Ålevangeliet av Patrik Svensson

Den här boken handlar både om ålar och Patrik Svenssons barndom och hans pappa. Jag tycker att den gränsar till skönlitteratur. En fint skriven bok.

Vi får veta det mesta om vad man nu vet om ålarna, detta djur som fortfarande är mystiskt. Fast man har forskat i hundratals år vet man inte allt. Patrik Svensson skriver om olika forskare som har ägnat sig åt ålen. En var Sigmund Freud som dissekerade ålar i Trieste för att hitta ett exemplar med manligt könsorgan, men han lyckades inte. En annan var dansken Johannes Schmidt som forskade i årtionden för att lösa gåtan om var ålarna leker. Och han lyckades. De europeiska Ålarna leker i Sargassohavet så de svenska ålarna gör en lång resa därifrån och hit och efter ganska många år samma resa tillbaka.

Patrik Svensson berättar också om kulturhistoria som är förknippad med ålen. Om ålfiskarna i Skåne, om glasålar som en delikatess i Baskien, ja mycket om vad ålen har betytt som människoföda. Han berättar också skrönor och olika föreställningar om ålen genom historien.

Ålen lever farligt. Mängder av ålar blir offer för hajar och andra rovdjur under den långa strapatsrika resan till och från Sargassohavet. Nu har ålen minskat kraftigt i antal och det beror nog på människan. Ett avsnitt i boken ägnas åt utdöda djur och åtgärder som vidtas för att rädda ålen. Boken har två teman, dels allt möjligt om ålen, dels den självbiografiska berättelsen. Patrik Svensson skriver om sin pappa som var asfaltläggare och som fiskade ål med sin son vid en å. Det är fina partier om en far och hans son, om Patrik Svenssons familj, hans rötter. De innehåller en stilla glädje men också sorg. Hans far dog tidigt i cancer. Även i de självbiografiska partierna finns känslan av att inte veta. Vi vet aldrig allt om en annan människa och när vi tänker tillbaka på våra kära som har gått bort minns vi och vet vi bara glimtar.

Ålevangeliets styrka är just att de här två temana finns. De berikar varandra och ger djup.

Boken rekommenderas.

Ålevangeliet – Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk av Patrik Svensson, Bonniers 2019 

Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman

Bokens titel är längre än så: Den röda grevinnan – en europeisk historia, och genom att berätta om sin mammas, Charlotte Hirdmans, liv förmedlar också Yvonne Hirdman en stor del av Europas historia.

Charlotte Hirdman var född Sledt år 1906 i det dåvarande Tsarryssland. Hon växte upp under första världskriget i utkanten av Österrike-Ungern. Hennes första man var en utfattig baltisk greve, Alexander Stenbock-Fermor och hon levde med honom i Berlin under Weimartiden. Sedan blev hon förälskad i en tysk kommunist, Heinrich Kurella, och med honom flydde hon till Moskva undan Hitler på 1930-talet. Hon lyckades ta sig ut från Sovjetunionen men hennes ”man” försvann i Stalins utrensningar.

Sedan var hon i Köpenhamn och i Paris som flykting. Slutligen träffade hon Einar Hirdman som hon gifte sig med. När Yvonne Hirdman växte upp bodde familjen i Hökarängen.

Efter att hennes mamma hade dött 1966 insåg Yvonne Hirdman att hon visste mycket lite om sin mors liv men det tog lång tid innan hon började ta reda på vad hennes mamma hade varit med om. När hon väl gjorde det skrev hon alltså den här boken och det ska vi vara glada för.

Yvonne Hirdman har läst dagböcker och brev, letat i arkiv och pratat med släktingar. I boken finns kaderakter från Komintern som såvitt jag förstår innehåller dels kommunistens berättelse om sitt liv, dels noggranna redogörelser för vilka som kommunisten umgås med och också kommunistens syn på politiken. Mer eller mindre sanna.

Fram kommer en dramatisk historia i det oroliga Europa. Hur det tidvis var besvärligt att få tag i mat, hur svårt det var för Charlottes mamma att skydda sin familj när de bodde i det som sedan blev Rumänien och första världskrigets front rörde sig fram och tillbaka. Än hade tyskarna erövrat staden, än var det ryssarna. Hur Charlotte festade och levde nattliv i Weimartidens Berlin – men samtidigt arbetade och tidvis försörjde både sig själv och sin man. Hur Nazisterna blev allt starkare. Hur kommunisterna tänkte och arbetade i Tyskland. Hur svårt det var att leva i Stalintidens Moskva.

Genom hela historien ligger en stor börda på kvinnorna, som arbetar och strävar för att få livet att gå ihop samtidigt som det är männens värld där eftermälet ofta blir att kvinnans insats förminskas.

Vi får följa Charlotte Hirdmans liv och vi får också ta del av de historiska händelserna och ideologierna. I och med att vi får ta del av kaderakter och förhör med Heinrich Kurella får vi också en konkret inblick i Stalintidens terror. Den röda grevinnan är en historiebok som är spännande i och med att vi får följa människoöden och genom att Yvonne Hirdman utgår från sig själv och sitt förhållande till sin mor. En personlig bok med mycket känsla som bygger på gedigen kunskap. Men allt om Charlotte Hirdman får varken vi eller hennes dotter veta. Mycket förblir dunkelt.

I slutet av boken finns förklaringar av begrepp och fakta, källor och litteratur till varje kapitel. Där finns också ett personregister.

Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman, Ordfront pocket 2011.

Vålnadernas historia av Magnus Västerbro

Magnus Västerbro tror inte på vålnader och andar men han har länge varit fascinerad av berättelser om det övernaturliga. I den här boken, Vålnadernas historia – Spöken skeptiker och drömmen om den odödliga själen, har han samlat sina erfarenheter av forskning inom området. Han har inte forskat själv utan han skriver om vad andra har kommit fram till.

Västerbro börjar med antikens tro på spöken och vålnader och går sedan framåt genom århundradena ända till vår tid. Han kopplar ihop tron på spöken och vålnader med religion och föreställningar om vad som händer med oss efter döden. Om vi tror att döden är slutet och inget händer oss därefter kan vi ju heller inte tro på vålnader. En sak som han trycker på är att det alltid har funnits skeptiker, tvärtemot vad historikerna många gånger har sagt. Det finns exempel på tvivlare och skeptiker i alla tider så Västerbro kommer fram till att alla trodde inte på någon gud och alla trodde inte att människan hade en själ. Svårigheten är naturligtvis att de flesta vittnesbörd om tro eller tvivel kommer från dem som kunde läsa och skriva. Det är svårare att veta vad vanligt folk tyckte.

Det är också intressant hur kyrkan och makten tidvis använde tron på spöken för att skrämma människor för helvetet och i andra tider ansåg att spöktro var ogudaktigt. Hur utbredd tron på andar och spöken har varit har varierat genom århundradena men den moderna vetenskapen har inte utrotat spöktron. Den finns kvar. I grunden handlar den om vår sorg och rädsla inför döden och våra försök att förstå vår roll i universum.

Boken kändes lite torr att läsa i början, med alla exempel från antiken. Den var mer livfull mot slutet. Västerbro ger en överblick över tro, religion, synen på spöken och vålnader och det leder till funderingar över vår plats på jorden. Jag har själv, som så många andra, ibland känt att mina kära anförvanter som har dött kanske ändå finns med mig.

Vålnadernas historia – Spöken, skeptiker, och drömmen om den odödliga själen av Magnus Västerbro, Volante 2019.

Fattigfällan av Charlotta von Zweigbergk

Fattigfällan handlar om att vara fattig i Sverige. Historien grundar sig på verkliga händelser men alla namn, platser och övriga identifikationsuppgifter är ändrade.

Beata har bra utbildning, hon bor i en lägenhet i ett fint område i Stockholm. Hon har jobbat som frilans med f-skatt hela sitt liv och har klarat sig bra. Hon har inte levt i överflöd men hon har betalat alla räkningar i tid och arbetat och levt som ensamstående med fyra barn.

Så blir hon sjuk. Det framgår inte riktigt i vilken sjukdom. Kanske är det utmattning. Hon har jobbat hårt.

Allt brakar ihop. Beata är sjuk och kan därför inte klara av att sköta allt det som vi normalt gör. Hon kommer efter med räkningarna. Hennes vän Anna hjälper henne som väl är att sortera papper och se till att räkningarna betalas, men Beata har fått förseningsavgifter. Ingen inkomst kommer in eftersom Beata är sjukskriven. Ersättningen från försäkringskassan dröjer. Beatas sparkapital smälter bort och räkningarna blir bara högre och högre när de får ligga och vänta.

Beata är välutbildad och kan uttrycka sig och skriva. Hon har släkt och vänner som har det bra ställt och som hon kan låna pengar av. Ändå hamnar hon i en omöjlig situation. Till slut måste hon söka socialbidrag.

Jag vet att det inte heter så nu för tiden, men författaren använder det uttrycket i boken eftersom det är så vi vanligtvis pratar om de här sakerna.

Att leva på socialbidrag verkar vara minst ett halvtidsjobb så mycket tid och kraft som Beata måste lägga ner på att ta fram och dokumentera sin ekonomi och sjukdom – varje månad. Och ändå får hon inte alltid pengar. Socialbidragssystemet är inte anpassat till att det nu för tiden finns vanliga välfungerande människor som på grund av att de har blivit utförsäkrade eller av andra orsaker faller igenom. Det verkar vara direkt kontraproduktivt om vi vill att människor ska hjälpas tillbaka till att bli självförsörjande.

Fattigfällan är en viktig bok som handlar om ett stort missförhållande i vårt land. Jag var och lyssande på Charlotta von Zweigbergk när hon var här i stan på författarbesök. Hon berättade då att boken används som litteratur på socialhögskolan.

Fattigfällan är inte bara viktig och upprörande, den är också lättläst och spännande. En bok som jag rekommenderar.

Fattigfällan av Charlotta von Zweigbergk, Ordfront 2016.

Intelligenta växter av Stefano Mancuso och Alessandra Viola

Vi får nog tänka om, ifall vi inte redan har gjort det. Växter har en slags intelligens och lever smart utifrån sina förutsättningar. Ni ser rotsystemet på bilden, lika stort som trädets krona. Det här trädet har tusentals rotspetsar. Varje enskild rotspets registrerar gravitation, temperatur, fuktighet, elektriska fält, ljus, tryck, kemiska halter, eventuella gifter och tungmetaller, ljudvibrationer, syre- och koldioxidhalt. Till exempel kan trädet upptäcka om det finns gifter och tungmetaller i marken och då bestämma sig för att rotsystemet ska växa åt ett annat håll.

Boken leder till många tankar, bland annat om vad vi gör med det här klotet som vi befinner oss på. Ett exempel är majs. Ett skadedjur som angriper majs är majsrotbaggen. Majsplantorna kan inte försvara sig och därför besprutas de. Men detta gäller inte gamla majssorter. De producerade ett ämne som heter caropyllen och med hjälp av det tillkallade plantan hjälp från små maskar som gärna åt upp majsrotbaggens larver. På så sätt kunde gamla sorter försvara sig men inte de nya förädlade plantorna.

Den här boken innehåller en hel del. Vad är intelligens? Växterna har ingen hjärna. Intelligensen är utspridd och växterna fungerar som ett nätverk. Vi har ju i så många år förnekat växternas intelligens. Vi har så svårt att acceptera att någon eller något kan vara intelligent om det inte fungerar som och liknar oss själva.

Intelligenta växter är skriven av Stefano Mancuso och Alessandra Viola. Mancuso är professor vid Florens universitet och räknas som grundare till forskningsområdet växtneurobiologi. Viola är vetenskapsjournalist. I slutet av boken finns noter med hänvisning till vetenskapliga forskningsartiklar.Jag kan bara rekommendera den här boken. Mycket intressant.

Intelligenta växter av Stefano Mancuso och Alessandra Viola, Bazar 2018. Översättning Olov Hyllienmark.

Trädens hemliga liv av Peter Wohlleben

Som ni antagligen redan har lagt märke till läser jag mest skönlitteratur. Men det händer att jag bryter av med en faktabok och den här vill jag verkligen rekommendera. Peter Wohlleben studerade skogsbruk och arbetade sedan som skogvaktare i många år. Men han blev alltmer intresserad av ekologi och numera arbetar han med bevarande av urskogar.

Jag fick lära mig en hel del när jag läste den här boken: att träd av samma art samarbetar i en urskog. Att deras rötter har vuxit samman och att de kan ge näring till varandra. Träden kan också kommunicera, dels genom att sända ut kemiska ämnen i luften, dels genom elektriska signaler via rötterna, så vitt jag förstår. De har ingen hjärna, men de har minne.

Wohlleben utgår från bokskogarna i mellaneuropa där han arbetar, men det han skriver om berör även oss. Träd som är planterade i städerna på trottoarer och på gårdar kallar han gatubarn. De har det inte lätt, deras rötter får inte möjlightet att breda ut sig som de borde och ofta har de ingen artfrände att koppla ihop sig med. Från och med nu kommer jag att se på ett helt annat sätt på träden här i stan.

Massor av frön har yrt i luften här från björken som står en bit bort. Björk tillhör de träd som behöver mycket sol och som koloniserar öppna ytor. Därför flyger björkens frön långt i vinden, medan andra träd mera tappar sina frön rakt ner. Så vi har massor med björkfrön på balkongen att dammsuga upp.

Som sagt, i den här boken får man veta mycket om trädens livTrädens hemliga liv av Peter Wohlleben, Norstedts 2017. Översättning Jim Jakobsson.

Pestens år av Magnus Västerbro

En fin vinterdag. Jag tog på dubbkängorna och kände mig fri när jag inte behövde gå som en ytterst försiktig pingvin. Men fåglar är fina så jag gick och hälsade på änderna.Då kom jag att tänka på boken Pestens år som jag just har läst. Det verkar kanske vara en konstig association, men jag tänkte på att pestbakterien tydligen inte trivs så bra när det är kallt.

Pestens år handlar om den sista pestepidemin i Sverige. Den är ingen roman, vilket jag är glad för. Jag vet inte om jag vågar läsa Camus Pesten. Denna fruktansvärda sjukdom gestaltad i skönlitterär form skulle kanske bli mer än jag klarar. Men boken Pestens år kan jag rekommendera till den som är intresserad av historia. Författaren till boken, Magnus Västerbro, skriver med ett brett perspektiv och läsaren får veta mycket om 1710-talets samhälle; hierarkin i samhället, kyrkans roll och historien före pestens utbrott.

Sverige var utarmat. Krigen hade pågått länge och massor av män hade dött på slagfälten. Det hade varit missväxt så det var ont om mat. Stockholm var redan fullt av tiggare. Och så kom pesten ovanpå det.

Magnus Västerbro beskriver hur de styrande tvekade och väntade allt för länge med att vidta åtgärder mot pesten. Något som vi känner igen också idag fast vi naturligtvis har andra problem. Han beskriver också skräcken för pesten och oviljan hos människor att inse att den fruktansvärda sjukdomen fanns ibland dem.

I boken får vi lära känna några olika människor som befann sig i Stockholm just då. Detta sagt med en viss reservation. Magnus Västerbro kan inte berätta mer än han har hittat i arkiven. Men vi får en glimt av Sophia Brenner som var poet, Anna Maria Thelott som var konstnär och Herman Grim som var pestläkare för att nämna några.

Boken kom ut 2016 på Historiska Media.