För några år sedan läste jag Helen Macdonalds bok H som i hök och tyckte mycket om den, så nog vill jag läsa också hennes essäsamling Vesper Flights. Men jag är inte säker på att jag vill läsa just den här boken som har stått i bokhyllan och blivit hyllvärmare. Det kan vara så att essäerna innehåller alltför många ord som jag behöver slå upp eftersom Helen Macdonald mest skriver om naturen. Det finns en svensk översättning med titeln Aftonflykter som kom 2022. Men antagligen kommer jag att prova att läsa den på engelska först i alla fall, för läsa den vill jag.

Helen Macdonald är en brittisk författare, poet och historiker, men de böcker som hon är känd för handlar mycket om naturen. H som i Hök som kom på originalspråket 2014 och på svenska 2016 är prisbelönt.

Vesper flights av Helen Macdonald, Jonathan Cape 2020.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Vad betyder Plender? tänkte jag, men när jag läser på den här bokens baksida förstår jag att Plender är ett namn. Brian Plender är som vuxen en privatdetektiv som specialiserar sig på utpressning och hot. Som barn växer han upp med Peter Knott som ser bra ut, som är en exemplarisk elev och som betyder mycket mer för Plender än vad Plender betyder för honom.

Som vuxen får så Plender syn på Knott tillsammans med en flicka som är alldeles för ung för att vara hans hustru och han beslutar sig för att följa efter paret för att se vad som händer.

Plender av Ted Lewis är alltså en utpressningsthriller som ska vara både oerhört kuslig och djupgående enligt baksidestexten. Jag räknar med att stilen är hårdkokt. Vill jag läsa den? Njaa …

Ted Lewis (1940-1982) var en brittisk författare som förutom att skriva kriminalromaner arbetade som animatör inom film och tv och skrev manus för televisionen. Han var en föregångare i skapandet av genren Brit Noir. Hans mest kända bok är Jack’s Return Home som filmatiserades med Michael Caine i huvudrollen och fick titeln Get Carter. Eftersom filmen blev en stor succé fick boken efter det samma titel.

Plender av Ted Lewis, No Exit Press 2020. Introduktion: Nick Triplow.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

The New Bloomsday book av Harry Blamires är alltså en guide till Ulysses av James Joyce. Jag har läst Ulysses och jag kommer nog att läsa något av allt som är skrivet om den, men jag misstänker att jag aldrig kommer att använda den här boken. Jag är nog inte tillräckligt ambitiös i mitt förhållande till Ulysses. The New Bloomsday book följer kapitlen i Ulysses och förklarar en massa fakta, vad som har påverkat James Joyce och vad det som nämns och händer betyder. Ulysses är inte så lätt att begripa sig på, men jag nöjer mig med den känsla, den upplevelse jag fick och det jag vet om boken genom att jag har läst igenom den. Bara det ger mycket.

Från denna boks baksida:
Since 1966 readers new to James Joyce have depended upon this essential guide to Ulysses. Harry Blamires helps readers to negotiate their way through this formidable, remarkable novel and gain un understanding of it which, without help, it might have taken several readings to achieve.

En nackdel för mig är naturligtvis att den här boken refererar till engelska utgåvor av Ulysses. Om jag nu skulle vilja använda den, vilket jag inte tror att jag vill. Det finns så många böcker som jag vill läsa. Men man kan förstås aldrig vara säker på vad man kommer att göra i framtiden.

The New Bloomsday book – A guide through Ulysses av Harry Blamires, Routledge 1996.

Boken publicerades första gången 1966 och boken vi har är den tredje reviderade upplagan.

Harry Blamires (1916-2017) var en engelsk teolog, litteraturkritiker och författare.

Uppläsningen är en novell av Ivan Vladislavic som finns i en liten bok från tidskriften Karavan. Ivan Vladislavic är en sydafrikansk författare och tre av hans romaner är översatta till svenska och publicerade av Tranan, Snabbköpet Rastlös (2008), Sprängskissen (2012) och Dubbla negativ (2015). Han skriver på engelska så det finns stora möjligheter att läsa även andra verk. För mig är han en alldeles ny bekantskap fast han har varit verksam länge och fått flera priser. Uppläsningen blir kanske det första jag läser av honom. Novellen är hämtad från samlingen 101 Detectives (2015).

Från bokens baksida:
Under ett litterärt evenemang någonstans i Tyskland läser Maryam Akello från Uganda ur sin bok om den tid då hon var fånge hos en väpnad milis. Hon läser på modersmålet acholi och översättaren läser på tyska.
Detta är utgångspunkten för Ivan Vladislavics novell. Flyhänt växlar den mellan olika plan: här finns skildringen av själva evenemanget, som på sinnrikt vis belyser litteraturvärldens hierarkier, och här finns Akellos egen historia- grym och gripande.

Uppläsningen av Ivan Vladislavic, Karavan Novell 2022. Översättning: Julian Birbrajer.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Geniernas återkomst av PC Jersild är så vitt jag förstår en slags roman i krönikans form. På omslagets baksida läser jag att Geniernas återkomst berättar historien, inte som den bevisligen gick till, utan som den på fantastikens villkor kunde ha blivit. Boken är alltså en hopgjugen världshistoria, en exposé över människans utveckling från apstadiet och fram till vår tid – och ytterligare en liten bit in i framtiden.

Boken publicerades 1987 så en liten bit in i framtiden har vi nog redan passerat. Vi vet alltså hur det verkligen blev, men det hindrar inte att jag blir nyfiken och gärna vill läsa boken. För inte alls länge sedan läste jag PC Jersilds satiriska roman Djurdoktorn och den gav mersmak. Någon gång, jag vet inte när, tänker jag läsa också denna.

Geniernas återkomst av PC Jersild, Bonniers 1987.

I bokhyllan finns inte bara The Black Cloud av Fred Hoyle utan också denna bok med tre av hans romaner. Fred Hoyle (1915-2001) var en vetenskapsman och science fictionförfattare från Storbritannien. Han har skrivit en rad romaner och i denna volym finns Ossian´s Ride (1959), October the First is Too Late (1966) och Fifth Planet (1963). Fifth Planet skrev han tillsammans med sin son Geoffrey som också är science fictionförfattare.

The Black Cloud, som jag har skrivit om tidigare, är översatt till svenska med titeln Det svarta molnet (1958).
Ossian´s Ride är översatt med titeln Caraghs gåta (1960) och Fifth Planet med titeln Den femte planeten (1966).

Om Fifth Planet kan man läsa på bokens baksida:
Another star is due to pass close to the sun, close enough for conventional spacecraft to reach it. Signs of chlorophyll are detected on one of its worlds, suggesting that it supports life. Rival Soviet and US expeditions are launched to visit it. But what will they find on the ”Fifth Planet”?

Fast jag skrev om The Black Cloud redan för ett år sedan har jag inte läst den ännu och jag kommer att läsa den först, innan jag eventuellt ger mig på någon av de här tre romanerna, så vi får se hur det blir, om jag kommer att läsa dem.

Three classic novels: Ossian´s´Ride, October the First is Too Late by Fred Hoyle. Fifth Planet by Fred and Geoffrey Hoyle. Gollancz 2016.

Hett i hyllan där vi visar upp våra olästa böcker drivs av Bokföring enligt Monika.

Den här boken har stått länge på bokvagnen och väntat och man kan undra varför eftersom den är lockande och är skriven av Colm Tóibín som jag hittills har läst två böcker av som jag har uppskattat mycket. Han är en flerfaldigt prisbelönt irländsk författare och åtta av hans böcker är översatta till svenska.

Nora Webster har hyllats för sitt starka kvinnoporträtt. Från omslagets baksida:
Platsen är Wexford, Irland, i slutet av sextiotalet. Nora Webster är fyrtio år och gift med Maurice, hennes stora kärlek. Livet med honom har varit både enkelt och självklart, med familjen i centrum, hans jobb som lärare och hennes roll som hemmafru. Så händer det ofattbara: Maurice insjuknar och avlider kort därefter.

Ingen situation att längta efter precis. Stor sorg och ingen egen inkomst. Men enligt baksidestexten hittar hon oanad kraft inom sig. Historier om människor som lyckas klara av sina svårigheter (om nu Nora Webster gör det, men det verkar ju så) fast de börjar i underläge brukar jag tycka om.

Nora Webster av Colm Tóibin, Norstedts 2015. Översättning: Erik Andersson.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Hur den här diktsamlingen har hamnat i min bokhylla minns jag inte och naturligtvis inte heller varför. Men jag kan tänka mig att det åtminstone delvis har att göra med bilden på sumeren på framsidan.

Författaren Arne Säll debuterade 1978 med diktsamlingen Bortom Gryningen. Han har skrivit romaner, noveller och poesi, ofta med bilder från naturen. Mycket av det han har skrivit handlar om det gamla fattigsverige. Han kom själv från fattig bakgrund.

Mycket mer kan jag inte berätta om författaren eller den här diktsamlingen. Får väl läsa den.

Samtal med översynaren – dikter av Arne Säll, Ordfront 1980.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Andningsgunga av Herta Müller köpte jag på bokrean för ett par år sedan men jag har ännu inte läst den. Ändå är jag mycket intresserad. På bokens baksida läser jag:

Den överväldigande, poetiska romanen Andningsgunga utspelar sig i Rumänien mot slutet av andra världskriget – en tid när landets tyskspråkiga minoritet lever i skräck. Herta Müller berättar om sjuttonårige Leopold, poet från Transsylvanien, och hans öde i ett ryskt fångläger. Fem år blir han kvar i lägret, fem år från vilka han kommer att återvända som en annan människa.

Herta Müller (1953-) skriver på tyska och bor nu i Berlin efter att ha gått i landsflykt från Rumänien 1987. Hon skriver om förföljelse och förtryck, om korruption, fascism och inställsamhet. Hon har också skrivit om hur det är att leva som flykting. Hon fick Nobelpriset i litteratur 2009.

Andningsgunga av Herta Müller Wahlström & Widstrand 2018. Översättning: Karin Löfdahl.

Andningsgunga publicerades första gången på svenska 2009.

Hett i Hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.