Hyllvärmare 2022

Några projekt måste det bli även i år och det som jag först tar upp här är mitt hyllvärmarprojekt. Här ser ni alltså hyllvärmarna som jag tänker läsa i år, tolv stycken.

Ripley under water av Patricia Highsmith
Vägarna till Afrika av Per Wästberg
Tigrar i rött väder av Liza Klaussmann
Under tungan av Yvonne Vera (har jag faktiskt redan läst)
Pesten av Albert Camus
The Rector’s Wife av Joanna Trollope
Easter Parade av Richard Yates
Och på åttonde dagen av Ellery Queen
Fursten av Niccolò Machiavelli
Spårvagn på Vintergatan av Niklas Rådström
På Chesil Beach av Ian McEwan
Änkans bok av Joyce Carol Oates

Nu är det så att det blir lite mer är tolv hyllvärmare som ska läsas i år. Ulysses från förra årets hyllvärmarhög är inte utläst än. Men det ska nog gå. Det känns bra att det finns många böcker av olika slag som väntar.

KAOS-utmaningen

Denna utmaning består av en lista på 40 olika teman för böcker att läsa. Jag tänker mig att den ursprungligen är tänkt som en hjälp att vidga ens läsande. En bra tanke och en spännande utmaning. Om man kan pricka in 20 teman under ett år har man lyckats. I år är det Scyllas Hylla som driver KAOS-utmaningen. Om du klickar på länken dit kan du se hela listan. Jag har beslutat att delta i år. Här skriver jag upp de punkter som jag prickar in. För hela listan, gå alltså till Scyllas Hylla.

När jag har lagt ut ett inlägg om en bok på bloggen kan du nå det genom att klicka på titeln.

KAOS-utmaningen 2022

4/40

4. Läs en hyllvärmare – Under tungan av Yvonne Vera

5. Läs en klassikerNorrtullsligan av Elin Wägner

24. Läs en biografi – Den sista flickan av Nadia Murad

36. Läs en Nobelpristagare – Den sista gåvan av Abdulrazak Gurnah

Norrtullsligan av Elin Wägner

Den utgåva av Norrtullsligan som nyligen har kommit ut fanns inte inne på biblioteket, men i magasinet fanns denna bok så då lånade jag den istället. Det är alltså Norrtullsligan jag har läst nu. Pennskaftet har jag läst tidigare.

Norrtullsligan handlar om Pegg, en ung kvinna som tar tjänst som kontorist i Stockholm i början av 1900-talet. De kvinnliga kontoristerna hade usla löner. Helst ville arbetsgivarna ha flickor som bodde kvar hemma hos sina föräldrar och fick största delen av sin försörjning därifrån. Pegg bosätter sig i ett hyresrum som hon delar med en annan kontorist. I lägenheten bor fler kvinnliga kontorister. De är fattiga, allihop och de hjälper varandra och delar på den mat och det kaffe och fotogen som de som för tillfället har pengar har införskaffat.

Det är Pegg som berättar om sina erfarenheter och hon gör det med humor och med fart. Romanen är inte lång men det händer mycket innan den är slut. Det hindrar inte att den är full av allvar. Det är inte bara fattigdom som de unga kvinnorna har att tampas med. Där är chefen som använder sin makt för att utnyttja söta kontorsflickor, där är hårt arbete, dålig mat på grund av penningbrist, och även sjukdom. Kontorsflickorna skulle behöva både en stark fackförening, en Meetoo-kampanj och rösträtt för att få igenom vettiga lagar. Men allt detta ligger långt fram i tiden.

Arbetande kvinnor hade förkommit förr i litteraturen. Där finns massor med pigor till exempel, men mest bara som bifigurer. Här är det fattiga kontorister som har huvudrollen och romanen är berättad helt utifrån deras synvinkel. Norrtullsligan är sannerligen värd att läsas än idag och mycket i den känns aktuellt.

Norrtullsligan av Elin Wägner ur Valda skrifter, Bonniers 1950.

Den första utgåvan av Norrtullsligan kom 1908, men först som följetong i Dagens nyheter 1907.

Hett i hyllan #137 – Makten och kvinnligheten

Den här boken tillhör dem som jag plockade med hem från bibliotekets bokbytardisk och sedan dess har den stått på bokvagnen. Men jag ger inte upp. Nu kommer den med i Hett i hyllan och till slut ska den nog bli läst.

Makten och kvinnligheten kom ut 1993. Då hade Yrsa Stenius sagt upp sig från sin tjänst som chefredaktör på Aftonbladet. Men det medförde inte frihet att skriva och satsa på det hon helst ville syssla med. Istället innebar det en personlig kris och det är den som den här boken handlar om.

Jag skulle återgå till skrivandet, inbillade jag mig. Återgå till något jag verkligen hade intresse och fallenhet för. Så blev det inte. Istället anträdde jag en resa ut i mörker och förtvivlan.
När de första vågorna av dovt missmod rullade över mig i samband med att chefsepåletterna kläddes av mig och fästes på någon annan, tänkte jag att jag som varit duktig i hela mitt liv och klarat av alla uppdrag nu också skulle kunna avstå från dem. Så ser hybris ut. Det skulle snart visa sig att jag inte klarade av någonting.

Detta läser jag på bokens omslag och inne i den ser jag en innehållsförteckning med dessa rubriker:

Makten och narcissismen
Journalistik och moral
Kris
Besattheten
Den andra kvinnan

Det här verkar mycket intressant och jag tror att det hon skriver inte känns inaktuellt fast det är länge sedan boken kom ut. Den vill jag läsa.

Makten och kvinnligheten av Yrsa Stenius, Brombergs 1993.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Åke och hans värld av Bertil Malmberg

Åke och hans värld publicerades ursprungligen 1924, alltså för nästan hundra år sedan. Det är en självbiografisk roman om pojken Åke som är i förskoleåldern. Han växer upp i en liten norrländsk stad och hans far är doktor.

Åkes familj och släkt tillhör alltså de bättre bemedlade i staden. Somrarna tillbringar Åke på landet hos släktingar. Han är trygg i familjen, känslan av hans förhållande till sina föräldrar liknar lite hur det kan vara hos Astrid Lindgren, fast Åke och hans värld är skriven för vuxna.

Men det finns många faror och obegripliga företeelser i världen utanför familjen. Boken är skriven utifrån Åkes synvinkel. Den är inte en sammanhängande berättelse, utan glimtar ur Åkes liv. Sådana händelser som biter sig fast och som man minns som vuxen. Därför berättar författaren om hur Åke ser på världen och upplever den som en vuxens minnen, de minnen som den vuxne vill förmedla till omvärlden.

Åke och hans värld är en ganska charmig bok, med ett visst djup. Den innehåller både dråpliga händelser och lite otroliga och vissa kapitel sätter igång både fantasi och funderingar hos mig som läsare.

Boken är illustrerad av Adolf Hallman och känslan för mig som läsare blir charm, allvar, humor och lite hjärteknip. Åkes naturligtvis begränsade syn på världen, beroende på hans ålder, tiden som är slutet av 1800-talet och samhällsklassen han kommer ifrån, präglar berättelsen. Naturligtvis finns formuleringar och epitet som vi inte skulle använda idag om olika folkslag och länder. Men det hindrar inte att jag rekommenderar boken. Kanske behöver du ett avbrott från din vanliga lektyr?

Åke och hans värld av Bertil Malmberg, Bonniers 1955. Illustratör: Adolf Hallman.

Tisdagstrion – Överst i min läshög/läslista

Tisdagstrion är här igen, och idag är temat vilka böcker vi vill läsa härnäst. Här har ni mina, tre böcker som är högt prioriterade för läsning hos mig. Varför då? kan man kanske undra.

Jo, Americanah av Chimanmanda Ngozi Adichie finns längst bak i min läslista.
Men stopp nu! Var det inte överst i läslistan som var temat? Jodå, men jag kör ett projekt där jag betar av de böcker som har funnits längst tid i min läslista på Goodreads och där finns Americanah, så på så sätt är den egentligen överst i listan, fast den inte är det. Orsaken är naturligtvis också att jag räknar med att det är en bra bok.

Modersmjölken av Nora Ikstena har stått länge och väntat på min bokvagn så det är hög tid att även den blir läst. Nora Ikstena är en lettisk författare som har skrivit många romaner och novellsamlingar, essäer och biografier. Jag har aldrig läst någon bok av en lettisk författare, så bara det vore skäl nog, men den här boken ska vara mycket bra också, så nu i början av 2022 ska den äntligen bli läst.

Shirley av Charlotte Brontë köpte jag på bokrean förra året och jag vill gärna läsa den innan nästa rea kommer. Jag tycker om att läsa klassiker och jag har läst andra böcker av Charlotte Brontë som har givit mig mycket. Shirley sägs vara Charlotte Brontës mest feministiska roman och handligen är förlagd till norra England under den tidiga industrialismen.

Så ser det alltså ut hos mig. Det är två ganska omfångsrika böcker i den här trion så antagligen kommer jag att sticka emellan med någon tunnare bok för att det inte ska bli alltför mastigt, men jag ser verkligen fram emot att läsa dessa tre. Om du klickar in dig hos Ugglan & Boken kan du få veta vilka böcker andra bokbloggare vill läsa härnäst.

The Cries of Love – novell av Patricia Highsmith

Det är inte den minsta julstämning i den här novellen, men jag läste den på trettondagen och då var det fortfarande jul i vårt vardagsrum. Och fast Under a Dark Angel’s Eye inte är någon julbok passar den utmärkt att läsa i under helgerna..

Det finn inga preludier i The Cries of Love och jag tror att det var så Patricia Highsmith arbetade med noveller. Hon gick rakt på handlingen och det är den vi får ta del av. Där finns inte heller några omfattande miljöbeskrivningar. Det är handlingen som gäller och på så sätt har hon skapat ett skal som vi som läsare kan fylla med hur mycket som helst. Därför förstår jag inte från allra första början att det är två äldre kvinnor som bor ihop på ett hotell. Snart har jag dock insett det. De heter Hattie och Alice. Men hur beter de sig?

Hattie har legat vaken och väntat på att Alice ska somna. Så smyger hon upp ur sängen.

She stopped at the sewing-table, lifted the folding top and groped among the spools and pattern papers until she found the scissors. Then, holding them tightly, she crossed the room again. She had left the wardrobe door slightly ajar earlier in the evening, and it swung open noiselessly. Hattie reached a trembling hand into the blackness, felt the two wollen coats, a few dresses. Finally, she touched the fuzzy thing, and lifted the hanger down, The scissors slipped out of her hand. There was a clatter, followed by half surpressed laughter. (sid 195-196)

Nog är detta lite illavarslande?

The Cries of Love – novell ur samlingen Under a Dark Angel’s Eye av Patricia Highsmith, Virago 2021.

Imago av Eva-Marie Liffner

Julen är slut och Mösstanten är igång igen. Hoppas att ni alla har haft en bra jul och är redo att ta nya tag 2022.

Men nu till Imago av Eva-Marie Liffner:

Det är år 2000. Esmé städar på den historiska institutionen på Köpenhamns universitet. Men hon forskar också på sitt eget sätt. Hon stannar hela natten och rotar och undersöker i professor Rosens kontorsrum och läser och studerar. En natt finns där en kartong med dokument från Tyskland. De handlar om ett likfynd i en mosse i södra Jylland 1938. Esmé tar med sig dessa dokument hem för att ta reda på mer.

Esmé är en ensam människa som har lite svårt med sociala kontakter. Hon är tuff, faktiskt har hennes berättande en lite hårdkokt stil. Inte så att hon råkar i slagsmål men hennes berättande är lite lakoniskt med svart humor och hon följer inte alltid lagen. Hon är gestaltad så att jag känner med henne och vill att det ska gå bra för henne.

År 2000 är ett tidsplan i romanen. År 1938 är ett annat. Men det finns också ett tredje tidsplan och det är tiden för de Schleswig-Holsteinska krigen, främst det andra kriget 1864. Esmé berättar från 2000-talet och de andra tidsplanen berättas av författarrösten. Det innebär att den här romanen innehåller mycket. Från atmosfären i Köpenhamn på 2000-talet till det hemska slaget vid Dybbøl 1864 till judar som flyr Tyskland in i Danmark på 1930-talet. Allt är skrivet på ett trovärdigt sätt, möjligen med undantag av Esmés handlingar.

Men Imago är spännande att läsa. Det finns gåtor och mystiska händelser som jag som läsare vill ha svaret på. Romanen är också underhållande med humor samtidigt som den är djupt allvarlig. Kriget 1864 innebar stor slakt och det var fattiga soldater i olika åldrar som led och dödades. Situationen i Tyskland och Danmark 1938 innebar fara och hot.

I början av romanen finns ett citat från en latinsk ordbok om ordet imago. Det kan betyda mycket, bland annat skuggbild, vålnad, bild, liknelse, jämförelse och i den här romanen kommer bilder från historien fram. Fast de historiska händelserna är konkret skrivna med lukter och stanker och skräck och oro är de ändå små utsnitt, historiska bilder som kommer till oss och som författaren har fabulerat fram ur historiska fakta. Vill vi veta mer får vi söka någon annanstans.

Imago av Eva-Marie Liffner, Natur och Kultur 2003.

God Jul och Gott Nytt År!

Efter golvreoveringen på huvudbiblioteket har de också gjort om barnavdelningen och när jag såg den här lilla utställningen med julböcker för barn tyckte jag att det var så trevligt och bidrog till julförväntan. Så nu vill jag önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år med den här bilden.

Nu tar jag julledigt från bloggandet och återkommer efter trettonhelgen, närmare bestämt på fredag den 7 januari då det kommer ett inlägg om en bok. En del läsning blir det förstås de här två veckorna.

Förhoppningsvis får vi en jul som mer påminner om det vanliga i år. God Jul allihop! Sköt om er så ses vi igen nästa år.

Öken av J.M.G. Le Clézio

Nour är en tonårspojke som lever i början av 1900-talet. Frankrike och Spanien är i färd med att kolonisera Marocko och deras överlägsna militärmakt slår ner motståndet.

Lalla är en flicka som lever i nutid, vilket när det gäller den här romanen är början av 1980-talet. Hon tillhör spillran av nomadfolken och bor hos sin fattiga faster i en kåkstad vid kusten i norra Marocko..

Romanen rör sig mellan de här två tidsplanen. Den är drabbande och gripande, hemsk och vacker. Genom att berättelsen omfattar dessa båda tider gestaltar den starkt både hur en kultur slås sönder utan pardon medan kolonialmakterna förser sig med allt av värde i området och vilka konsekvenser koloniseringen har medfört för befolkningen i modern tid. Det är stor fattigdom och utnyttjande i hårt arbete och utvandring till Frankrike där ny fattigdom väntar för de allra flesta, med usla bostäder, slavliknande arbetsförhållanden både i kriminellt och hederligt arbete och ständig kontroll av polisen och diskriminering. Många flickor blir prostituerade.

Men Lalla är stark och får andra möjligheter. I och med det kan man säga att hon utnyttjas på ett finare sätt. Hon tillhör spillran som Frankrike en gång slog sönder, men nu långt senare finns ett snällare, nyfiket utnyttjande, ett intresse för den exotiska kraften hon har.

Romanen har en alldeles särskild ton. Det finns ett metafysiskt drag i den. Det är stark sol, det är alltför ljust. Öknen finns där hela tiden, obarmhärtig och vacker, om inte rent konkret så i Lallas minne när hon har kommit till Marseille. Hon är ättling till nomaderna och får ibland syner från förr. Hennes vän i Marocko, herdepojken, har lämnats som spädbarn uppe i norr. Han har också vaga anor från nomaderna. Alla tre ungdomarna, Nour, Lalla och herdepojken Hartanin är representanter, bilder av nomadfolket, fragment. De är inte gestaltade ingående psykologiskt och på sätt och vis har öknen och den sargade och sönderslagna nomadkulturen huvudrollen i romanen..

Öken av Le Clézio är inte det mest lättlästa, men den är mycket läsvärd. En särskild upplevelse i litteraturen.

Öken av J.M.G. Le Clézio, Norstedts 2008. Översättning: Ulla Bruncrona.

J.M.G. Le Clézio fick Nobelpriset i litteratur 2008.