Flickor av Stig Claesson

Håkansson och hans vän är på järnvägsstationen i Falköping en söndagsmorgon och väntar på tåget. De sitter i serveringen, betjänade av servitrisen Edith. Håkansson och hans vän talar om flickor som de har känt tidigare i livet. Det blir inga riktiga berättelser om flickorna utan mest ett tradigt samtal som går runt, runt. Ibland när jag läser känner jag att jamen nu, nu blir det bättre, nu får det lite tyngd. Edith kommer också med en del bra inpass. Men så börjar snart det tjatiga igen.

Jag vet inte. Kanske ville författaren gestalta två inte helt unga mäns tjat? Hur tråkigt det kan vara att sitta i Falköping mellan två tåg? Antagligen är det meningen att det ska vara lite roligt. Att den som läser ska le lite. Men humor är svårt. Det som den ena skrattar åt tycker den andra bara är platt. Jag faller i alla fall inte för den här boken. Jag har inte läst mycket av Stig Claesson men det jag har läst var bättre än detta.

Flickor av Stig Claesson, Bonniers 1979.

Mårbackasviten av Selma Lagerlöf

I Mårbackasviten finns tre självbiografiska böcker samlade som Selma Lagerlöf ursprungligen publicerade på 1920- och 1930-talet. Det är Mårbacka (1922), Ett barns memoarer (1930) och Dagbok för Selma Lovisa Ottilia Lagerlöf (1932). Mårbacka består av historier från hennes barndom och historier som hon har hört berättas om livet på Mårbacka före hennes tid. I ett Ett barns memoarer berättar hon om sin barndom på Mårbacka och i Dagbok har hon blivit tonåring och bor en tid hos släktingar i Stockholm.

Boken har ett härligt språk och är lätt att läsa. Vi får en inblick i Selma Lagerlöfs barndom och även många historier om personer i trakten, ibland med övernaturliga inslag. Centrala gestalter är naturligtvis Selma Lagerlöf själv och hennes far. I Mårbackasviten beskrivs en tillvaro som styrs av hennes far och levs med honom i centrum. Han var charmig och omtyckt. Hans födelsedag i augusti firades stort varje år. Hela traktens folk kom dit och upplevde teatertablåer, sångframträdanden och den vackert upplysta trädgården. Hennes far verkar storvulen och älskar att stå i centrum. Han startar stora projekt, men genomför dem inte på ett klokt sätt. Selmas kärlek och längtan efter faderns erkännande genomsyrar hela boken. Men hon får det aldrig.

När hennes pappa blir sjuk lovar hon gud att hon ska läsa hela bibeln från början till slut. Om hon gör det kommer säkert hennes far att bli frisk. Så hon läser bibeln dag efter dag. Faderns sjukdom är långvarig. Han blir bättre men inte helt frisk. Hon berättar inte för någon varför hon läser bibeln men människorna omkring henne märker att hon gör det. När de har mycket gäster på Mårbacka får inte alla barn plats i barnkammaren. Selma får ligga i hörnsoffan i föräldrarnas sovrum. Då hör hon föräldrarna prata om hennes bibelläsning och mamman förklarar för pappan att hon tror att Selma läser bibeln för att pappan ska bli frisk. Hans reaktion är: ”Det är väl aldrig möjligt, att flickan kan vara så enfaldig.”

Det här är en av sprickorna i hennes vackra porträtt av fadern. På så sätt, eftersom berättaren verkar älska och idolisera sin far och vi samtidigt får glimtar av en självisk och slösande man, blir det en stark upplevelse att läsa den här boken. Texten har en naiv ton som gör den mycket trovärdig. Till det kommer Selma Lagerlöfs berättarglädje och förmåga att måla upp scener och miljöer och berätta om olika människor. Mårbackasviten ger också en inblick i hur livet kunde te sig på en större gård i Värmland och även i en borgarfamilj i Stockholm i slutet av 1800-talet.

Mårbackasviten rekommenderas.

Mårbackasviten av Selma Lagerlöf, Modernista 2019.

Tvivel – diktsamling av Nicko Smith

Nicko Smiths diktsamling Tvivel handlar om tro och tvivel. Finns Gud? Finns en god Gud? Hur kan Gud låta allt hemskt hända? Jag tolkar diktsamlingen som att den också handlar om att vara bipolär, om depression men klätt och uttryckt genom Jobs bok i bibeln och tvivel på Gud.

Vi har alla våra prövningar Job
Du hade din kamp och jag har min

Tänker på själslig cancer
en kronisk mardröm, den bipolära verkligheten

Psykiatrins historia från kallbad till isolering
och vidare till stabilisering av sinnet
med hjälp av små vita piller

Job är en biblisk gestalt och man kan läsa om honom i Jobs bok i gamla testamentet. Job är en rättrådig man som lever i högsta välmåga men Gud prövar honom för att se om han fortfarande tror på Gud och lovprisar honom när han utsätts för svårigheter. Alla hans djur och tjänare och hans söner och döttrar dödas och all hans egendom förstörs. Efter det får Job en sjukdom och hans kropp blir täckt av bölder.

Bibelns svar blir, så vitt jag förstår, att Gud är skaparen av allt och vi kan inte begripa varför Gud har skapat elände och lidande utan vi ska finna oss i det och lovprisa den allsmäktige. Och gör vi så går det bra för oss.

Men Jobs bok betyder och har betytt mycket för människorna och i diktsamlingen Tvivel har Nicko Smith satt citat ur Jobs bok jämsides med sin egen text som i dialog eller som förstärkning.

Jag tycker att det är bra. Citaten ur bibeln är lite mer kompakta medan Smiths text är luftigare och den har naturligtvis modernare bilder. Jag provade att läsa diktsamlingen och hoppa över alla bibelcitaten. Det gick, det också, men då hade jag redan tagit del av dem vid den första genomläsningen och jag visste att de fanns där.

Nicko Smiths text är levande och gripande och, hur ska jag förklara nu, inte galghumoristisk på vissa ställen, men kanske nästan. Han låter ett helt uppslag bestå av bara frågetecken, som i konkret poesi. Det är ju ytterst allvarligt.

Tvivel är väl värd att läsas. För mig fungerar den bäst om jag läser den rakt igenom som när jag läser en berättelse. De olika dikterna och bibelcitaten bildar en mosaik med mycket mörker och smärta men också ljusglimtar och gråhet. Ibland är det vardagligt och till synes banalt, ibland är det högstämt. Jag uppskattar att Nicko Smith inte räds det högstämda och jag tycker om att olika bitar som inte verkar höra ihop är ihopsatta till en frågande, splittrad helhet. Jag avslutar med ännu ett citat från Nicko Smiths dikter:

Har du humor, Gud
skrattar du i himlen
eller går all tid åt
att gråta
åt människan
som sakta men säkert
utplånar sig själv?

Tvivel – diktsamling av Nicko Smith, eget förlag 2019.

Handboll – novell av Marie Norin

Det är en mamma som berättar. Hennes åttaåriga dotter, Beatrice, har börjat träna handboll och där blir hon vän med en annan flicka, Nancy. En dag på träningen tar Nancys mamma Barbro kontakt. Hon följer med Beatrices mamma till kaffeautomaten.

Jag kände mig invaderad. Jag tryckte på fel knapp, det blev latte istället för cappuccino. Barbro köpte en varm choklad. Hon småpratade. Hon har en väldigt ljus röst. Jag tyckte att den lät för nära mitt öra hela tiden. Mitt högra öra. Jag försökte flytta mig så att hon inte skulle komma för nära, helst hade jag velat be henne att gå på min andra sida, det vänstra örat är inte lika känsligt, även om också det är känsligt.

Mamman som berättar har uppenbarligen svårt med kontakt med andra människor. Som introvert känner jag igen mig lite grand, men här är det uppskruvat till en annan nivå. Det är stelbent och hopknutet, klaustrofobiskt. Jag har läst en till av berättelserna i boken, inga. Den har samma ton fast där finns lite satirisk humor också. Jag vet inte om resten av novellerna i samlingen är likadana. Det är i alla fall skickligt skrivet med stark driv. Spännande. Det knöt sig inombords, särskilt när jag läste handboll. Man bör alltså inte läsa den här novellen om man vill ha något trevligt. Men den är mycket bra.

Handboll av Marie Norin ut samlingen Tomasfilmerna, Norstedts 2016.

Ålevangeliet av Patrik Svensson

Den här boken handlar både om ålar och Patrik Svenssons barndom och hans pappa. Jag tycker att den gränsar till skönlitteratur. En fint skriven bok.

Vi får veta det mesta om vad man nu vet om ålarna, detta djur som fortfarande är mystiskt. Fast man har forskat i hundratals år vet man inte allt. Patrik Svensson skriver om olika forskare som har ägnat sig åt ålen. En var Sigmund Freud som dissekerade ålar i Trieste för att hitta ett exemplar med manligt könsorgan, men han lyckades inte. En annan var dansken Johannes Schmidt som forskade i årtionden för att lösa gåtan om var ålarna leker. Och han lyckades. De europeiska Ålarna leker i Sargassohavet så de svenska ålarna gör en lång resa därifrån och hit och efter ganska många år samma resa tillbaka.

Patrik Svensson berättar också om kulturhistoria som är förknippad med ålen. Om ålfiskarna i Skåne, om glasålar som en delikatess i Baskien, ja mycket om vad ålen har betytt som människoföda. Han berättar också skrönor och olika föreställningar om ålen genom historien.

Ålen lever farligt. Mängder av ålar blir offer för hajar och andra rovdjur under den långa strapatsrika resan till och från Sargassohavet. Nu har ålen minskat kraftigt i antal och det beror nog på människan. Ett avsnitt i boken ägnas åt utdöda djur och åtgärder som vidtas för att rädda ålen. Boken har två teman, dels allt möjligt om ålen, dels den självbiografiska berättelsen. Patrik Svensson skriver om sin pappa som var asfaltläggare och som fiskade ål med sin son vid en å. Det är fina partier om en far och hans son, om Patrik Svenssons familj, hans rötter. De innehåller en stilla glädje men också sorg. Hans far dog tidigt i cancer. Även i de självbiografiska partierna finns känslan av att inte veta. Vi vet aldrig allt om en annan människa och när vi tänker tillbaka på våra kära som har gått bort minns vi och vet vi bara glimtar.

Ålevangeliets styrka är just att de här två temana finns. De berikar varandra och ger djup.

Boken rekommenderas.

Ålevangeliet – Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk av Patrik Svensson, Bonniers 2019 

Björnkvinnan av Karolina Ramqvist

Björnkvinnan ska ha hetat Marguerite de la Rocque de Robeval och var en fransk adelskvinna som levde på 1500-talet. Hon följde med på en expedition över havet till det som idag är Kanada. Där blev hon ilandsatt på en öde ö som straff, antagligen för att ha haft sexuellt umgänge med en man på samma skepp.

Man skulle kunna tänka sig att författaren har broderat ut den historien och att vi får leva med Björnkvinnan på ön genom årstider och mycket svåra strapatser. Men så är det inte här. Mest handlar romanen om en författare som skriver om Björnkvinnan, om hur det är att skriva och hur svårt det är att hitta klara fakta om Marguerite de la Rocque. Det är till exempel oklart om expeditionsledaren som fattade beslutet om att förvisa henne till den öde ön var hennes farbror, hennes kusin eller hennes bror. Författaren tvivlar också på att det går att skriva traditionella berättelser idag.

Författaren i Ramqvists roman famlar sig bakåt i historien. Fakta om kvinnor är inte lätt att hitta. Kvinnor var inte registrerade i Frankrike på 1500-talet. Romanen blir på så sätt en bild av hur lite som finns om kvinnors liv i historien. Den ger också en bild av hur rättslös en kvinna kunde vara, helt beroende av männen. Samtidigt får vi glimtar ur författarens eget liv med barn och man. Ramqvist skriver om sommardagar i en stuga på landet, om att dra barnvagn genom snömodd i Stockholm, om författarresor i USA, om hennes besök på platser i Frankrike som har anknytning till Marguerite de la Rocque eller andra som fanns i hennes närhet och om författarens dåliga samvete gentemot barnen. Försummar hon dem när hon tränger in i skrivandet?

Hela tiden svävar historien om Björnkvinnan i bakgrunden. I vissa partier kommer den fram i skarpa glimtar. Historien om Björnkvinnan blir stark och drabbande fast den nästan inte berättas. Kanske beror det på att den bara finns med glimtvis, kanske beror det också på kontrasten mot författarjagets moderna liv och författarjagets sårbarhet. Ramqvist ger oss efterhand de fakta som finns och författarens spekulationer om orsaken till att Marguerite de la Rocque förvisades till ön. Boken blir spännande läsning. På ett sätt handlar den om allt vi inte vet. Som läsare vet jag ju varken vem Marguerite de la Rocque var eller vem författaren i boken är.

Björnkvinnan av Karolina Ramqvist, Norstedts 2019.

Hemåt över isen av Gunilla Linn Persson

Den här berättelsen handlar om Ellinor som bor på ön Hustrun i Roslagen tillsammans med sin gamle far Algot. Hon och fadern är de enda fastboende och Ellinor sköter allt, den elake Algot, vedhuggningen, det lilla jordbruket och taxibåtsrörelsen. Ellinor har anpassat sig efter fadern och kan inte säga nej. Hon har djuren och växterna, men inga människor i sitt liv.

Plötsligt en dag kommer Herrman till ön. Han och Ellinor kände varandra på 1970-talet som unga. Herrman försvann från ön som ung och nu är han plötsligt där igen. Vad hände egentligen. Varför reste han från ön?

Samtidigt finns ett annat tidsplan i berättelsen. År 1914 fanns många bofasta på ön. Sju ungdomar hade varit på dans och gav sig hemåt över isen till Hustrun. Men en hård storm blåste upp. Ungdomarnas öde kom att inverka på öns fortsatta historia. Det finns gammalt hat och sorg i den här romanen, men också kärlek.

Ellinor blir för mig en stark gestalt i berättelsen. Herrman däremot är mer diffus. Hemåt över isen är en roman som jag vill läsa till slutet för att se hur det går, men jag tycker att den har vissa brister. Där är lite för många hänsyftningar på poesi, enligt min åsikt. Genom dem visar författaren att Ellinor kunde ha haft ett annat liv, kunnat studera och utbilda sig. Författaren visar också att Herrman och Ellinor har gemensamma intressen. Men det blir lite tjatigt och krystat. Likaså tycker jag att det författaren skriver omkring händelserna på 1970-talet blir lite tunt och intetsägande. Jag vill väl ha en annan gestaltning, antar jag.

Styrkan i boken är beskrivningen av miljön och hur utvecklingen har lett till att de flesta på ön är sommargäster. Gestaltningen av Ellinor och av hennes dagliga göromål och att författaren framhäver kvinnornas stora arbete på skärgårdsöarna är också ett stort plus. Det finns dessutom humor i berättelsen.

Hemåt över isen av Gunilla Linn Persson, Wahlström & Widstrand 2012.