Hett i hyllan #161 – De yttre boulevarderna

De yttre boulevarderna av Patrick Modiano handlar om en ung man som söker sanningen om sin far och det leder honom tillbaks till ockupationsåren. På omslagets baksida läser jag:

En ung man betraktar ett foto av sin far och hans vänner. Han beslutar sig för att söka sanningen om fadern och detta sökande leder honom tillbaka i tiden – till ockupationsåren. I en by i utkanten av Fontainebleauskogen brukade en skara män med tvivelaktigt uppsåt mötas för att göra affärer – bland dem den malariasjuke ”greve” de Marcheret och tidningsredaktören Jean Murraille. Där återfanns också en ung blond skådespelerska i päls och så fadern – ”baron” Deyckecaire.

Den här romanen verkar ha en del gemensamt med Modianos De dunkla butikernas gata. Där finns också en man som söker sig tillbaka till ockupationsåren, men han letar efter sig själv. Han vet inte vem har är. Den romanen är vag och svår att greppa. Jag undrar om samma förhållande gäller här? På omslagets flik läser jag att Modiano vill återge en slags skymningsvärld och därför använder han sig av ockupationsåren för att skapa den, men att berättelserna i själva verket handlar om en kraftigt förstorad bild av nutiden.

Jag får väl helt enkelt se till att jag läser De yttre boulevarderna. Först då får jag svaret på min undran om den kommer att kännas lika dunkel och svårgreppbar som De dunkla butikernas gata.

De yttre boulevarderna av Patrick Modiano, Norstedts 2014. Översättning: Anne-Marie Edéus.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Hett i hyllan #160 – Oskulden

Det är år 1955 och den unge engelsmannen Leonard Marnham arbetar som teletekiker i Operation Gold som är ett spionsamarbete mellan engelsmän och amerikaner i Berlin. De gräver en tunnel under den ryska sektorn för att avlyssna ryssarnas militära hemligheter. Så träffar Leonard den fem år äldre tyskan Maria och de blir kära i varandra. Men det uppstår komplikationer.

På omslagets flik läser jag:

När Leonard och Maria kommer hem efter sin förlovningsfest hittar de Marias f.d. man, en alkoholiserad krigsveteran, gömd i lägenheten. Detta blir upptakten till en serie mardrömslika händelser av sällan skådat slag.

Ja, nu undrar jag förstås vilka händelser det kan vara. Tidigare har jag läst flera spännande och intressanta böcker av Ian McEwan. Kärlekens raseri är en av dem och den var spännande som en thriller och bra skriven så att jag levde med och våndades över huvudpersonens svårigheter. Oskulden är den tidigaste boken av Ian McEwan som vi har i bokhyllan så det ska bli intressant att se om han var lika bra redan då. Men när den blir läst vet jag inte.

Oskulden av Ian McEwan, Alba 1990. Översättning: Frederik Sjögren.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

.

Hett i hyllan #159 – Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag

Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag är den fjärde av Bodil Malmstens loggböcker. Den omfattar tiden maj 2009-juni 2010 och innehåller inlägg från hennes blogg samt annat material. Korta stycken alltså.

På bokens baksida läser jag:

Jag ringer firman som intygade att det inte fanns termiter när jag flyttade hit. Termitfirman skickar en sympatisk termitinspektris, termitinspektrisen tar i hand, stiger på, ser sig om, skriver kvitto på 80 euro, tackar för sig, tar i hand och går.

Det är en del av ett inlägg från den tiden när Bodil Malmsten hade flyttat från sitt hus i Finistère och bott en tid i en lägenhet i staden Saint-Nazaire vid floden Loires utlopp. Hon ville sälja lägenheten och flytta tillbaka till Sverige. Men för att kunna sälja den krävdes ett intyg på att där inte fanns termiter.

Vad kan jag säga mer om den här boken? Inte mycket. Men jag vill nog läsa den.

Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag av Bodil Malmsten, Finistère och Modernista 2012.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Hett i hyllan #158 – En box med romaner av Ross Macdonald

Den här boxen innehåller 11 romaner av Ross Macdonald och jag har inte läst en enda av dem. Faktum är att jag aldrig har läst något av honom fast jag skrev ett hettihyllaninlägg den 29 oktober 2020 om Finn ett offer som står bredvid boxen. Fast jag skrev ju då också att Ross Macdonalds böcker antagligen inte är min kopp te.

Vem har då köpt all denna Ross Macdonaldlitteratur? Min man förstås. Han tycker mycket om att läsa Ross Macdonald och det är han naturligtvis inte ensam om annars hade Library of America inte publicerat alla de här romanerna. De är utvalda tidsmässigt och de tre volymerna innehåller romaner från 1950-talet, 1960-talet och några senare romaner.

Ross Macdonald (1915-1983) tillhörde den hårda deckarskolan och hans privatdetektiv heter Lew Archer.

De tre volymerna är publicerade 2015, 2016 och 2017 och förlaget är Library of America som är en icke vinstdrivande organisation för att främja tillgången till de amerikanska litterära kulturarvet.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Hett i hyllan #157 – Stina om Stina och konsten att intervjua

Vi har två böcker av Stina Lundberg Dabrowski i bokhyllan. Den första med titel Stinas möten skrev jag om i ett annat hettihyllaninlägg. Precis som med Stinas Möten handlar den här boken om intervjuer som Stina Lundberg Dabrowski har gjort med kända personer. Men kanske är denna lite mer djuplodande?

En snudd på havererad intervju med Catherine Deneuve blir en thriller och ett reningsbad för en intervjuare som trodde att hon sett och hört allt. Ocensurerat och insiktsfullt beskriver Stina Dabrowski sina yttre och inre resor i ett landskap befolkat av människor vi andra bara får se på tv. Hur känner man sig efter att ha blivit utslängd av regissören Ingmar Bergman? Var går gränsen mellan den djuplodande frågan och den kränkande?

Det här kanske är en riktigt bra och spännande bok?

Stina om Stina och konsten att intervjua av Stina Lundberg Dabrowski, Atlas 2011.

Hett i hyllan där vi visar upp våra olästa böcker drivs av Bokföring enligt Monika.

Hett i hyllan #156 – Osynliga länkar

Selma Lagerlöf skrev många korta berättelser och många av dem gavs ut i samlingar till jul. Det här är den första samlingen, med titel Osynliga länkar, och den kom 1894, alltså ett par år efter Gösta Berlings saga. När jag bläddrar i den hittar jag flera berättelser som är förlagda till julen eller nyårstiden. Det här var ett sätt för Selma Lagerlöf att få in pengar. Hon hade inte bara sig själv att försörja.

Alla berättelserna har inte handlingen förlagd till julen, men här finns bland annat en novell om en av kavaljererna från Ekeby som kommer på besök till familjen Liljecrona över en julhelg. Där finns en berättelse om den åldrade mamsell Fredrika Bremers sista dagar under jul och nyår. Novellen Gudsfreden handlar också om händelser under julhelgen. Jag tror att jag kommer att läsa någon av dem i december.

Det känns bra att ha Osynliga länkar i bokhyllan. Den kom första gången för mycket länge sedan men den har publicerats många gånger efter det. Min bok är tryckt 1938 och ingår i serien Skrifter från Bonniers. Den finns digitaliserad på Litteraturbanken.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Hett i hyllan #155 – Natt klockan tolv på dagen

Idag har jag med en bok i Hett i hyllan som faktiskt inte är någon hyllvärmare. Jag har alltså läst Natt klockan tolv på dagen av Arthur Koestler, men jag retar mig så gruvligt på att jag inte minns någonting. Det var länge sedan förstås, men ändå. Så det enda vettiga verkar vara att läsa om den.

Romanen handlar om Moskvarättegångarna på 1930-talet och om hur det kan komma sig att många av de anklagade avgav fantastiska och hårresande bekännelser som inte stämde med verkligheten. På omslagets flik läser jag: Koestler presenterar en lösning av bekännelseproblemet, den s k Rubasjov-teorin. Men hans metod är först och sist psykologisk inlevelse i Nikolaj Salmanovitj Rubasjovs personlighet.

Det här krävde en del googling. Vem var Rubasjov och vad är Rubasjovteorin? Men när jag googlar hittar jag bara texter om Koestlers roman. Han verkar vara påhittad. Om någon av er vet något annat skulle jag gärna vilja få upplysning om det.

En annan roman som handlar om samma tid är Metropol av Eugen Ruge. När jag läste den tyckte jag inte att det var särskilt konstigt med de falska bekännelserna. De kunde vara rent löjliga om det inte hade varit så hemskt. En anklagad kunde komma med en berättelse om att han träffat någon agent på ett visst hotell i Köpenhamn vid en viss tid, och detta klubbades i en rättegång. Det var bara det att just detta hotell fanns inte just då, så de måste ändra bekännelsen i efterhand till ett Café med samma namn. Fabricerade bekännelser genom påtryckningar. Upplever man atmosfären i Ruges Metropol verkar det inte det minsta orimligt. Koestlers roman kom ursprungligen ut 1940 och han hade naturligtvis inte tillgång till de ryska arkiven som Ruge har använt sig av. Metropol är också en roman, naturligtvis. Men jag tror att Ruge verkligen har hittat sådana fakta i arkiven.

Efter detta resonemang blir jag ännu mer intresserad av att läsa om Natt klockan tolv på dagen. Men när ska det ske?

Natt klockan tolv på dagen av Arthur Koestler, Litteraturfrämjandet 1988. Översättning: Tore Zetterholm.

Hett i hyllan #154 Amerika

Förra gången när jag var på bokstaven K i bokhyllan hoppade jag över Amerika av Franz Kafka (1883-1924) och tänkte att den hade jag läst. Men nu, vid närmare eftertanke, tror jag inte längre det. Jag vet att jag har läst Processen och Slottet, men denna? Troligen nej. Därför tar jag med den i Hett i hyllan och hoppas att jag kommer att läsa den så småningom.

Amerika handlar om den sextonårige Karl Rossman som skickas till Amerika därför att en tjänsteflicka har förfört honom, och det går visst inte så bra för den unge mannen. Amerika ska vara den mest lättillgängliga av Kafkas tre stora romaner eftersom den kan läsas som en vanlig realistisk berättelse. Men enligt baksidestexten är det nog inte så enkelt. Där citerar man vad Bengt Söderberg hade skrivit i Expressen:

Men det finns symbolik i Amerika som visserligen är mindre påträngande och fruktansvärd än Processens och Slottets, men lika oroande mångtydig och vikande … Huvudtemat hör ihop med Kafkas känsla av att stå utanför samhället och gemenskapen, enkelt symboliseras detta i den unge emigrantens upprepade ansträngningar och misslyckanden när det gäller att få en plats och skapa sig en ställning i möjligheternas land.

Amerika kom ursprungligen ut 1927, tre år efter författarens död.

Amerika av Franz Kafka, Wahlström & Widstrand 1972. Översättning: Johannes Edfeldt och Tage Aurell.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Hett i hyllan #153 – Ett porträtt av författaren som ung

Ett porträtt av författaren som ung är en genial föregångare till Ulysses och Finnegans Wake läser jag på bokens baksida. Och vidare:

Medan Ulysses skildrar en enda dag i Stephen Dedalus liv, berättar Ett porträtt av författaren som ung om hans dynamiska uppväxt i Dublin, hans revolt mot katolicism och irländsk nationalism, hans kast mellan tro och tvivel, kött och ande, hans väg från jesuitskolan till Dublins glädjekvarter.

Vidare finns lite information om teckningen på bokens framsida. Den är gjord efter ett verk med titel Symbol of Joyce från 1929. Konstnären är Constantin Brancusi. När konstverket visades för författarens far lär han ha sagt: ”Pojken tycks ha förändrat sig en hel del.”

Så det är roligt att äga den här boken, men jag kommer nog aldrig att läsa just den eftersom översättningen ska vara knölig. Nej den här hyllvärmaren vill jag inte läsa utan hellre boken som står bredvid, nämligen samma berättelse men på originalspråket. Den är lite för ny i hyllan för att betraktas som hyllvärmare. Men vänta bara. Det kommer den antagligen att bli innan jag tar mig an den. Ulysses är ju inte utläst ännu och jag behöver nog en rejäl paus innan jag läser nästa bok av James Joyce.

Ett porträtt av författaren som ung, Almqvist & Wiksell/Gebers 1966. Översättning: Ebba Atterbom.

På originalspråket kom boken 1916 och den första upplagan trycktes i Amerika.

Hett i hyllan #152 – Djurdoktorn

Här är alltså en hyllvärmare utan omslag så jag har inget att hämta där, men hos Bonniers hittar jag lite information om boken. Handlingen är förlagd till 1988-89 och djurdoktorn heter Evy Beck. Hon är en 53-årig arbetslös veterinär och hon får till uppgift att ta hand om tusentals försöksdjur vid Alfred Nobels Mediko-kirurgiska institut i Stockholm. När hon inser hur illa djuren behandlas gör hon uppror.

Citat från sid 22 och 23 i boken. Evy Beck kommer till institutet för en anställningsintervju.

I taket blinkar en grön pil. Hon följer pilens riktning och går in i en korridor till höger. Pilen följer med och löper i taket snett framför henne som de tre vise männens stjärna. Plötsligt stannar pilen. Den blinkar inte längre utan lyser med fast rött sken. Evy Beck står framför en dörr märkt 560314-0356 Bd S Hörrlin. En lampa tänds på dörrkarmen, ”Stig in”.
Rummet är tomt. Det är ett litet rum med ett skrivbord, ett väggskåp med hängmappar, en besöksstol och en metallvagn med diktafon, telefon, räknemaskin, kokplatta och en tv-skärm. Hon lägger av sig regnkappan över metallvagnen och sätter sig i besöksstolen med portföljen över knäna.
När hon väntat i nästan tio minuter kommer en lång, rödhårig och mager man in. Han är några och 30 år och tar i hand utan att se henne i ögonen. Andedräkten luktar kaffe.
– Välkommen hit, säjer han och vräker sig bakåt i sin fjädrande skrivbordsstol; sedan tittar han rakt på henne men utan att se. Ögonen går lätt i kors som när man luktar på en blomma eller skärskådar ett uppböjt gem.
Evy Beck pillar upp portföljens spännen och byrådirektör Hörrlin tittar intresserad på portföljen.
– Ja, jag tog med mina papper, säger hon på försök.

Djurdoktorn är en satirisk roman. Den kom ut 1973 och handlingen är alltså förlagd en bit in i framtiden. Den senaste utgåvan kom 2016. Djurdoktorn har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris och den har fått Svenska Dagbladets litteraturpris.

Djurdoktorn av P. C. Jersild, Bonniers 1975.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.