Etikett: USA

Ljusets ängel av Joyce Carol Oates

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Det här är en ganska tidig roman av Joyce Carol Oates som publicerades första gången 1981 med titeln Angel of Light. Den handlar om två syskon, Owen och Kirsten. Deras far har omkommit när han störtade från en bro ner i ett träsk. Hemma hade han lämnat ett brev där han bad om ursäkt för att ha tagit mutor. Den allmänna meningen är att han begick självmord, men det tror inte hans barn. De tror att han har blivit mördad.

Ljusets ängel utspelas i förmögna kretsar och i de högre skikten i Washington, vilket ofta verkar sammanfalla. Maurice Halleck, Owens och Kirsten far, var rik och också en hög tjänsteman i Washington. Författaren belyser många problem i den här romanen, politisk korruption, USA:s inblandning i militärkuppen i Chile, otrohet och två barn vars far arbetar mycket och vars mor bryr sig mycket mer om sin status som värdinna till fina middagar och fester i Washington än om sina barn. Owen är ordentlig och sköter det han ska, hans syster Kirsten är skör och mentalt instabil. Men faderns nesliga död i ett träsk har naturligtvis påverkat båda syskonen.

Liksom så mycket som Joyce Carol Oates har skrivit är den här romanen ganska omfångsrik och den innehåller många vindlingar och många scener från olika skeden i människornas liv. Vi får inte bara lära känna de två syskonen utan också deras föräldrar, föräldrarnas vänner och varifrån de kommer. Det är en cynisk värld med karriärklättring och där pengar spelar stor roll. Maurice Halleck var kanske alltför ärlig och naiv för att klara sig i det politiska spelet? Romanen är skriven under den tid när terrorister som Baader Mainhof-ligan och Röda brigaderna härjade i Europa. I romanen finns såväl cynism och utnyttjande av makt i de styrande skikten i samhället som hur terrorister kan utnyttja svaga människor. Ljusets ängel är en stark roman. Den handlar om människor. De lever inte samma liv som de flesta av oss läsare, men människor är de likafullt i romanen. Kanske han man känna att berättelsen handlar om en tid som är förbi, men jag tycker inte det. Mycket av det som finns i romanen händer även idag.

ljusets ängel av Joyce Carol Oates, Bonniers 1984. Översättning: Anna Pyk.

Notes from a Respectable Cockroach – novell av Patricia Highsmith

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

I Novellresan har vi nu kommit till djurriket och som månadens novell har jag valt en historia ur The Animal-Lover’s Book of Beastly Murder av Patricia Highsmith, närmare bestämt en novell om en kackerlacka. Den är kåseriliknande, rolig, tragikomisk får jag väl säga, och det är kackerlackan själv som berättar.

Så här börjar novellen:
I have moved.
I used to live at the Hotel Duke on a corner of Washington Square. My family has lived there for generations, and I mean at least two or three hundred generations. But no more for me. The place has degenerated. I’ve heard my great-great-great – go back as far as you like, she was still alive when I spoke to her – talk about the good old days when people arrived in horse-drawn carriages with suitcases that smelled of leather, people who had breakfast in bed and dropped a few crumbs for us on the carpet. Not purposely, of course, because we knew our place then, too, and our place was in the bathroom corners or down in the kitchen. Now we can walk all over the carpets with comparative impunity, because the clients of the Hotel Duke are too stoned blind to see us, or they haven’t the energy to step on us if they did see us – or they just laugh.
(Sid. 145)

Notes from a Respectable Cockroach – novell av Patricia Highsmith ur samlingen The Animal-Lover’s Book of Beastly Murder, Heinemann 1975.

Vill du veta mer om Novellresan och kanske få tips om fler noveller med djur i kan du gå till Ugglan & Boken.

Bevingad intelligens av Jennifer Ackerman

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

I Bevingad intelligens berättar Jennifer Ackerman om vad fåglar kan åstadkomma. Det handlar till exempel om duvors intelligens. De tänker vi gärna är ganska korkade, men när det gäller att hitta hem från mycket långväga platser är deras förmåga enorm. Jennifer Ackerman berättar om många olika fåglar. Det finns de som kan använda redskap, de finns de som kan härma läten och ljud och lära sig en hel massa olika sekvenser av fågelsång. Lyrfågeln i Australien kan till och med härma en motorsåg och billarm. Den är rolig att se på Youtube. Sök på Lyrebird så hittar ni filmsnuttar med den fågeln. Jennifer Ackerman berättar om talgoxarna i England som lärde sig att hacka hål på kapsylen på mjölkflaskorna som ställdes utanför dörren till husen på morgnarna. På så sätt kunde de komma åt fettet som flyter ovanpå mjölken. Och denna kunskap spreds i vida områden.

I Bevingad intelligens berättas om många fåglar med många olika förmågor, men författaren berättar också om vad forskarna har kommit fram till och deras olika teorier. Mycket var fortfarande oklart när den här boken publicerades första gången 2016 (The genius of birds) och forskarna var naturligtvis inte överens om allt. Men man hade kommit långt och många tidigare åsikter om fåglar hade ändrats. Bland annat kunde man ju studera vad som händer i fåglarnas hjärnor på ett helt annat sätt än tidigare.

Allt kommer vi aldrig att förstå. Jag antar att forskningen har kommit ytterligare lite längre idag, men alla fakta och rön i Bevingad intelligens räcker till mycket bra för en läsare som jag som inte är insatt i fåglarnas liv. Boken är lärorik och underhållande och den gör att jag blir mer uppmärksam på fåglarna omkring mig.

Bevingad intelligens – i huvudet på en fågel av Jennifer Ackerman, Volante 2018. Översättning: Shu-Chin Hysing.

Öster om Eden av John Steinbeck

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Öster om Eden handlar om två familjer, familjen Trask och familjen Hamilton. Berättelsen går över flera generationer från det amerikanska inbördeskriget fram till första världskriget. Familjen Hamilton är lite mer i bakgrunden. Det är John Stenbecks egen familj på moderns sida. Hon hette Olive Hamilton och hennes släkt hade irländska rötter. Steinbecks far finns nämnd i romanen och också han själv finns med som barn, men mer som en skugga.

Det är alltså på familjen Trask som fokus ligger. Där finns en lögnaktig anfader, maktfullkomlig i familjen. Han har två söner som är mycket olika. Den känslige och allvarlige Adam Trask och den utåtlevande och egoistiske Charles. Fadern tvingar Adam till att bli soldat. Efter många år i det militära kommer han hem till gården som Charles driver. Då kommer en kvinna dit en mörk kväll. Hon är svårt misshandlad och får stanna. Så småningom gifter sig Adam Trask med henne och ger sig iväg med sin hustru till Californien, de nya möjligheternas land. Tyvärr saknar hon helt samvete. Hon är en ruggig figur.

Öster om Eden är en omfångsrik historisk roman som är lite av ett ödesdrama. Den är dels en gestaltning av hur de vita människorna erövrar områdena i väster och tar dem i besittning och hur samhället utvecklas, dels är den ett starkt drama om hur fädernas och mödrarnas gärningar och arvet från dem inverkar på de efterlevandes liv. Men Öster om Eden är inte ett koncentrerat ödesdrama. Adam Trask bosätter sig i Salinasdalen och John Steinbeck som växte upp i staden Salinas kände miljön väl. Författaren målar med bred pensel upp miljö och handling. Där finns mycket som är vackert, där finns omtänksamhet och humor och många intressanta gestalter. Öster om Eden är en stor episk roman som kan ge läsaren mycket.

Öster om Eden av John Steinbeck, Bonniers 2007. Översättning: Nils Holmberg.

Den första svenska utgåvan kom 1953 och den allra första utgåvan på engelska publicerades 1952. John Steinbeck (1902-1968) tilldelades Nobelpriset i litteratur 1962.

Cat in the Rain – novell av Ernest Hemingway

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

I år deltar jag i läsutmaningen Novellresan som finns hos Ugglan & Boken. Hon lägger upp ett tema för varje månad och några förslag på noveller att läsa. Denna månad är temat Paris på 1920-talet. Ernest Hemingway (1899-1961) var ju en av författarna som bodde där en tid och hans novell Cat in the Rain är en av de föreslagna, så varför inte göra det enkelt för mig själv och läsa den novellen, den finns ju i den här boken med Hemingways samlade noveller som står i bokhyllan.

Cat in the Rain alltså. Så här börjar den:
”Si, si signora, brutto tempo. It’s very bad weather.”
He stood behind his desk in the far end of the dim room. The wife liked him. She liked the deadly serious way he received any complaints. She liked his dignity. She liked the way he wanted to serve her. She liked the way he felt about being a hotel-keeper. She liked his old, heavy face and big hands.

Vi kommer alltså rakt in i en situation när vi börjar läsa den här novellen. Som vi förstår är hustrun i ett hotell i Italien och när man läser novellen förstår man också varför hon tycker om mannen bakom disken. Han tar henne på allvar, men det gör inte hennes man som ligger och läser en bok uppe i hotellrummet. Den unga kvinnan har sett en katt ute i regnet, och hon vill ha katten. Hon vill ha ett annat liv, inte bo på hotell. Men hennes man ignorerar henne och ingen tror på att en katt kan vara ute en dag när det regnar så häftigt.

Novellen är skickligt skriven, den är kort men säger mycket.

Cat in the Rain, novell av Ernest Hemingway ur samlingsboken The Complete Short Stories of Ernest Hemingway, Scribner 2003.

Cat in the Rain publicerades första gången 1925 i samlingen In Our Time.

Nightmare Town – novell av Dashiell Hammett

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Nightmare Town är den första novellen i den här samlingen av Dashiell Hammett (1894-1961), och det må jag säga, det är verkligen en mardrömsstad som Steve Threefall kommer till. Han är onykter och kör upp på trottoaren och rammar nästan en ung kvinna. Bilen hamnar på trottoaren någonstans där han så småningom vaknar upp och blir förd av sheriffen till en cell. Det visar sig att Steve Threefall har slagit vad med ett par festande kompisar att han skulle köra ända till den här staden ute i öknen och den presentationen av novellens huvudperson är ganska så nödvändig. En normal, eftertänksam människa skulle aldrig stanna flera dagar i denna egendomliga, skrämmande stad. Men det gör Threefall och det blir bara värre och värre. Till slut blir det så våldsamt att det blir riktigt komiskt. Jag kan inte ta denna stad och dess invånare på allvar. Men spännande är det.

Novellen är skriven 1924 och det gör att det i viss mån går att acceptera att det kan finnas en ny stad, som bara har funnits där ett par år ute i öknen, och att mycket skumt kan försiggå där med tanke på de dåliga kommunikationer som fanns då.

Ett smakprov från sidan 3:
Steve Threefall awakened without undue surprise at the unfamiliarity of his surroundings as one who has awakened in strange places before. Before his eyes were well open he knew the essentials of his position. The feel of the shelf-bunk on which he lay and the sharp smell of disinfectant in his nostrils told him that he was in jail. His head and his mouth told him that he had been drunk; and the three-day growth of beard on his face told him he had been very drunk.

Nightmare Town – novell av Dashiell Hammett ur samlingen Nightmare Town and other stories, Stonewall Press 2013.

Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Den sextonåriga flickan Cora är slav på en bomullsplantage i Georgia. För en tid sedan rymde hennes mor och hon hittades inte av slavägarna. Cora är nu ensam och måste bo med andra utstötta kvinnor på plantagen. Att Coras mor flydde förvånar inte läsaren. Förhållandena på plantagen är fullständigt vidriga. Hårt arbete utan dess like, misshandel som ibland leder till döden, godtyckliga bestraffningar, också för en sådan sak som viljan att lära sig läsa. Försäljning av slavar hit och dit så att barn blir föräldralösa. Och utnyttjande av kvinnor och flickor förstås. Om en slav mot förmodan skulle leva till sitt femtionde år betraktas hen som uråldrig.

Men samtidigt som läsaren så väl förstår att ingen slav vill stanna på den där hemska platsen är det svårt att förstå att Coras mor vågade fly. Slavarna blir så gott som alltid upphunna av slavjägarna och sedan förda tillbaka till plantagen, antingen som avhuggna huvuden eller som en hårt sargad människa som ska plågas till det yttersta innan hen mördas. Och detta sker inför åsynen av alla plantagens slavar för att statuera exempel. Men Cora rymmer ändå och flyr bort genom den underjordiska järnvägen.

Det fanns något som kallades den underjordiska järnvägen under slavtiden. Det var människor som hjälpte slavar att fly norrut med risk för sitt eget liv. De finns också i Colson Whiteheads roman, men hjälparna har i den tillgång till en verklig underjordisk järnväg. Den finns utbyggd under jorden och tågen tuffar på i tunnlar. Jag har sett kritik mot detta, men jag förstår varför författaren har valt att skriva så. Romanen är mycket pedagogisk. Jag har fått kunskap om och insikt i mycket som jag inte visste tidigare, och allt detta i romanform hade nog varit svårt att få med utan den underjordiska järnvägen. Vi får uppleva hur förhållandena skiljer sig mellan flera olika stater och vi hade inte kunnat följa en flyende på så långa färder utan tågen i tunnlarna. Det hade knappast gått.

Den underjordiska järnvägen är alltså en ond saga med verklighetsbakgrund, men den innehåller också omtänksamhet, uppoffrande människor och verksamhet som pekar mot en bättre värld. För mig var den både intressant och spännande att läsa. Den är bitvis otäckt spännande och den är lärorik. Något som var mycket intressant att läsa var partiet från South Carolina där delstaten och många av de välvilliga människorna ansåg att svarta inte var lika mycket värda som vita. De ville att de skulle ha ett bättre liv och de ville höja deras nivå, men absolut inte till jämbördiga människor. Något som var väldigt viktigt var att de inte skulle bli för många, så man hade ett program för sterilisering. Känns det igen? Förtrycket har många ansikten.

Det jag berättar här är bara en bråkdel av det man hittar och upplever i Colson Whiteheads roman. Och att man just får uppleveser är så viktigt. Skönlitteraturen får oss att förstå och känna på ett helt annat sätt än facklitteratur. Läs gärna den här romanen.

Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead, Bonniers 2017. Översättning: Niclas Nilsson.

The Underground Railroad publicerades första gången 2016 och har fått både The National Book Award och Pulitzerpriset.

Egendom av Hernan Diaz

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Egendom handlar om finansmannen Benjamin Rask och hans hustru Helen. Rask har mångdubblat sin förmögenhet och är osannolikt rik. Även under 1920-talets börskrasch gick han från rik till ännu mycket rikare. Han är tillbakadragen och så även hans hustru. Han blir till en mystisk man som verkar ha en nästan övernaturlig gåva så att han kan handla smart och klokt på börsen och ligga före alla sina konkurrenter.

Den här romanen handlar alltså om tävlan för att vinna rikedom och inflytande, om girighet och maktbegär. Men den handlar också om att hålla upp en mask, att inte visa fram verkligheten, om hårdhet kontra mjukhet, om empati kontra empatilöshet, om fantasilöshet kontra motsatsen och om att visa bitar och skärvor i en värld av speglar som förvrider det som speglas.

Den första delen av romanen är en fiktiv roman om Benjamin och Helen Rask, skriven av den fiktive författaren Harold Vanner. Den texten känns aningen torr att läsa men den är inte tråkig, den är intressant och den känns präglad av den fiktive författaren som har skrivit den. I Hernan Diaz roman Egendom blir sedan det mesta omvänt flera gånger. Andra människor berättar och de nya vinklarna och faktana och påståendena som kommer kunde i varje fall inte jag räkna ut i förväg. Läsaren får delvis famla sig fram.

Ändå är inte berättelsen och romankonstruktionen komplicerad, och underligt nog, när man kommit till slutet känns den egendomligt enkel. Men det är när man vet. Dessutom visar romanen naturligtvis bara upp delar av allt som förutsätts ha skett under de många år som berättelsen omfattar, och många frågor uppstår hos läsaren. Varför skrev den fiktive Harold Vanner det hans skrev i sin roman Förbindelser? Är den slutsats som läsaren kommer till när romanen är färdigläst verkligen den riktiga? Tänk om detta är ytterligare en vriden bild? Egendom är alltså en spännande roman med djup som jag rekommenderar.

Egendom av Hernan Diaz, Brombergs 2023. Översättning: Fredrika Spindler.

Söndag hos Mintons – novell av Sylvia Plath

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Om Henry bara inte vore så petig, suckade Elizabeth Minton medan hon rättade till en karta på väggen i sin brors arbetsrum. Så till den milda grad petig. Hon lutade sig drömmande tvärs över mahognyskrivbordet ett ögonblick, och hennes vissnade vita händer med de blå ådrorna bredde ut sig mot det mörka, glansiga träet.

Elizabeth Minton bor ihop med sin bror Henry. Hon har arbetat som bibliotekarie, men nu på äldre dagar hushållar hon för sin bror. De är mycket olika. Henry är rationell, allt ska vara rakt och fyrkantigt och han vet bäst. Hans syster är inte värd mycket i hans ögon. Han påpekar och kritiserar. Hon är en drömmande person som läser poesi. Det förstår han sig inte på.

Allt är sett från Elizabeths synpunkt, så man kan inte vara säker förstås, men Henry verkar vara en överlägsen stropp som ska ha allt på sitt vis, och hon förmår inte säga ifrån.

Hon kisade på Henry som stod i dörröppningen nu. I det svaga ljuset kunde hon inte klart se hans anletsdrag. Ansiktet skymtade runt och dystert, och den bastanta skuggan smälte samman med mörkret i hallen bakom. När Elizabeth sneglade på broderns otydliga gestalt kände hon ett egendomligt behag i att iaktta honom utan glasögon. Han var ständigt lika tydlig, lika prudentlig, och nu var han för en gångs skull riktigt rejält suddig.

Söndag med Mintons är den första novellen i samlingen som jag köpte på bokrean i år. Fast den är enkelt berättad innehåller den mycket om hur det kan vara att leva med en person som Henry. Trots att bilden av honom kanske verkar överdriven vet vi att det faktiskt finns sådana personer. Men som sagt, vi vet inte säkert hur syskonens förhållande verkligen är och det är en intressant osäkerhet.

Noveller av Sylvia Plath, Modernista 2022. Översättning: Margareta Tegnemark. Förord: Björn Kohlström.

Se Nu Då av Jamaica Kincaid

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Jamaica Kincaids roman Se Nu Då handlar om ett äktenskap som går mot skilsmässa. Allt berättas från hustruns synvinkel. Hon är gift med en kompositör, eller kanske har hon varit gift, det känns som om romanen är berättad strax före eller strax efter skilsmässan. Hon har två barn, en pojke och en flicka och själv är hon författare. Det verkar som om Se Nu Då bygger på författarens personliga erfarenheter. Jamaica Kincaid är författare, som vi vet, hon har varit gift med en kompositör och hon har två barn, en pojke och en flicka från det äktenskapet.

Se Nu Då är berättad med stor vrede. Där finns ingen kärlek eller ömhet eller vänskap kvar, även om berättaren påstår att Mrs Sweet, som kvinnan kallas, älskade sin man. Men det handlar inte bara om att kvinnan är ratad av mannen. Det handlar också om ras och kolonialism. Kvinnan kommer från en karibisk ö. Hon kom med en bananbåt. Hon har tjocka läppar och hennes man har sagt att hon liknar Charles Laughton. Det finns lite humor i texten men den genomsyras av bitterhet. Allt är svart och vitt.

Texten liknar Mr Potter som jag har läst tidigare. Inte till innehållet, men det oförsonliga och nedvärderandet av mannen finns i båda romanerna, i Mr Potter är det berättarens frånvarande far det handlar om, i Se Nu Då är det hennes man. Språket är starkt, med många omtagningar och författaren beskriver ett tillstånd snarare än en berättelse med utveckling. Det kan vara klokt att betrakta texten som poesi när man läser den. Det betyder inte att man måste läsa den oerhört långsamt, man kan läsa den som ett flöde. Det är språket och bilderna som man får som ger den stora behållningen när man läser Se Nu Då. Men jag är lite ambivalent. Kanske blir jag lite rädd när författaren beskriver allt i svart och vitt och när allt är så oförsonligt, även om jag vet att det kan kännas så för oss alla i vissa situationer och att det dessutom finns människor som det inte går att söka försoning med.

Se Nu Då av Jamaica Kincaid, Tranan 2015. Översättning: Niclas Nilsson.

See Now Then publicerades första gången 2013.