Poesi av Nobelpristagare ska det vara i år, och nu har jag avslutat läsningen av Sena dikter av Wislawa Szymborska och läser istället Dagbok från en osynlig april av den grekiska författaren Odysseus Elytis. Dagbok från en osynlig april är ett sent verk. Det var den enda svenska översättningen jag fick upp hos Götabiblioteken när jag sökte på förnamn och efternamn. Idag provade att söka på bara Elytis och då fick jag fram också Axion Esti som är tonsatt av Mikis Theodorakis och Sex och ett samvetskval för himlen. Så kan det gå när jag söker på Götabiblioteken.
Odysseus Elytis (Eller Odysseas Elytis) tilldelades Nobelpriset i litteratur 1979. Han föddes 1911 och avled 1996. Om författaren på svenska Wikipedia och på den engelska.
Dagbok från en osynlig april av Odysseus Elytis, Ellerströms 1990. Översättning och efterskrift: Vasilis Papageorgiou och Peter Luthersson.
Under denna diktsamling ligger Sena dikter av Wislawa Szymborska, Ellerströms 2018. Översättning: Anders Bodegård. Förord: Agneta Pleijel.
Efter långt om länge lämnar jag nu Seamus Heaneys 100 Poems. Jag är så glad över att jag köpte diktsamlingen. Hans poesi talar till mig. Det var bra att jag köpte den engelska utgåvan och att jag sedan kunde låna den på svenska. Att ha möjlighet att läsa poesi på originalspråket är guld värt, men det hade varit mycket besvärligt om jag inte hade haft tillgång till de översatta dikterna. Jag tror att jag kommer att återkomma till Seamus Heaney för både språket och innehållet.
Mycket är från hans barndom och bakgrund. Han växte upp i Nordirland och i samlingen finns dikter om de svåra motsättningarna i Nordirland, om hat och våld, och hur protestanter kunde och antagligen fortfarande kan se ner på katoliker. Dikterna är ofta större och har vidare betydelse än vad innehållet till synes kan förmedla. Det lilla och konkreta ger det stora. Det är liv och död, det ger tankar om världen och människan och vår lott på jorden. Och mycket känslor. Där finns också fina dikter om kärleken mellan honom och hustrun.
Men efter att ha läst alla hundra dikterna (sådan är ju jag) ska jag nu ägna mig åt Sena dikter av Wislawa Szymborska (1923-2012). Henne har jag läst tidigare eftersom jag har en diktsamling av henne i hyllan, Nära ögat, dikter i urval och översättning av Anders Bodegård. Men jag vill gärna läsa mer och nu är det alltså Sena dikter det handlar om.
Sena dikter av Wislawa Szymborska, Ellerströms 2018. Översättning: Anders Bodegård. Förord: Agneta Pleijel. Wisława Szymborska tilldelades Nobelpriset i litteratur 1996.
Under Sena dikter ligger 100 poems av Seamus Heaney, Faber & Faber 2018 och 100 dikter av Seamus Heaney, Natur & Kultur 2022. Översättning och förord: Tommy Olofsson.
Jag gjorde en paus mitt i Seamus Heaneys 100 Poems och lånade en diktsamling av Nelly Sachs. Diktcykeln Glühende Rätsel, eller översatt till svenska Glödande gåtor, skrev Nelly Sachs under en sjukhusvistelse sommaren 1962. Dikterna innehåller mycket ångest och död, men de är vackra också. I boken finns dikterna både på tyska och i svensk tolkning av Gunnar Ekelöf.
Glühende Rätsel – Ein Zyklus Gedichte, Glödande gåtor – en diktcykel, Bonniers 1966. Tolkning: Gunnar Ekelöf.
Nelly Sachs belönades med Nobelpriset i litteratur 1966.
Nu har jag lämnat samlingen Skönheten av Gabriela Mistral (1889-1957) och läser istället 100 Poems av Seamus Heaney (1939-2013). I den samlingen finns hundra dikter som hans familj har valt ut, och meningen är att man genom att läsa dem ska få en introduktion till hans författarskap.
För att underlätta läsningen har jag lånat en översättning av diktsamlingen på biblioteket. Det är inte så lätt att läsa poesi på engelska, tycker jag. Alltför ofta befinner jag mig ovanpå texten så att den bara blir ordens musik medan själva betydelsen inte tränger in i mitt medvetande. Dessutom är det många ord som jag inte kan och översättningen besparar mig en hel del slående i mitt engelskalexikon. Men jag behöver även det. Hittills går det i alla fall väldigt bra. Åtminstone de första dikterna är mycket konkreta och innehåller barndomsminnen, mycket fint förmedlade. Och samtidigt innehåller de mycket mer, ett mörker och ett ljus, de har en dubbelhet och flertydighet.
100 poems av Seamus Heaney, Faber & Faber 2018.
100 dikter av Seamus Heaney, Natur & Kultur 2022. Översättning och förord: Tommy Olofsson.
Seamus Heaney var en irländsk författare. Han var också professor i poetik i Oxford. Han är flerfaldigt prisbelönt och fick Nobelpriset i Litteratur 1995.
Under samlingarna av Seamus Heaney ligger Skönheten, av Gabriela Mistral – dikter i tolkning av Hjalmar Gullberg, Norstedts 2018.
Nej, att läsa Sully Prudhommes dikter var ingen höjdare. Jag antar att de är bättre på franska, annars hade de väl ändå inte givit honom Nobelpriset i litteratur. Men jag kan tyvärr inte läsa dem på origianspråket utan jag är hänvisad till översättning. Dikterna är rimmade och har har en särskild rytm, bunden vers kanske det ska kallas, och jag räknar med att översättaren Göran Björkman har fört över det till svenska. Att göra det måste vara bland de svåraste översättningsuppdragen man kan få. Troligen faller sig rimmen naturligt i de franska dikterna men att läsa dessa meningar med omvänd, krystad ordföljd för att få till rimmen det känns nästan Grönköpingsaktigt ibland. Det hade dugt bra till femtioårskalaset där den släktingen som rimmade bäst hade skrivit text om jubilarens liv till en välkänd melodi som skulle sjungas i allsång under middagen.
Nåja, nu vet jag det, och jag är ändå glad över att jag har läst de här dikterna. Något mycket litet hum har jag ändå fått om denne förste Nobelpristagare, och nu fortsätter jag med Gabriela Mistral (1889-1957) som fick Nobelpriset 1945. Hon hette egentligen Lucila de María del Perpetuo Socorro Godoy Alcayaga, men antog namnet Gabriela Mistral som författarnamn. Att det blev Mistral kommer sig av att hon beundrade Frédéric Mistral som fick priset 1904. Hans poesi betydde mycket för henne. I sin ungdom förälskade hon sig i en järnvägsarbetare som efter tre år tog sitt liv och det påverkade hennes diktning. Hon arbetade som lärare och hade ett antal uppdrag för det chilenska staten. 1946 fick hon i uppdrag av FN att skapa en världsomfattande fond för barn i fattiga länder, det som senare blev Unicef.
Skönheten, av Gabriela Mistral – dikter i tolkning av Hjalmar Gullberg, Norstedts 2018.
Och av den förste Nobelpristagaren i litteratur läste jag alltså Dikter af Sully Prudhomme i översättning af Göran Björkman från 1889.
Nu har jag lämnat Hanna Rajs diktsamling Samma mamma och läser istället dikter av Sully Prudhomme (1839-1907). Han var den allra första Nobelpristagaren i litteratur och han fick priset 1901. Sully Prudhomme var en fransk poet och han var ledamot av Franska akademien.
Att få tag på Sully Prudhommes dikter i svensk översättning är inte det lättaste men de finns digitaliserade. Den upplaga jag har i datorn på bilden är Dikter af Sully Prudhomme i översättning af Göran Björkman från 1889. Den kan ni hitta i Libris. Det finns en till digitalisering av Sully Prudhommes dikter. Här är länk till Lyriskadikter af Sully Prudhomme i svensk tolkning af Teresia Eurén från 1901. Vilken som är bäst att läsa vet jag inte. Man får pröva sig fram. Det jag kan säga är att Göran Björkman (1860-1923) hade betydligt högre utbildning än Teresia Eurén (1869-1952) och han fick också ett översättarpris för översättningar från portugisiska och spanska. Båda de här digitaliserade upplagorna kan den som vill ladda hem och läsa gratis.
Är man bra på franska, däremot, då finns stora möjligheter att köpa en diktsamling idag. Det finns även ett par i engelsk översättning.
Dikter i översättning af Göran Björkman från 1889 (digital).
Från en röd bok till en annan och det passar väl bra så här års. Jag är alltså färdig med Lek för själar av Bei Dao och i och med det har jag övergått från asiatisk till svensk lyrik. Jag hade länge tänkt läsa Samma mamma av Hanna Rajs som var nominerad till Augustpriset förra året, så det det känns bra att äntligen göra det nu. Hanna Rajs har skrivit flera diktsamlingar och en roman och kommer faktiskt från min hemstad. Samma mamma handlar om sorgen efter Rajs mor som hade gått bort.
Samma mamma av Hanna Rajs, Bonniers 2024.
Under Samma mamma ligger Lek för själar av Bei Dao, Norstedts 2001. Tolkning: Göran Malmqvist.
Sophus Helle är författare, översättare och kulturhistoriker. Han arbetar med gamla texter, en del av dem forntida och Gilgamesheposet är ett exempel på det senare. Det är flera tusen år gammalt och det vi vet om det är skrivet med kilskrift på lertavlor, och de flesta av dem kommer från landet mellan floderna Eufrat och Tigris. Från början hade jag bara tänkt läsa översättningen av själva eposet som en del av den asiatiska lyriken som jag har läst i år. Men boken är så intressant så jag läste Sophus Helles fem essäer också och det rekommenderar jag andra läsare att också göra.
Essäerna belyser mycket av kulturen och förhållandena i det gamla Mesopotamien. De handlar om lertavlorna och skriften, vilket är mycket viktigt, och det ingår i översättarens förklaringar av hur han har tänkt och valt sina ord och uttryck. Gilgamesheposet finns alltså på lertavlor, det som de använde till ”böcker” och dokument i Mesopotamien. De finns kvar och har hittats vid utgrävningar. Men lertavlor går lätt sönder och ingen av de lertavlor som innehåller berättelsen om Gilgamesh är hel. Det epos vi har idag är hoppusslat av forskarna med hjälp av massor av fragment från olika platser i området.
Skriften kallas kilskrift därför att skrivarna formade tecknen genom att trycka in, ett vasstrå tror jag det var, i den mjuka leran. Ett tecken kan stå för ett begrepp eller föremål, men också läsas som en stavelse, eller rättare sagt flera olika stavelser. Den som tyder texten måste välja den stavelse eller det ord som tecknet motsvarar just här i den här texten. Ett tecken kan alltså läsas på många olika sätt. Dessutom kan ett tecken ha flera betydelser och detta använde sig tydligen de lärda skrivarna av för att lägga in ordlekar, en dunkelhet, så att en person kan säga något som till och med kan ha två helt motsatta betydelser beroende på hur man läser tecknen.
Ja, det här tycker jag är jätteintressant, men det viktigaste är naturligtvis eposets innehåll om liv och död. Gilgamesh var kung i staden Uruk och han var så hård mot befolkningen och så rastlös att gudarna tyckte att han behövde en vän. I vildmarken fanns Enkidu. Han levde med de gräsätande vilda djuren som han skyddade mot vargar och han var en pest och en pina för alla jägare. Denne vilde best förvandlade gudarna till människa med hjälp av en sexig prästinna. Enkidu och Gilgamesh blev vänner, men det dröjde inte länge förrän den rastlöse Gilgamesh fick med sig Enkidu på en lång färd för att döda odjuret Humbaba som vaktade cederskogen. Och detta skedde mot gudarnas och alla kloka människors inrådan … Och så vidare. Intressant är också att inuti berättelsen om Gilgamesh finns berättelsen om den stora översvämningen och mannen som byggde en båt och klarade sig medan alla andra omkom. Till den som är intresserad rekommenderar jag varmt den här boken.
Gilgamesh – a new translation of the ancient epic av Sophus Helle, Yale University Press 2021.
Gilgamesh av Sophus Helle har jag nu läst ut. Det kommer ett inlägg om den boken så småningom. Efter den läser jag alltså dikter av Bei Dao, en kinesisk poet som är en framträdande representant för den så kallade dunkla poesin i Kina. Den uppstod som en reaktion mot kulturrevolutionen och de ”dunkla” poeterna förnyade kinesisk poesi med influenser från västerländsk diktning. Deras poesi fördömdes av myndigheterna som dunkel och oklar. Efter studentprotesterna 1986 tvingades Bei Dao leva i exil, men sedan 2006 har han åter möjlighet att leva och verka i Kina.
I boken som jag nu läser finns dikterna i kinesisk skrift på vänstra bladet och i svensk tolkning av Göran Malmqvist på det högra.
[lek för själar] av Bei Dao – dikter i tolkning av Göran Malmqvist, Norstedts 2001.
Under Bei Daos dikter ligger Gilgamesh av Sophus Helle, Yale University Press 2021.
Nu avslutar jag alltså läsningen av Berghäxans dröm av Mizuta Noriko, och jag tänkte att eftersom Mesopotamien, som Gilgamesheposet kommer ifrån, ligger i Asien skulle jag kunna läsa det nu så som jag läser poesi varje morgon. (Ett av mina läsprojekt i år är ju att läsa böcker av asiatiska författare.) Detta är en översättning av Gilgamesheposet till engelska som har fått många lovord och den verkar mycket gedigen. Själva eposet tar endast upp 120 sidor. Resten av de 286 sidorna består av fem essäer och noter. Ja, lite noter kommer jag säkert att läsa nu men inte essäerna. Det gör jag senare. Nu läser jag alltså bara Sophus Helles översättning av texten som finns på lertavlorna.
Gilgamesh av Sophus Helle, Yale University Press 2021.
Sophus Helles hemsida. Han har också översatt eposet till danska tillsammans med sin far. På hans hemsida kan den som är intresserad ladda ner början av den danska översättningen.
Under Sophus Helles bok ligger Berghäxans dröm av Mizuta Noriko, Tranan 2020. Urval och tolkning: Lars Vargö.
Mösstanten 