Tisdagstrion – Författare eller handling från tysktalande land

Jenny Erpenbeck är en tysk författare och förra året kom hennes roman Kairos på svenska. På tyska kom den 2021. Den handlar om en kärlekshistoria mellan en 19-åring flicka och en 30 år äldre man. Nej, och åter nej! Så kan man reagera inför detta. Så unket och slitet. Men det är inte det. Romanen är skriven på ett sätt som gör att det blir intressant och inte unket alls även om jag kunde önska att flickan hade sluppit denna erfarenhet. Historien utspelas i Östberlin, mestadels under åren före murens fall, men också under och lite efter. Jag läste nyligen Stjärna 111 av Lutz Seiler som också har handlingen förlagd till samma tid, men Kairos är helt annorlunda och här får vi också glimtar av vad murens fall och DDR:s införlivande i Förbundsrepubliken kunde innebära för utbildade människor i statens tjänst. Mycket bra bok. Läs gärna båda.

Elfriede Jelinek är en österrikisk författare. Älskarinnorna kom på tyska 1975 och på svenska 2008. Elfriede Jelinek fick Nobelpriset i litteratur 2004 och den upplaga av boken jag läste kom 2018 i serien med kvinnliga Nobelpristagare i litteratur. Älskarinnorna är en arg, provokativ satirisk historia skriven av en ordkonstnär.

Doktor Faustus av Thomas Mann kom på originalspråket 1947. Thomas Mann var i landsflykt undan nazisterna och befann sig i USA när han skrev romanen. Den handlar om den tyske tonsättaren Adrian Leverkühns liv skildrat av en vän. Romanen anspelar på Faust, han som sålde sin själ till djävulen. Faust finns i tyska folksagor och flera författare har inspirerats av den gestalten, bland andra Goethe som skrev en teaterpjäs med Faust som huvudperson. Kanhända sålde Adrian Leverkühn också sin själ till djävulen? Man får läsa romanen och bilda sig sin egen uppfattning. Doktor Faustus kom på svenska 1948. Omslaget här ovan kommer från en nyöversättning från 2015 som jag läste.

Det var mina böcker av författare från länder där man talar tyska. Om du vill se vad andra bokbloggare har plockat fram till dagens trio kan du gå till Ugglan & Boken.

Längst bak i min läslista #27-28

Ja, här är de två böckerna som finns längst bak i min läslista just nu.

Huset i Paris av Elizabeth Bowen fick jag tips om av en annan bokbloggare, det kan ha varit Hannele. Jag har haft boken i min läslista sedan 25 augusti 2019, men med den engelska titeln The House in Paris. Tyvärr finns den inte på engelska på Götabiblioteken så jag har lånat en svensk översättning från 1958. Jag hoppas att den kommer att fungera bra. Ursprungligen kom The House in Paris ut 1935.

Elizabeth Bowen (1899-1973) var en irländsk-brittisk författare. Hon har skrivit romaner, noveller och fackböcker och många av dem är översatta till svenska. Modernista har publicerat ett par nyutgåvor under senare år, med de gamla översättningarna. Berättelserna utspelas vanligen i den övre medelklassen. Hon har också skrivit spökhistorier. The House in Paris är filmatiserad av BBC 1959.

Patria av Fernando Aramburu kom också in i läslistan den 25 augusti 2019. Antagligen har jag sett den omskriven i pressen och blivit intresserad. Den lär ha fått mycket positiv kritik och handlar om Spanien och baskisk nationalism, om två kvinnor som har hamnat på var sin sida i en by i Baskien som slits sönder av våld. Boken kom på spanska 2016 och på svenska 2018. Det är en riktig tegelsten på 649 sidor.

Fernando Aramburu är en spansk författare, född i San Sebastián 1959. Han har skrivit romaner, noveller och en barnbok men den enda av hans böcker som är översatt till svenska är Patria. Han är numera bosatt i Tyskland.

Huset i Paris och Patria är alltså två mycket olika böcker, och det tycker jag om.

Tisdagstrion – Vapen

Vapen är dagens tema och här blir det skjutvapen gånger tre.

Att det förekommer sådana i den första boken kan väl ingen undgå att se. Det är Två pistoler av Klas Östergren som kom 2021. Den handlar om Adolf Fredrik Munck som kom från Finland och blev överhovstallmästare hos Gustav III. I romanen finns mycket hovliv, men i ramberättelsen är den gamle Munck i landsflykt och ser tillbaka på sitt liv.

Sedan blev jag nyligen varse att ett skjutvapen finns på omslaget till Åsne Seierstads nya bok Afghanerna. Åsne Seierstad har ånyo rest till Afghanistan efter talibanernas återkomst, och där har hon intervjuat tre människor, två män och en kvinna. Den vill jag läsa.

Löpa varg av Kerstin Ekman handlar om den pensionerade jägmästaren Ulf Norrstig. Han har jagat i hela sitt vuxna liv, men nu börjar han ifrågasätta jakten. I Löpa varg finns absolut skjutvapen. Bland annat blir en varg, som Ulf Norrstig vill hålla hemlig för sitt jaktlag, skjuten. Boken kom 2021.

Tre exempel på böcker med skjutvapen. Om du är nyfiken på vilka böcker och vapen som andra bokbloggare har valt kan du gå till Ugglan & Boken.

Hett i hyllan #189 – Sartre, ett liv

En biografi över Jean-Paul Sartre som står och värmer bokhyllan, är det något som jag vill läsa? Ja, det är det nog. Det gäller bara att ge den plats bland all annan läsning, och det är inte så bara. Biografin är skriven av Annie Cohen-Solal. Hon är född 1948 i Algeriet och hon är en fransk historiker och författare. Den här biografin som ursprungligen publicerades 1985 på originalspråket är översatt och utgiven i många länder.

Detta kan man läsa på omslagets baksida:

Annie Cohen-Solal följer Sartre från uppväxtåren som ensamt underbarn i en kvävande borgerlig familj till de sista årens strid mot blindhet och fysiskt förfall. Boken berättar om hans tillvaro i krigsårens och efterkrigstidens intellektuella miljö i Paris, fram till den häftiga solidariteten med den politiska vänstern. Den skildrar hur hans romaner och pjäser blev till och hur hans existentialism formades, med kravet på varje människa att i handling välja sitt eget liv. Boken låter oss möta både tänkaren och livsnjutaren Sartre: hans liv med Simone de Beauvoir, hans ständiga affärer med andra kvinnor, hans vänskap och konflikter med andra författare, som Albert Camus.

Jean-Paul Sartre (1905-1980), som har skrivit skönlitteratur och dramatik och filosofiska verk, utsågs till Nobelpristagare i litteratur 1964, men han tog inte emot priset.

Sartre – ett liv av Annie Cohen-Solal, Bonniers 1987. Översättning: Agneta Westerdahl.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Böcker som utspelas under olika århundraden

Fursten av Niccolò Machiavelli publicerades på 1500-talet. Den handlar om hur en man bör handla för att komma till makten och bli furste och vad han ska göra för att behålla makten. Inte demokrati direkt, men mycket intressant. Jag läste en utgåva som faktiskt hade en nyare översättning än denna bok från 2019 vars översättning är från 1950-talet.

Så såg den ut. Mycket bra översättning. Det blev lite tokigt när jag gjorde triobilden, ursäkta.

Oceanen av Steve Sem-Sandberg är en roman som handlar om Jean-Jacques Rosseau och den utspelas på 1700-talet under en tid när Rosseau hade varit tvungen att fly från Frankrike och befann sig i Schweiz tillsammans med sin hushållerska som han också hade ett förhållande med, men som aldrig blev hans hustru.

Shirley av Charlotte Brontë skrevs på 1800-talet och utspelas i början av det seklet under den begynnande industrialismen. Napoleonkrigen hade lett till stor arbetslöshet i textilindustrin och arbetare protesterade mot att industriägare införde mer effektiva maskiner, vilket skulle leda till att ännu fler förlorade sin anställning. Romanen handlar om mycket annat också förstås, kvinnors självständighet eller beroende, kärlek och relationer.

Det är Ugglan & Boken som ger oss alla temana till Tisdagstrion. Om du är nyfiken på vilka böcker som utspelas i olika århundraden som andra bokbloggare har tagit fram kan du klicka på länken dit.

Tisdagstrion – Systrar

Systrar i litteraturen – jag antar att det finns ganska mycket av det, och en bok som har en självklar plats i dagens trio är Björnjägarens döttrar av Anneli Jordahl som kom förra året. Där finns inte mindre än sju systrar. De är döttrar till den avlidne björnjägaren och de försöker klara sig i vildmarken. En burlesk och ganska rolig bok med allvar i botten.

I Vinter av Ali Smith finns två mycket olika systrar. Den ena är en miljö- och anti kärnvapenaktivist och den andra är en ganska kallhamrad affärskvinna. Vinter är en rolig och allvarlig roman där en del som man inte väntar sig händer. Ali Smith har skrivit fyra årstidsböcker för att spegla Storbritannien under och efter Brexit och Vinter är den som jag tyckte bäst om av dem.

I En kort berättelse om traktorer på ukrainska av Marina Lewycka finns också två systrar som är olika och har svårt att komma överens när de ska ta hand om sin pappa. Han är en gammal änkling som har hittat en ny mycket yngre kvinna på ålderns höst. Han och barnens mamma kom från Ukraina och i boken finns både en del av Ukrainas historia och att vara invandrad. Också i den här romanen finns mycket humor, men bakgrunden är allvarlig, särskilt nu när Ukraina är invaderat av Ryssland. I år kommer boken som nyutgåva på Norstedts och där ser jag att det finns en uppföljare också, Två husvagnar, från 2007. Den måste jag titta närmare på.

Det var mina tre romaner med systrar i. Om du vill ha fler sådana tips kan du gå till Ugglan & Boken.

Läsprojekt 2023

Det här ser lite magert ut kanske. Ska hon bara läsa två böcker som projekt i år? kan man undra. Nej så är det inte, men det var de här två böckerna som jag hade till hands för att illustrera läsprojekten och de hör bara till ett av dem, nämligen

Omläsning. Natt klockan tolv på dagen av Arthur Koestler har jag länge velat läsa om och för att äntligen komma igång med På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust måste jag tydligen ta med den första delen i ett projekt. Och det blir ju omläsning eftersom jag har läst hela sviten tidigare, fast länge sedan.

Läs färdigt trilogin/kvartetten/sviten. Det projektet får fortsätta även i år. Ambitionsnivån är inte så hög, men några böcker ska det bli.

Längst bak i min läslista kommer tillbaka i år. Jag vet inte varför men det känns så tillfredsställande att läsa böcker bakifrån i min läslista. Det ser jag fram emot att göra igen när jag nu äntligen har läst Ett litet liv av Hanya Yanagihara, en bra men mycket omfångsrik bok, som satt där som en propp längst bak.

Hyllvärmare 2023 skrev jag om förra måndagen.

Sedan har jag ett löpande projekt att läsa mer av Jamaica Kincaid och Thomas Bernhard och det fortsätter jag lite långsamt med.

Det här är mer än nog med läsprojekt för i år så KAOS-utmaningen deltar jag inte i. Men den finns även i år. Tant Augustas tekopp har hand om den och jag länkar dit ifall du är intresserad av att vara med.

Hett i hyllan #187 – Herrgården

Herrgården av Anna-Karin Palm är ännu en bok från bibliotekets bokbytardisk, men tidigare utgallrad från Stockholms stadsbibliotek och inbunden i ett hållbart biblioteksband. Den verkar riktigt spännande enligt baksidestexten.

Overkligt och hemlighetsfullt ligger det graciöst harmoniska huset plötsligt framför dem, Ben, Alex, Leila och Juri, som gått flera nätter i sträck genom skogar och plundrade byar. Ingen syns till, och där inne finns allt de behöver, där råder ordning och skönhet. De kan inte fatta sin osannolika tur, att så av en slump ha funnit en fristad när omvärlden befinner sig i upplösning.

Berättelsen verkar vara en dystopi, men när jag läser vidare på baksidan framstår den mer som en psykologisk thriller, en existentiell rysare. Kanske är de plundrade byarna bilder för en kaotisk värld och herrgården symboliserar så ordning och harmoni som så småningom bryts upp och ersätts av kaos? Mitt intresse är i alla fall väckt.

Herrgården av Anna-Karin Palm, Bonniers 2005.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Böcker jag inte hann med 2022

Det var massor av böcker jag inte hann läsa förra året, och vilka som blir lästa är naturligtvis en prioriteringsfråga. Men det här temat för årets första tisdagstrio i år är mycket bra som en påminnelse. Nu får de här tre böckerna inte komma i skymundan bakom allt annat intressant. Tack för temat Ugglan & Boken och tack för att du fortsätter med Tisdagstrion.

Det var absolut meningen att jag skulle läsa Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson förra året men det blev inte så. Då får jag se till att det blir gjort i år istället. Elin Wägner var en intressant person, författare, aktiv i kvinnorörelsen och fredsrörelsen och ledamot av Svenska akademien..

Fri – en uppväxt vid historiens slut av Lea Ypi kom förra året. Den har stått på bokvagnen och väntat, bland annat tillsammans med Den besvärliga Elin Wägner. Fri är en självbiografisk bok om Lea Ypis uppväxt i Albanien under stalinismens sista dagar och åren efter det. Den får jag också läsa i år istället.

Förra året hade jag ett läsprojekt för att läsa färdigt trilogier, kvartetter och andra boksviter. Jag hade kanske inte för avsikt att läsa färdigt Burukvartetten av den indonesiske författaren Pramoedya Ananta Toer, men att åtminstone läsa nummer tre, Fotspår, eftersom jag läst de två förra. Inte heller det blev av. Men i år ska det ske. De två första böckerna, Människornas jord och Ett barn av alla folk var både intressanta och spännande.

Det var tre böcker som jag inte läste förra året fast jag gärna ville. Om du vill veta vad andra bokbloggare inte läste 2022 kan du går till Ugglan & Boken.

Hyllvärmare 2023

Ett hyllvärmarprojekt känns bra att ha också i år och detta är de tolv böckerna som jag vill läsa:

Letters to Alice av Fay Weldon
Cannery Row av John Steinbeck (Mice and Men har jag läst tidigare.)
Pil i det blå av Arthur Koestler
Gentlemen av Klas Östergren (Har jag läst den eller inte? Kanhända blir det en omläsning.)
Där vi en gång gått av Kjell Westö
Och en månad går fortare än ett hjärtslag av Bodil Malmsten
Hjärtat i vår vänskap av Anna Gavalda
Djurdoktorn av P. C: Jersild
Makten och kvinnligheten av Yrsa Stenius
Kärleken av Theodor Kallifatides
Entry Island av Peter May
Aracoeli av Elsa Morante