildrad kroppsligt och konkret så att man som läsare nästan själv trampar i myllan med bara fötter.

Den goda jorden – en kinesisk folklivsskildring av Pearl S. Buck, Hökerbergs 1957. Översättning: Sven Rosén.
Romanen publicerades första gången 1931 (The Good Earth) och kom i svensk översättning 1932.

Pearl S. Buck (1892-1973) tilldelades Nobelpriset i litteratur 1938.

Tal till bruden av Tony Samuelsson

~ Mösstanten ~ 1 kommentar

Tal till bruden är en novellsamling med noveller som utspelas alltifrån 1940-talet och framåt. Författarens minnen spelar stor roll, men berättelserna är inte självbiografiska. De kan vara drastiska som den första där en färdtjänstchaufför hittar en död gammal man i bilen på morgonen när han ska starta sitt pass. I vissa noveller tar författaren ut svängarna ordentligt, fast om man tänker efter skulle allt i dem kunna vara verkligt. Flera av novellerna handlar om personer som arbetar i vård och omsorg och människoöden och problem som de möter där. Vissa handlar om människor som vi skulle betrakta som ganska misslyckade. Flytten in till storstäderna och miljön och livet i en förort finns med.

Just det här perspektivet utifrån vanliga (fast kanske ovanliga) arbetande människor uppskattar jag mycket. De flesta berättelserna utspelas bland människor som finns ganska långt ner i samhällshierarkin, eller där de flesta av oss befinner sig. Vissa noveller är mer åt det underhållande slaget, men med udd. Andra griper tag när jag läser. Det känns att de här berättelserna är en fortsättning på Tony Samuelssons författarskap. Bra skrivet och läsvärt, och i novellerna finns också moraliska dilemman, frågan om vem man kan lita på och om man kan lita på sig själv.

Tal till bruden av Tony Samuelsson, Wahlström & Widstrand 1996.

Tisdagstrion – Antiken

~ Mösstanten ~ 16 kommentarer

Strändernas svall av Eyvind Johnson (1900-1976) läste jag för mycket länge sedan och jag kan inte påstå att jag minns mycket av romanen. Därför funderar jag på att läsa om den. Strändernas svall handlar om den grekiske hjälten Odysseus och hans långa, irrande resa hem från det trojanska kriget. Hemma på ön Ithaka väntar hans hustru Penelope och hans son Telemachos. Romanen räknas till de svenska klassikerna och publicerades första gången 1946.

Eurydikes natt av Elin Cullhed är en nutidsroman om tonårsflickan Karin som blir våldtagen och mobbad och kärleken mellan henne och Alfred som kommer från en familj med ekonomiska resurser medan Karins familj är fattig. Författaren har använt sig av myten om Orfeus och Eurydike, men jag får nog säga att Karin har en inneboende styrka som gör att hon inte är helt beroende av sin Orfeus för att ta sig upp ur underjorden. Romanen kom förra året.

Tullias värld av Kerstin Ekman är en essäbok som handlar om Ciceros dotter Tullia och om kvinnornas tillvaro i romarriket. Det är begränsat hur mycket man får veta i den här boken, mycket beroende på att Romarriket var männens rike. Kvinnorna var underordnade och skulle hålla sig till hus och hem och det var männen som lämnade texter och dokument efter sig. Tullias värld bygger på det Kerstin Ekman vet och är mycket personlig. Det finns nyare forskning som hävdar att kvinnorna hade en lite mer framträdande roll. Tullias värld publicerades 2020.

Dagens tema har vi som vanligt fått från Robert som driver bloggen Mina skrivna ord.

Hur jag läser nu när jag är äldre V

~ Mösstanten ~ 8 kommentarer

Kroppen slits med åren och ens organ fungerar inte som de gjorde när man var yngre. Man blir helt enkelt lite skumögd när man blir äldre. Det är svårt att läsa liten text och det är också besvärligare att läsa text från starkt gulnade boksidor. Belysning, belysning, belysning! Effektiv och bra belysning, det är vad man behöver. Om man som jag föredrar att ta del av litteratur med hjälp av ögonen duger inte längre en vacker skärmlampa vid läsplatsen. Den får man glädja sig åt på andra ställen i bostaden.

Åkern är världen av Dola de Jong

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

I början av andra världskriget flyr många från Europa till Nordafrika. Det har det holländska paret Aart och Lies gjort och under sin färd söderut har de plockat upp några flyende barn. Nu är de i Marocko och Aart som vill leva vid sidan av samhället har köpt ett stycke jord där de odlar för att överleva. Men marken de odlar på är inte den bästa och torkan är svår. Barnen sliter med att vattna odlingen och de bor uselt och de är fattiga och går i utslitna kläder och har dåligt med mat.

Det är både spännande och intressant att läsa den här romanen. Man får veta en del om hur det kunde vara i Marocko vid den här tiden. Marocko var koloniserat av Frankrike och Spanien och i Spanien härskade Franco. Där befinner sig nu många flyktingar och när man läser romanen både förstår och känner man vilka stora svårigheter de har. Det de flesta vill är att resa till USA, men för att kunna göra det måste de först resa över Medelhavet till Frankrike och det som står till buds är en båt i dåligt skick och en kapten som suger till sig så mycket pengar han kan. Dessutom finns spioner. Är man av judisk släkt eller om man själv eller någon i ens familj har arbetat i motståndsrörelsen kan man bli kidnappad och förd till Nazityskland.

Mitt i allt detta finns barnaskaran som Lies och Art har tagit hand om. Ja, de får egentligen mestadels ta hand om sig själva och de äldre barnen tar hand om de yngre. Det är barnen som blir de viktigaste personerna för läsaren. De är brett skildrade med olika personligheter, med bra och dåliga sidor, med längtan och sorg. Och som läsare känner man starkt med dem. Deras utsatthet är stor och de sliter och släpar. Åkern är jorden handlar om tiden i början av andra världskriget men den är samtidigt en allmängiltig berättelse om krigets destruktiva verkan och om flyktingars situation. Eftersom den är så bra skriven lever man med och förstår mer av hur det kunde vara och hur det fortfarande är för många människor. Boken rekommenderas varmt.

Åkern är världen av Dola de Jong, Nilsson 2017. Översättning: Per Holmer.

Dola de Jong (1911-2003) var en nederländsk författare av judisk släkt som flydde undan nazisterna och sedan bodde en stor del av sitt liv i USA. Tidigare har jag läst hennes bok Trädet och vinrankan.

Victoria av Knut Hamsun

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

Victoria av Knut Hamsun handlar om mjölnarsonen Johannes. Han är en drömmare och individualist och redan som barn är han förälskad i fröken Victoria på Herrgården. Han duger kanske till lekkamrat, men först och främst till att utföra tjänster åt Victoria och hennes rika vänner, såsom att ro dem ut till en ö i sjön. Johannes kärlek består, men att det ska kunna bli något mellan honom och den fina herrgårdsfröken är inte realistiskt fast hon nog är intresserad. Så småningom blir Johannes diktare. Han får utbildning i staden. Han blir berömd. Då duger han till att inbjudas på middagar och mottagningar, men är han fin nog egentligen?

Berättelsen känns melodramatisk. Men Hamsuns språk är vackert, det är enkelt och tydligt och sparsmakat och det gör denna berättelse, som inte är särskilt originell, till något som är värt att läsas. Den lantliga trakten som Johannes kommer ifrån är vackert skildrad och jag får känslan av att Knut Hamsun själv har känt av att vara en katt bland hermelinerna. Om Johannes utbildning och skrivarmödor får vi inte veta särskilt mycket och heller inte om hans liv i utlandet. Här får vi inga stora svep och utblickar och inga sidovindlingar. Allting författaren berättar kretsar runt Johannes och Victoria. Men man märker som läsare att Johannes genomgår en utveckling och blir äldre. Så småningom är hans känslosvall inte lika häftigt och uppenbart utåt. Han framstår mer som en vuxen man.

Victoria av Knut Hamsun, Forum 1978. Översättning: Cilla Johnson.
Romanen publicerades första gången 1898 och kom i svensk översättning 1899 och den har kommit i många upplagor sedan dess.

Knut Hamsun (1859-1952) belönades med Nobelpriset i litteratur 1920.

Tisdagstrion – Författare med något från växtriket i namnet

~ Mösstanten ~ 16 kommentarer

Herrgården av Anna.Karin Palm. Några människor har gått genom en trakt med plundrade byar. De är trötta, hungriga och smutsiga. Plötsligt ser de ett stort hus som ligger vackert vid en sjö. Huset verkar oskadat och de tar sig in där. En av dem, Ben, är romanens berättare. Han har blivit en del av den lilla gruppen mer eller mindre av en slump. Så är det också för de andra. Inbördeskriget och bristen på allt gör att man får klara sig bäst man kan.
Herrgården kom 2005.

Livläkarens besök av Per Olov Enquist (1934-2020) har inget lockande omslag här. När jag läste den en gång i tiden var det mycket mer inbjudande. Men innehållet är det inget fel på. Romanens handling är förlagd till Danmark på 1760-talet och berättar historien om den sinnessjuke kung Christian, hans unga drottning och den tyske livläkaren Struensee. Det är en stark historia som belönades med Augustpriset 1999.

Mitt i livet – en roman om kärlek av Joyce Carol Oates. Skulptören Adam Berendt flyttar till en liten välbeställd New York-förort. Alla tycker om honom, men ingen känner honom. Han har stor dragningskraft på traktens kvinnor, men man vet inte mycket om honom och man undrar varifrån han kommer och varifrån han får alla sina pengar. En dag simmar han ut för att rädda en drunknande flicka. Hon klarar sig, men han omkommer, och en av kvinnorna beslutar sig för att undersöka vem han egentligen är.
Romanen publicerades första gången 2001 (Middle Age: A Romance) och kom i svensk översättning 2002.

Fler tips hittar du på bloggen Mina skrivna ord.

Glad Påsk!

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Idag flyger häxorna till Blåkulla, och jag tänker på hur det var när jag var liten flicka och vi gick runt bland husen och ringde på dörrarna, utklädda till påskkäringar med förkläde och sjalett. Helst skulle man ha med sig en gammaldags kaffepanna att samla godiset i. På den tiden hade vi ingen tanke på att det skulle kunna vara farligt. Vi gick själva utan några föräldrar i närheten.

Men det verkar som om det är barn som råkar illa ut i deckaren som jag tänker läsa i påsk. Uj, ja, men en påskdeckare vill jag ha nu för tiden, och Blommor över helvetet av Ilaria Tuti har jag sett omtalas som bra. Ingen påsk utan påskekrim tycker även jag som annars inte läser så många deckare. Jag tror inte att påskekrim var aktuellt när jag var barn. Det var då inget jag hörde talas om då fast särskilt min mormor tyckte om att läsa pusseldeckare och min far gärna läste Stieg Trenter och Simenon. Så begreppet påskdeckare har nog kommit på senare år. En trevlig influens från Norge.

En fin påsk önskar jag er alla. Våren är faktiskt här.