Sin ensamma kropp av Elsie Johansson (1931-2025). Marie-Louise Parre är änka. Hon har gott om pengar och en rymlig lägenhet i ett hus som hon äger. Hon har det alltså bra ekonomiskt och kan resa och unna sig livets goda, men hon känner sig ensam och längtar efter en man som kan ge henne kroppskontakt och värme. Hon är över 70 år gammal och funderar på om hennes kroppsliga behov är rimliga vid hennes ålder och hon undrar vad folk ska tänka om henne. Hon är ensam en stor del av sin tid, står vid fönstret och blickar ut, tänker på sin barndom och uppväxt och hur hon träffade sin man, den handlingskraftige och framgångsrike företagaren, en snäll man som tog hand om henne.
Romanen kom 2005.

Min mormor från Armenien av Anny Romand. Hennes mormor hette Serpouhi Hovaghian. Hon tillhörde den Armeniska minoriteten som fördrevs ur Turkiet under första världskriget. Många av dem mördades, särskilt män och pojkar, men indirekt också kvinnor och flickor i och med att de fick gå långa sträckor utan mat och vatten i konvojer, vaktade av soldater. Kvinnorna och flickorna blev också utsatta för sexuella övergrepp och många av dem var tvungna att bli prostituerade. Det var ett folkmord. Men Anny Romands mormor klarade sig och Anny bodde hos sin mormor i Marseille som liten flicka.
Boken publicerades första gången 2015 (Ma grand’mère d’Arménie) och kom i svensk översättning 2017.

Solstaden av Tove Jansson (1914-2001) handlar om pensionärer i Florida. De bor på pensionat i staden St Petersburg. Det är alltid varmt och mycket sol. Hela staden är ett reservat för åldringar, mest kvinnor, och de är långt borta från sitt tidigare liv och från släkt och familj. De enda yngre människorna i romanen är de som sköter pensionatet och Joe som arbetar som guide på skeppet Bounty. Berättelsen handlar om många människor. Den är som ett utsnitt ur verkligheten utan en romanintrig. Men den ger ändå flera porträtt av människor och en del tankar om livet och åldrandet. St Petersburg är den sista anhalten.
Solstaden kom 1975.

Temat för dagen har vi som vanligt fått från Robert som driver bloggen Mina skrivna ord.

Brott av Ferdinand von Schirach är en novellsamling om 11 noveller och alla handlar om brott. Där finns berättelser om människosmuggling, tortyr, yxmord och kannibalism. Hemskt, hemskt. Jag köpte boken på bokrean förra året och jag har inte läst en enda novell hittills, men jag ska. Jag tror att de kan vara bra och skrivna så att även jag kan läsa om hemskheterna.
Brott publicerades första gången 2009 (Verbrechen) och kom på svenska 2011.

Vem dödade Bambi? av Monika Fagerholm har jag däremot läst. Fyra gymnasieynglingar begår en gruppvåldtäkt. Offret hölls fången och bunden. Det var till och med noga planerat i förväg av den ledande brottslingen. Desssutom var det väl dokumenterat genom foton. Men blir ynglingarna straffade? De tillhör det övre skiktet i samhället och makt och pengar vinner ofta. Monika Fagerholm skriver bra om konsekvenserna och följderna av detta brott.
Romanen kom 2019.

Sedan tänkte jag att det kunde vara lämpligt att ha med min sommardeckare i trion. Jag läser ju inte så många sådana, men deckare och sommar hör ju ändå ihop. Till den här sommaren har jag valt Ond bråd död i Venedig av Donna Leon. Jag fortsätter alltså med Italien efter Blommor över helvetet. Fast Donna Leon är förstås inte italienska utan amerikanska, men hon bor i Venedig. Boken ska handla om ett mord på en framgångsrik dirigent.
Romanen publicerades första gången 1992 (Death at La Fenice) och kom i svensk översättning 1998.

Det var min trio om brott. Fler böcker på temat hittar du om du går till bloggen Mina skrivna ord.

Det här var ett svårt ämne för mig eftersom jag inte brukar läsa ungdomsböcker, men så sökte jag på nätet och fick upp en artikel i Vi läser om de bästa ungdomsböckerna och där hittade jag de två första i trion. Sedan tänkte jag att Per Wästbergs debutbok skulle kunna kallas ungdomsbok, också den, fast den inte riktar sig till ungdom. Men en bok skriven av en femtonåring borde väl ändå kunna kallas ungdomsbok?

Agnes Cecilia av Maria Gripe (1923-2007) är jag inte säker på att jag har läst, men jag har sett filmen. Det gjorde jag som vuxen, men det gick bra det också. Agnes Cecilia räknas som en klassisk svensk ungdomsroman. Det är en spökhistoria med en krypande känsla. Tonårsflickan Nora hör mystiska steg i våningen där hon bor, hon får underliga telefonsamtal och hennes hund drar med henne till ett ödehus så fort de går ut.
Agnes Cecilia kom 1981.

Unga kvinnor av Louisa Alcott (1832-1888) läste jag när jag växte upp, på min mors inrådan. Så här skriver förlaget: Systrarna March växer upp i en pittoresk liten stad i 1860-talets USA. Det är den vackra och lite fåfänga Meg, pojkflickan Jo, känsliga Beth och romantiska Amy. Deras far är ute i kriget, familjen har ont om pengar och de får klara sig så gott de kan. Visst drömmer de om att bli rika och uppvaktade. Men som Jo säger: – Jag tror inte att fina unga damer har ett dugg roligare än vi, trots våra gamla klänningar och våra för små skor ..
Romanen kom 1868. Titeln länkar till en svensk översättning från 1871 hos Projekt Runeberg, men som ni ser på bilden ovan finns den i nutida översättning.

Pojke med såpbubblor av Per Wästberg är en novellsamling med nio noveller. Det är Per Wästbergs debutbok och när den kom ut var han bara femton år gammal. Alla novellerna handlar om en pojke. Den första, som också är titelnovellen är en saga, men alla de andra handlar om en pojke i författarens nutid. De är skrivna i första person och nästan alla är minnen från pojkens sommarviste, men pojken i novellerna har lite olika åldrar, från sex år till tolv ungefär
Pojke med såpbubblor kom 1949.

Tisdagstrions teman får vi av Robert som driver bloggen Mina skrivna ord. Om du går dit kommer du säkerligen att få tips på en del nutida ungdomsböcker.

Från Skåne är en novellsamling av Victoria Benedictsson (1850-1888). Det var hennes debutbok och den publicerades 1884 och den innehåller mestadels follivsberättelser från Skåne. Novellsamlingen finns i Litteraturbanken. Här på bloggen finns ett inlägg om den första novellen i boken, En realist.

Under ytan av Kjell Eriksson utspelas på Österlen och jaget i romanen bor på eller i närheten av ägor som tillhör slottet Christinehof. Han tänker på lantarbetarna, på arrendatorerna, daglönarna, tegeldrängarna, mjölkerskorna och arbetarna på alunbruket och backstugusittarna, alla godsets underställda som slet och for illa. Han är riktigt förbannad, en sur människa som anser att utvecklingen i samhället har gått åt fel håll. Han är desillusionerad och dyster. Men i berättelsen finns faktiskt också humor.
Romanen kom 2022.

Herdinnelek av Alice Lyttkens (1897-1991) läste jag när jag växte upp. Den utspelas i Stockholm, inte i Skåne. Det är en historisk roman från 1700-talet och är den tredje boken om Hedda Skoot. Förutom att jag tyckte att boken var spännande lärde jag mig en del om kvinnors situation under 1700-talet. Så här skriver förlaget om romanen: Tjugoåtta år gammal, blir Hedda Skoot änka med fem barn att ta hand om och med en stor förmögenhet som måste förvaltas. I 1700-talets Stockholm är kvinnan underordnad mannen och måste stå under förmyndare och måste därmed slåss mot folks fördomar för att få behålla sin ställning. Samtidigt som hon trivs med att vara självständig drömmer hon om att en dag träffa kärleken. Hennes unge bokhållare är intresserad av henne och ser på henne med åtrå. Men vad ska folk säga?
Romanen kom 1955 och anknytningen till Skåne är att Alice Lyttkens föddes och växte upp i Malmö. Som vuxen bodde hon i Stockholm, men under sommaren bodde hon på Ven.

Temat till trion har vi som vanligt fått av Robert som driver bloggen Mina skrivna ord.

Kyparen och slinkan av Nina Berberova (1901-1993) innehåller tre berättelser om ryska emigranter, två av dem i 1930-talets Paris och den tredje under andra världskriget och åren där efter. Vi får möta olika karaktärer, En cynisk man som säljer livförsäkringar och som klarar sig bra ekonomisk. En kvinna som vill hitta en man som försörjer henne och som slutar i ett dåligt förhållande med en fattig kypare. Det är hon som är slinkan, ett ord som jag inte är förtjust i men det är en bra bok. Och den tredje berättelsen är en kärlekshistoria.

Fäder och söner av Ivan Turgenjev (1818-1883) kom ursprungligen ut 1861 och handlar om ett Ryssland i förändring och detta gestaltar Turgenjev genom att föra samman de unga och de gamla. I boken finns många fina porträtt förutom av de unga männen Arkadij Kirsanov och nihilisten Evgenij Basarov. Där finns Arkadijs far och den unga flicka som han har inlett ett förhållande med, Arkadijs farbror som också bor på godset, Basarovs föräldrar som avgudar sin son och en adelsdam och hennes syster som de unga männen besöker.

Sår av Oksana Vasiakina är en självbiografisk roman där Oksana Vasiakina skriver om sitt förhållande till sin mor och sorgen efter hennes bortgång. Sår är en rättvisande titel för romanen är sårig, så sårig att författaren kämpar och har svårt att berätta om hur det var. Romanen blir faktiskt också en gestaltning av skrivvåndan. Den är fragmentarisk, innehåller dikter och först i den senare delen av boken kommer det fram hur eländig hennes uppväxt verkligen var med en alkoholiserad mor och en frånvarande far.
Sår publicerades första gången 2021 och kom i svensk översättning 2024.

Temat för dagen, Ryssland, har vi fått av Robert som driver bloggen Mina skrivna ord.

Agatha Christie är temat vi fått till dagens tisdagstrio. Hon har skrivit många böcker och det finns också böcker av andra författare där hon förekommer eller är betydelsefull på ett eller annat sätt. Här är mina tre:

Dubbelporträtt av Agneta Pleijel. Agatha Christie ska snart fylla 80 år. Hon vill inte sitta modell för ett porträtt. Konstnären Oskar Kokoschka är inte heller angelägen. Men Agatha Christies familj lyckas övertala henne, och Oskar Kokoschka behöver pengar så en dag kommer målaren till Agatha Christies hem för den första sittningen. Dubbelporträtt är en roman men porträttet finns i verkligheten.
Romanen kom 2020.

Skrämmer dig minuten av Torgny Lindgren (1938-2017) kom redan 1981 och då skrev inte Torgny Lindgren så som han gjorde i de senare böckerna. Romanen är skriven på ett mer vanligt språk och den handlar om Viveka och Folke som går till en äktenskapsrådgivare. De har ett långt äktenskap bakom sig, de bor bra och har bra arbeten, men tydligen är det något som inte är fel. Skrämmer dig minuten är en rolig roman och nu undrar du kanske vad den har för anknytning till Agatha Christie? Jo, den berömda författarinnan försvann ju en gång i sin ungdom och det blev ett fasligt hallå. Viveka vill göra detsamma, hon försvinner (för att få uppmärksamhet, antar jag). Det är bara det att hennes man märker inget. Han tror att hon är någon annanstans i bostaden och på jobbet tror de att hon är i arkivet, så ingen saknar henne.

Som tredje bok har jag valt Mordet i prästgården av Agatha Christie (1980-1976). Det är hennes första deckare med Miss Marple och jag tycker att det var mycket fyndigt och bra av författaren att komma på att hon skulle ha en gammal, ogift kvinna – en sådan som så ofta har förlöjligats – som intelligent och livserfaren problemlösare i sina deckare.
Mordet i prästgården publicerades första gången 1930.

Temat för dagen har vi som vanligt fått från Robert som driver bloggen Mina skrivna ord.