Etikett: Storbritannien

Flicka, kvinna, annan av Bernardine Evaristo

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

I Flicka, kvinna annan berättar författaren om tolv personer. Berättelsen spänner över många år och de bor på olika platser i England. Alla är kvinnor, eller från början kvinnor. Där finns heterosexuella och lesbiska och en och annan transperson och de är alla färgade, mer eller mindre. Författaren berättar om dem. Det gör ju alltid författaren, på det ena eller andra sättet. I den här romanen berättar hon genom att tala om för läsaren vad som händer, inte genom att måla upp scener, med några undantag.

Man skulle kunna tänka sig att det blir lite tradigt, men här är det alldeles tvärtom. Det är mycket spännande att läsa om dessa människor och deras anhöriga och vad som händer i deras liv. Flicka, kvinna, annan handlar om allvarliga saker – rasism och fattigdom, tonårsgraviditeter och mobbning och kriminalitet och övergrepp och diskriminering. Men allt är skrivet med mycket humor och mycket värme. Där finns så mycket medmänsklighet, Romanen är rolig och sorglig och upprörande och fyndig.

Jag tror att författaren har satt fingret på många företeelser och fast berättelsen handlar om så många människor så framstår de just som människor och inte romanfigurer. Jag känner igen människor jag mött och även mig själv fast min historia och erfarenheter är så annorlunda. Samtidigt lär jag mig en del om förhållandena i England och om hur det kunde och kan vara för färgade människor där. Jag kommer ihåg när jag var liten i småskolan. Vi fick en ny klasskamrat som var ditflyttad med sin familj. Jag är uppvuxen i nordöstra Småland och vår dialekt var närmast som östgötska. När den nye killen började prata skånska utbröt ett gapskratt i klassrummet. Och vad är det jämfört med att flytta till en ort och inte bara tala annorlunda utan också se helt annorlunda ut och dessutom vara sämre klädd och få de smutsigaste och hårdaste jobben om man får något alls och ofta bli betraktad som inte riktigt mänsklig?

Men det finns stor kraft hos många av kvinnorna i romanen, styrka och kraft och kreativitet. Flicka, kvinna, annan belönades med Bookerpriset 2019. Läs den gärna.

Flicka, kvinna, annan av Bernardine Evaristo, Bonniers 2021. Översättning: Niclas Nilsson.
Romanen publicerades första gången 2019 (Girl, woman, other). Det är den enda boken av författaren som finns översatt till svenska. Vill man läsa på engelska finns mycket att hämta.

England made me av Graham Greene

~ Mösstanten ~ 8 kommentarer

Anthony Farrant kan man inte lita på. Under många år har han lurat sig fram genom det ena jobbet efter det andra. Nu är han hemma i England under små omständigheter och han funderar på hur han ska klara sig. Men hans tvillingsyster Kate har ett förslag. Hon arbetar hos Erik Krogh i Stockholm, och han är Europas rikaste man. Kate vill ordna ett arbete hos Krogh åt Anthony och motvilligt följer han med till Stockholm.

Som läsare undrar jag förstås hur detta ska utvecklas. Anthony är charmig och kan prata sig till mycket och han får snabbt kontakter både i Kroghs företag och med mer eller mindre skrupelfria journalister. Däremot har Anthony aldrig varit någon idogt arbetande anställd. Han flyter omkring och hans syster har kommit till hans räddning många gånger. Det känns som om han kommer att förstöra sin systers tillvaro som sekreterare och älskarinna åt Krogh. Men hur är det med magnaten Krogh egentligen? Hur lagligt och rättfärdigt agerar han?

Ja, man vet inte hur det ska gå och det driver på intresset när man läser. Jag vill inte berätta alltför mycket här, men Graham Greene kan konsten att vända och vrida på en historia samtidigt som han kan måla upp scener och skriva om Anthony och Kate så att man bryr sig. Vi möter flera mer eller mindre misslyckade människor i den här berättelsen. Kapitlen är skrivna utifrån olika personers synvinkel, men mest utifrån Anthonys och Kates. Författaren håller sig hela tiden nära intrigen så han går inte närmare in på alla de viktiga personernas bakgrund och omständigheter, han låter miljöer ta ett viss utrymme i romanen, men inte för mycket. Han skriver det som behövs för att berättelsen ska fungera och det blir en roman om en cynisk värld där många inte känner ansvar för andra människor, där mycket av medmänsklighet saknas och det är lätt hänt att man går under. Men där finns ändå stråk av omtanke.

England made me av Graham Greene (1904-1991) Vintage Classics 2020.
Romanen publicerades första gången 1935 och finns också med titeln The shipwrecked. Den kom i svensk översättning 1954 med titeln De skeppsbrutna.

Möte med Rama av Arthur C. Clarke

~ Mösstanten ~ 5 kommentarer

För att hålla koll på farliga asteroider har man startat projekt Rymdvakt. Året är nu 2130. Människorna har koloniserat flera planeter och radaranläggningar spanar ut i rymden. Så upptäcker man ett gigantiskt cylinderformat föremål som är på väg mot jorden. Det är ingen asteroid, det måsta vara tillverkat av någon. Rymdskeppet Endeavour som är på uppdrag ute i rymden beordras att ta sig dit och befälhavaren tillsammans med experter kommer fram till att de måste gå in i cylindern för att undersöka vad det är som de har upptäckt.

Författaren skriver mycket sakligt. Berättelsen handlar nästan bara om det de gör och ser och mycket lite om mänskliga relationer. Men den är mycket spännande. Jag tror att författarens sätt att skriva bidrar till det. Arthur C. Clarke hade examen i fysik och matematik från King’s College i London så han visste mycket om rymden och vilka tankar och spekulationer som fanns om universum och mänsklighetens framtid. Därför ger denna berättelse ett trovärdigt intryck. När han mycket noggrant skildrar vad Endeavours besättning gör och hur de löser olika problem känns det nästan som en bok om något som verkligen har hänt.

Och samtidigt finns där en annan dimension, en gåta, en fråga om vad detta föremål, som människorna kallar Rama efter en hinduisk gud, egentligen är. Vad är meningen med denna gigantiska cylinder? Vem har skickat ut den? Och vart är den på väg? Och frågan ligger hela tiden i bakgrunden medan rymdskeppets besättning arbetar hårt för att upptäcka så mycket som möjligt om och i Rama. Och samtidigt som Möte med Rama är en spännande historia ligger de stora frågorna om vår plats i universum, hur det ska gå för oss och vad universum är, hur det har tillkommit och vad som finns långt därborta i mörkret i ens sinne när man läser. Möte med Rama är en intressant och spännande science fiction-roman.

Möte med Rama av Arthur C. Clarke, Legenda 2026. Översättning och inledning av Sam J. Lundwall.
Romanen publicerades första gången 1973 (Rendezvous with Rama).

Om Arthur C. Clarke (1917-2008) på engelska Wikipedia och den svenska.

Dying Fall av Elly Griffiths

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

En vän från Ruth Galloways universitetsår dör. Hon har inte träffad honom sedan hon slutade studierna, men nu tänker hon mycket på honom. Han var en betydelsefull vän i ungdomen. En som stack ut, med stark personlighet och charm. Nu visar det sig att hans död var traumatisk och hemsk. Han blev inlåst i sitt eldhärjade hem och kunde inte ta sig ut och polisen startar en mordutredning.

Dagen efter att Ruth Galloway har fått veta att vännen är död anländer ett brev som är skrivet av vännen för några dagar sedan. Han har gjort en stor upptäckt och han ber henne komma och undersöka benen som har grävts upp. Ruth Galloway som är arkeolog och expert på gamla ben kan inte låta bli att resa till vännens hemort fast hon antagligen inte borde. Det skulle kunna vara farligt. Det framkommer av brevet att vännen är rädd, men Ruth Galloway kan naturligtvis inte låta bli att blanda sig i ännu en mordutredning och det får vi läsare vara tacksamma för. Annars hade det ju inte blivit en deckarberättelse.

Dying Fall är en ganska spännande och underhållande deckare med mycket humor. Där finns också personlig komplikation. Ruth Galloways dotter närmar sig två år och fadern, kriminalpolisen Nelson är gift. Nelson är som vanligt i den här serien sedd på med humor och värme. Han och Ruth Galloway är två mycket olika personligheter och ändå dras de till varandra – eller kanske just därför. Med i berättelsen finns och Ruth Galloways vän, druiden Cathbad.

Det är som vanligt i sådana här berättelser att Ruth Galloway gör saker som var och en av oss skulle råda henne till att låta bli, men det får man ta med i beräkningen som läsare. Man kan nog säga att det hör till. Att Ruth är ensamstående mamma med en liten dotter gör det hela ännu mer nervpirrande. Jag tänkte först: åh, nej, nu ska naturligtvis det lilla barnet råka i fara. Jag är så trött på detta spänningsgrepp! Men det blir inte riktigt som jag har trott. Elly Griffiths har skrivit boken och löst problemen mycket elegant. En bra deckare, tycker jag.

Dying Fall av Elly Griffiths, Querqus 2013.
Romanen är översatt till svenska med titeln En orolig grav (2013) och är den femte boken i serien med Ruth Galloway. Det finns sammanlagt femton böcker i serien.

Tidigare har jag skrivit om de fyra första böckerna i serien:
Flickan under jorden och Janusstenen, som jag läste i svensk översättning
The House at Sea’s End
A Room Full of Bones

Omloppsbanor av Samantha Harvey

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

I en rymdstation färdas sex människor runt jorden i över tjugotusen kilometers fart. De är astronauter och kosmonauter from USA, Ryssland, Italien, Storbritannien och Japan och de samlar in meteorologiska data, de genomför experiment med möss och undersöker människokroppens gränser. Dessutom städar de, rengör filter och reparerar ibland det som behöver lagas. Sexton varv runt jorden på ett dygn. Sexton soluppgångar och sexton skymningar. En mycket underlig tillvaro där de har den stora rymden runt sig och kan se jorden där borta ur många olika vinklar och perspektiv. Deras farkost rör sig hela tiden och det gör jorden också.

Ändå är de människor och det känner man när man läser. Men de är fysiskt avskilda från resten av mänskligheten. De är också ovanliga människor som både har velat bli rymdfarare och lyckats kvalificera sig för uppgiften. Men samtidigt en del av oss alla.

Det finns ett poetiskt ljus i den här romanen. Den är exakt, med fakta om vilken del av jorden som de ser från rymdskeppet. Den är också mycket konkret när författaren berättar vad de gör. Och samtidigt finns poesin, deras tankar och drömmar, och just det där att de inte befinner sig på jorden utan i rymden gör att i berättelsen finns frågan om jordens och mänsklighetens framtid och den svindlande känslan av vår litenhet – och storhet. För oss själva är vi ju universums mitt. De här tankarna och perspektiven behöver just den här konkreta förankringen i vårt mänskliga liv för att åtminstone jag ska ta dem till mig. Det är en fin upplevelse att läsa den här romanen.

Omloppsbanor av Samantha Harvey 2025. Översättning: Eva Åsefeldt.
Romanen publicerades första gången 2023 (Orbital) och vann Bookerpriset 2024.

Frankissstein av Jeanette Winterson

~ Mösstanten ~ 7 kommentarer

Mary Shelley och hennes man, lord Byron och hans livläkare Polidori och Mary Shelleys styvsyster Claire Clairmont som är Byrons älskarinna befinner sig vid Genèvesjön. Vädret är dåligt och en kväll vid brasan samtalar man om det övernaturliga. För att få tiden att gå roar de sig med att berätta spökhistorier. Där får Mary Shelley idén om att skriva en berättelse om en varelse som väcks till liv genom elektricitet.

Det är det ena tidplanet i romanen. Det andra är nutid eller kanske en liten bit in i framtiden. Läkaren och transpersonen Ry Shelley befinner sig i Mephis, Tennesee och besöker en en teknisk mässa för robotteknik. Där finns också forskaren Victor Stein som hävdar att framtiden ligger hos robotar och AI. Men det visar sig att han forskar för att försöka bevara människor och främst deras hjärnor och gjuta liv i det som är dött. Här har vi alltså Ry Shelley istället för Mary och Victor Stein istället för Frankenstein, men frågeställningen liknar ändå den som finns i Mary Shelleys berömda bok. Kan och bör människan ta makten över liv och död?

Men romanen Frankissstein innehåller mer än så. Den handlar om kropp och identitet, om kärlek och lust och om kvinnor och män och ojämlikheten i samhället. Mary Shelley var dotter till Mary Wollstonecraft och kvinnors rättigheter och bristen på dem finns med hela tiden i romanen. Lord Byron nedvärderar kvinnor, Mary Shelley är beroende av sin man, på robotmässan finns en man som säljer sexrobotar, Ry Shelley är en transperson, född som kvinna. Hen har opererat bort sina bröst, medicinerar med hormoner, men har kvar sitt ursprungliga underliv. Så frågan om vad som är naturligt och vad man kan acceptera finns med hela tiden. Vilka kroppar?

Avsnitten som utspelas i 1800-talet är mycket mer allvarliga än nutidspartierna som bitvis är mycket roliga, särskilt de som handlar om sexrobotarna och vad affärsmannen som säljer dem anser att en man vill ha. Men det finns naturligtvis hela tiden en allvarlig bakgrund. Kvinnoförtryck är allvarligt och förstörande, och vad som kommer att hända i framtiden med AI och medicinsk forskning kan man bäva inför.

Den här romanen innehåller alltså många frågeställningar och man kan nog tänka att de hör ihop. Fast min känsla när jag har avslutat läsningen är ändå att berättelsen var lite väl rörig. Jag hade velat ha lite färre lösa ändar. Men när jag funderar på det kan jag också tänka att det kanske är där vi befinner oss just nu, att det ger en bild av vår röriga värld och vår ovissa framtid. Romanen Frankissstein är i vilket fall intressant och leder till många funderingar samtidigt som den är underhållande läsning.

Frankissstein – en kärlekshistoria av Jeanette Winterson, Wahlström & Widstrand 2020. Översättning: Lena Fries-Gedin.
Romanen publicerades första gången 2019 (Frankissstein: a love story).

Tess of the D’Urbervilles av Thomas Hardy

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Tess är en flicka från en ganska fattig familj på den engelska landsbygden. Hennes pappa dricker för mycket och när han får veta av prästen att han egentligen härstammar från familjen D’Urberville, en gammal fin normandisk släkt, firar han och dricker sig full. Så får den sextonåriga Tess köra till marknaden istället för fadern och hästen kommer i sken, vagnen demoleras och hästen dör. Då skickas Tess till en familj D’Urberville som bor i närheten för att be om stöd eftersom de är släkt. Men denna familj D’Urberville är inte alls släkt med Tess. De har tagit namnet för att verka ha fina anor, men det vet inte Tess. Tyvärr är den gamla änkan sjuklig och Tess möter bara sonen som är en cynisk typ som gärna utnyttjar en söt flicka. Tess får anställning på gården och så småningom kommer hon hem gravid.

Sedan får vi följa Tess genom livet. Hon är en omtänksam flicka som bryr sig om sina syskon men hon har dåligt rykte i trakten. Hennes son dör och Tess tar arbete på en mjölkgård långt därifrån där ingen känner henne. Det är inte särskilt långt därifrån med våra mått mätt. Men kommunikationerna var annorlunda på 1800-talet, särskilt för fattigt folk. Tess förflyttar sig genom att gå. Herremännen rider, till exempel den unge mannen D’Urberville som dyker upp igen senare i historien.

Det var lite besvärligt att komma igenom den här boken, mycket beroende på att det ständigt kom andra böcker som jag tyckte att jag skulle läsa. Så det tog lång tid. Men det var det värt. Tess of the D’Urbervilles är en rörande och dramatisk historia om fattiga och rika, om utbildade och outbildade med stor vikt lagd på kvinnors situation. Jag tror nog att jag har fått större inblick i livet på den engelska landsbygden på 1800-talet. Tiden när Tess arbetar på mjölkgården är kanske väl idylliskt skildrad, men man förstår ändå att Tess och de andra arbetar hårt, och den delen av romanen är en skimrande, lite hoppfull, effektiv kontrast mot det som händer sedan. Och läser man hela romanen får man sannerligen uppleva hårt arbete och slavdriveri.

Man känner hur ojämlikt detta klassamhälle var, både genom hur fattiga måste slita och hur överlägset de bättre bemedlade kunde se på en flicka från de lägre klasserna. Detta är skildrat på många olika sätt i romanen och kvinnors utsatta situation också. Till exempel får Tess mor med alla sina barn inte bo kvar i huset när fadern dör eftersom rätten till huset var kopplad till honom. Kanske hade de fått stanna om inte Tess hade skämt ut sig genom att komma hem gravid. Ja, domen mot ”fallna” kvinnor var hård på den tiden. Att de till och med ibland hade fallit genom att bli våldtagna räknades inte. Däremot kunde en man aldrig falla på det där viset hur många kvinnor han än hade tvingat sig på. Åtminstone inte en herreman. Möjligen kunde han falla av sin häst.

Som vi vet ledde den här boken till skandal eftersom författaren ställde sig på Tess sida. Men jag ska inte berätta allt här. Vill man veta vad som händer i hela romanen men inte vill läsa den, kan man läsa sammanfattningar på nätet. Men det är absolut värt besväret att läsa hela berättelsen och den finns i svensk översättning, fast det ser ut som om den senaste översättningen är från 1931. Möjligen är den moderniserad i senare utgåvor.

Tess of the D’Urbervilles av Thomas Hardy (1840-1928), Penguin Classics 2008.
Romanen publicerades första gången 1891.

Mistlar och mord av P.D. James

~ Mösstanten ~ 5 kommentarer

Mistlar och mord var julboken jag valde att läsa över helgerna och det var ett bra val. Den innehåller fyra berättelser, alla med mord i, och i två av berättelserna får vi träffa Adam Dalgliesh som är kriminalpolis i de flesta av P.D. James böcker.

Det här är ingen nagelbitarbok och inget man blir upprörd av att läsa. Den ligger mer åt det trivsamma hållet fast det handlar om mord. Dåden är liksom långt borta. De sker inte nu och miljöerna är inte som mina. Men börjar man fundera på vad det verkligen handlar om kan det knipa till lite i sinnet. Fast boken känns trivsam finns där en mörk underton under det hela. Jag tycker också att det är bra att den innehåller just berättelser. På så sätt passar den under en jul när man har annat att göra än bara att läsa. Det har man väl alltid förresten, även om ens jul inte är särskilt hektisk. Själv har jag läst både dessa noveller och den korta berättelsen Kammakargatan av Therese Bohman och romaner.

Mistlar och mord – fyra julmysterier av P.D. James (1920-2014), Wahlström & Widstand 2016. Översättning: Ulla Danielsson.
Boken publicerades första gången på engelska samma år (The Mistletoe Murder and Other Stories) men novellerna är tidigare publicerade på annat håll.

Ställföreträdaren – novell av Tessa Hadley

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Tessa Hadley är december månads författare i Novelltolvan. Den här novellsamlingen hade jag redan i bokhyllan så den tog jag fram och läste novellen Ställföreträdaren. I den berättar en kvinna om hur hon i tjugoårsåldern blev förälskad i en av sina lärare vid namn Patrick Hammett.

”Självklart var han ouppnåelig för mig. Vem var jag? Jag var ingen. Jag hörde inte ens till de smartaste eleverna. Inte heller var jag någon utpräglad medelmåtta; jag var medveten om att jag hade ett udda sätt att se på saker och ting, som ibland yttrade sig i insiktsfulla kommentarer och andra gånger bara ledde till att alla stirrade oförstående. Patrick uppmuntrade mig. En gång påminde han allihop om något jag hade sagt. ‘Minns ni vad Carla påpekade under förra veckans seminarium?’ En annan gång, när jag hade fört något resonemang kring valfrihetstemat i Mycket väsen för ingenting, sa han: ‘Det där var mycket välformulerat, Carla. Jag kunde inte ha uttryckt det bättre själv.’ Det gjorde mig väldigt glad. Men jag hyste inga illusioner.”
(Sid. 8-9)

Novellen är skriven mycket lugnt konstaterande. Tessa Hadley kan skriva så att man känner igen sig fast man inte har upplevt riktigt detsamma som i berättelsen, och hon tar med det som är nödvändigt, men inte mer. Berättelsen ger stort utrymme till läsarens egna funderingar och när man har kommit så här långt i läsningen kan man mycket väl tro att man redan vet vad som kommer att hända i novellens fortsättning men i så fall bedrar man sig.

Ställföreträdaren – novell av Tessa Hadley ur samlingen Noveller, Wahlström & Widstrand 2021. Översättning: Marianne Tufvesson.
Just denna novell publicerades första gången 2003.

Tessa Hadley är en brittisk författare av noveller, romaner och fakta. Om Tessa Hadley på engelska Wikipedia. Tre av hennes romaner och den här novellsamlingen är översatta till svenska.

Av Tessa Hadley har jag tidigare läst novellen Gudbarnen ur den här samlingen och romanen Fri kärlek.

Spökhuset – Novell av Virginia Woolf

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Månadens författare i Novelltolvan är Virginia Woolf (1882-1941) och passande nog köpte jag den här boken med hennes noveller och prosaskisser på bokrean i år. Ur den har jag valt att läsa Spökhuset eftersom jag tänkte att den stämde bra att läsa i november. Nu visade det sig att novellen inte alls var otäck, utan vacker och lite melankolisk.

Så här börjar novellen:

Vilken tid man än vaknade var det en dörr som stängdes. Ur rum i rum gick de, hand i hand, lyfte och öppnade, undersökte – ett spöklikt par.
”Här lämnade vi det”, sade hon. Och han lade till: ”Men också här!” ”Det finns en trappa upp”, mumlade hon. ”Och i trädgården”, viskade han. ”Tyst!” sade de, ”så vi inte väcker dem.”
Men det var inte så mycket det att ni väckte oss. O nej. ”Nu letar de efter det; de drar ifrån gardinerna”, kunde man säga och läsa en sida eller två. ”Nu har de hittat det”, antog man och hejdade pennan vid marginalen. Och till slut, när man tröttnat på att läsa, kanske man gick upp och tittade efter och fann huset alldeles tomt, men dörrarna stod öppna …
(sid. 148)

Och vad det är som det spöklika paret letar efter, det får man veta om man fortsätter att läsa.

Spökhuset – novell av Virginia Woolf ur samlingenVirginia Woolf, samlade noveller & prosaskisser, Modernista 2017. Översättning: Margareta Ekström. Förord: Josefin Holmström.
Boken publicerades första gången 1985 (The Complete Shorter Fiction of Virginia Woolf) och den kom första gången i svensk översättning 1990. Novellen Spökhuset finns i avdelningen för noveller skrivna 1917-1921.