Den som stannar, den som går av Elena Ferrante

Det här är den tredje boken i Elena Ferrantes Neapelkvartett. De två första har jag läst tidigare och nu i höst ville jag läsa den tredje.

Böckerna handlar om Elena och Lila som växer upp i en fattig stadsdel i Neapel. De skulle båda kunna studera men bara Elena får möjlighet. När den här boken börjar har hon tagit examen på universitetet, skrivit en roman som hon har fått antagen och är förlovad med en ung professor av fin familj.

Lila däremot arbetar på en konservfabrik i Neapel där villkoren för arbetarna är usla.Tiden är nu 1970-talet. Stora studentprotester pågår. Flera av Elenas och Lilas gamla vänner har blivit kommunister och några går långt till vänster. Det är hårda tag. Fascister misshandlar kommunister, maffian är mäktig i Elenas och Lilas barndomskvarter och det finns terroristgrupper längst ut på vänsterkanten.

Som jag ser Neapelkvartetten efter att ha läst tre av böckerna så handlar de mycket om Elenas utveckling till en självständig person. Det är inte lätt för en ung fattig flicka från Neapel att studera på universitet. De från välbeställda familjer har så mycket gratis som hon måste lära sig från grunden. De talar italienska men Elena talar napolitanska och bara att tillägna sig och kunna använda en vårdad italienska kräver stor möda. Klasskillnader och olika världar gestaltas starkt i de här romanerna. Även i den tredje utvecklas Elena. Och vad hon kommer att bli i slutet av den fjärde boken vet vi ännu inte.

Det är Elena som är bokens berättare och vi får följa henne i hennes liv. Lila blir beskriven så som Elena ser henne. Jag upplever Elena mer lik mig. Jag kan förstå henne ganska bra. Lila däremot är en helt annan sort, en mycket fascinerande romangestalt. Hon är superintelligent, lynnig och kan vara mycket elak. Hon har en stark personlighet som påverkar hennes omgivning.

Böckerna är detaljrikt skrivna och den tredje som jag nu har läst börjar lite trögt men bara man fortsätter läsa så blir det mer spännande. Den slutar med en riktig cliffhanger men jag kommer ändå inte att läsa fyran direkt efter denna. Jag sparar den till i vinter. (2018)

I alla fall kan jag rekommendera böckerna så här långt. Intressanta kvinnoöden, kvinnlig vänskap och en intressant bild av Italien. Jag tycker också att de är spännande att läsa.

Den som stannar, den som går av Elena Ferrante, Norstedts 2016. Översättning: Johanna Hedenberg.

Jakten mot nollpunkten av Carl Johan De Geer

Carl Johan De Geers barndom var inte lätt. Hans far var diplomat och stationerad i många olika länder. Hans mor var psykiskt sjuk, äktenskapet var inte bra och det ledde till skilsmässa. Fadern kommer från den adliga familjen De Geer och modern från en högborgerlig familj i Skåne. Sina föräldrar såg barnen inte så mycket av. Det var barnsköterskor som tog hand om dem, kvinnor i uniform som ofta byttes ut. Barnen fick också bo periodvis hos släktingar, som hos farmor och farfar i slottet i Skåne och hos mormodern medan föräldrarna bodde utomlands.

Efter skilsmässan fick barnen bo hos sin mor i en stor våning på Östermalm. Men modern fungerade inte som mamma och bostaden förslummades mer och mer.

Som ung kom Carl Johan in på Konstfack och han blev konstnär och fattig och bodde i rivningslägenheter. Han gjorde alltså en klassresa nedåt vilket hans far inte uppskattade. Carl Johan har under sitt vuxna liv kraftigt tagit avstånd från adel och kungahus. Han har arbetat med foto, film och tygtryck och i flera av sina verk har han berättat om sin bakgrund.

Ett exempel på Carl Johan De Geers arbeten som inte alls handlar om hans familj är tv-serien Tårtan som han gjorde tillsammans med Håkan Alexanderson. Den gick som barnrpogram i 14 avsnitt och Carl Johan De Geer beskriver den som humor utan skämt. Här är en länk till det första avsnittet om ni vill titta.

Jakten mot nollpunkten är en gripande bok med starka scener som när Carl Johan blir nedknuffad i en reservoar med kourin av lekkamraterna på farfaderns gods eller när han bor hos sin mamma efter skilsmässan och han tvingas gå till butiken och klaga på dåligt kött – och det ”dåliga” köttet består av fläskkotletter som har legat i kylskåpet i veckor.Det finns humor i boken också, kanske humor utan skämt? Det finns också partier där Carl Johan rannsakar sig själv. Boken följer ingen tidslinje utan avsnitt som berättar om olika tider i Carl Johan De Geers liv varvas. Barndom, tygtryck, fotografering, Riddarhuset, rivningslägenheter, filmfestival, äktenskap och mycket mer. Sammantaget är det en mycket allvarlig bok som ibland kan leda till skratt när man läser. Jag rekommenterar den varmt.

Jakten mot nollpunkten – en roman om mig själv av Carl Johan De Geer, Bonniers 2008.

Imamens fall av Nawal El Saadawi

Vi är i ett muslimskt land där sharialagar råder. Imamen är den högste ledaren och han är guds representant på jorden. Landet är en diktatur där man hugger av händer och fötter på brottslingar och där kvinnor stenas. Diktaturen är lite uppsnofsad genom att man har en officiell opposition, men diktatur är det.

Kvinnorna har det inte lätt. Männen kan ta flera hustrur och genom att bara säga att de vill ha skilsmässa tre gånger kan en man förskjuta sin hustru. Det är också självklart att männen kan ha älskarinnor och gå till glädjehuset. Kvinnorna däremot får passa sig. De hamnar lätt i en situation där de gör fel hur de än gör och blir bestraffade för detta.

I paradiset efter döden finns plats för de rätttrogna männen och en massa jungfrur som de kan utnyttja. Ingen annan. Gifta kvinnor slipper inte in.

På omslaget står det att Imamens fall är en roman. Om den är det så är den en mycket ovanlig roman. För mig känns den mer som ett diktverk. Ett mycket bra, omskakande och vackert diktverk där det också finns en rejäl portion ironi. Det finns ingen handling att följa i boken utan den har framför allt två kärnhändelser som tas om många gånger, ibland med lite annan vinkel och andra ord. Det är flickan Binth Allah , Guds dotter, som jagas av förföljare och som dödas av de som har våldfört sig på henne. Den andra kärnhändelsen är ett attentat mot Imamen när han håller tal under den festen Stora Bairam.

Detta är alltså ingen realistisk roman fast vi vet ju ändå att händelserna och ideologin och tankarna för att rättfärdiga det här systemet finns i verkligheten. Författaren låter också några kvinnor argumentera mot den rådande ideologin så att självmotsägelser blottas och tankesystemet faller platt till marken. Det har naturligtvis ingen positiv verkan för dessa kvinnor. Logik i vanlig mening finns inte, hyckleri och korruption härskar.

Jag säger igen: Det här är ett mycket vackert och omskakande diktverk. Det bästa som jag har läst av Nawal El Saadawi hittills. Boken är inte lättillgänglig, men jag rekommenderar den varmt till den som vill bemöda sig om att läsa den.

Imamens fall av Nawal El Saadawi, Ordfront 1989. Översättning Hans O. Sjöström.

Bonjour tristesse av Françoise Sagan

Den sjuttonåriga Cécile och hennes pappa tillbringar sommaren i en hyrd villa vid Medelhavet. Céciles mamma är död och Cécile har efter det tillbringat sina skolår på en katolsk flickpension tills hon skulle börja gymnasiet. Då lämnade hennes far över henne till Anne, moderns väninna, som lärde henne att klä sig och föra sig.

Allt detta har hänt innan bokens berättelse börjar.

Med i villan vid medelhavet är pappans älskarinna Elsa. Det stör inte Cécile det minsta. Elsa är ung och lättsam och tycker om samma liv som Cécile och hennes far: fester, krogbesök, casinospel, lata dagar och att umgås ytligt med vänner och bekanta. Dessutom vet Cecile att Elsa bara är en älskarinna som hennes far kommer att tröttna på så småningom.

Cécile och hennes far har en stark relation kanske på grund av att modern inte finns. När de två är ute i nöjeslivet kan de få menande blickar som om Cécile skulle vara faderns mycket unga älskarinna. Fadern behandlar henne som vuxen och hon röker och dricker och festar precis som han. Det är de två som har ett starkt förbund. Inte pappan och Elsa.

Men så kommer Anne till villan och det visar sig att hon och Céciles far planerar att gifta sig. Anne är inte som Elsa. Anne är allvarlig, ansvarstagande och intellektuell och hon tycker att Cécile absolut bör använda sommarmånaderna till att läsa in studentexamen som hon inte klarade i våras.

Nu känner Cécile sin tillvaro hotad.

Mer än så här berättar jag inte om handlingen. Bonjour tristesse är en spännande bok och skickligt skriven. Sagan var bara 18 år när boken kom ut, jag tycker att det är en fantastisk debut. Flickan Cecíle är gestaltad som en riktig människa med goda och dåliga sidor. Cynism och själviskhet och en barnslig egoism har en stor plats i hennes personlighet men hon framstår som väldigt ambivalent och hon vet inte vem hon egentligen är. Hon har en tomhet inombords som kanske aldrig kommer att fyllas.

Äntligen har jag läst den här boken.

Bonjour tristesse av Françoise Sagan, Bra klassiker 1983. Översättning Lily Vallquist.

Skyltsöndag #17- Kyl och frys

Kanske har ni redan frysen full med godsaker inför julen, praktiskt att ta fram när det blir dags. Och snart kommer juletiden då vi ofta kan hitta mycket som är frestande i kylskåpet: ischoklad, köttbullar, en halväten Jansson, en frestande skinka, rökt lax, några små prinskorvar, kvarblivna ägghalvor. Och varför inte en sillbit?

Men de här skåpen i det här köket är det klokast att hålla sig borta från. Det är helt enkelt förbjudet att komma tassande om natten i tofflor och morgonrock och öppna dörrarna för att njuta av innehållet. Överträdelse beivras!

Skyltsöndag sköts av BP. Om du tittar in hos henne hittar du fler söndagsskyltare.

Koka björn av Mikael Niemi

Vi är i byn Kengis i nordligaste Sverige och det är år 1852. Prosten Læstadius leder en väckelse inom kyrkan, en väckelse som mest innefattar de fattiga. Han är mot alkohol och trots att han är väckelsepräst är han intresserad av naturvetenskap.

Så försvinner en vallpiga i skogen. Prosten och hans skyddsling Jussi hittar pigan död i en myr. Överhetens mening är att en björn dödat pigan och jakten sätts igång. Men prosten mäter och analyserar märkena på pigans kropp och mäter senare måtten på tänderna i den dödade björnens skalle och han kommer fram till att en människa måste ha dödat flickan. Dessutom hittar han stövelfett på flickans kjol och det är inte vilket stövelfett som helst utan sådant man måste köpa hos handlaren och det är bara välbeställda män som har råd till det.

Det här är alltså en deckare och den är spännande rakt igenom, men den innehåller så mycket mer. Niemi tar ställning för de förtryckta samerna och för de fattiga. Samtidigt visar han på dryckenskap, våld, okunskap och vidskepelse. Han målar upp en rik och ruskig bild över förhållandena uppe i norr. Prostens skyddsling Jussi är same och han råkar ut för allmänhetens fördomar. De kallar honom nåjdungen och ser på honom med stor misstänksamhet.

Eftersom Koka björn är en spännande historia om ett brott vill jag inte avslöja mer av handlingen. Det är en bra bok som jag varmt rekommenderar och fast den utspelas på 1800-talet tycker jag att den är tankeväckande så här i valtider. Diskriminering av en minoritet är ett starkt tema i boken och jag vill absolut rösta på ett parti som hävdar människors lika värde. Rykten och snedvridna fakta spelar också stor roll i berättelsen. Och det är något vi alla måste se upp med och särskilt under en valrörelse. (hösten 2018) Alltså rekommenderar jag Koka björn å det varmaste.

Koka björn av Mikael Niemi, Piratförlaget 2017.

Brorsan är mätt av Mirja Unge

Den här novellsamlingen handlar om flickor och unga kvinnor, vanliga flickor. Men novellerna känns inte vanliga. Det är stark spänning i dem.Titelnovellen handlar om en en ung kvinna, tror jag. Det sägs inte rent ut att den som berättar är en kvinna, men det känns så. Hennes bror har rymt från ett psykiatriskt sjukhus och kommer och ringer på dörren. Hon släpper in honom i avsikt att ringa polisen så att de kan hämta honom.

Novellen är skriven med talspråk och när jag läser den känns det nästan som om den unga kvinnan satt och berättade alltihop för mig. Det är bedrägligt förstås. Mirja Unge har inte tagit något som berättats muntligt rakt av och skrivit ner det, men hon utnyttjar skickligt det här sättet att skriva.

Språket och konstruktionen av berättelserna är mycket bra hanterat. Innehållet känns viktigt och några av berättelserna griper tag ordentligt. Till exempel Vindsvåningen där huvudpersonen flyttar ihop med en ung kvinna hon råkar träffa på orten där hon börjar studera. Eller Apelsinerna där huvudpersonen fyller arton år och hennes pappa kommer på besök.

Alla huvudpersonerna kommer från lägre samhällsskikt. Ofta har de en förälder eller annan släkting som är udda och lever i utkanten av samhället. I flera av berättelserna utnyttjas huvudpersonen på olika sätt och det är så bra skrivet att det riktigt kryper i kroppen. Jag känner underläget.

Denna novellsamling rekommenderar jag varmt.

Brorsan är mätt av Mirja Unge, En bok för alla 2008.

Originalutgåvan är utgiven på Norstedts 2007.

Trädens hemliga liv av Peter Wohlleben

Som ni antagligen redan har lagt märke till läser jag mest skönlitteratur. Men det händer att jag bryter av med en faktabok och den här vill jag verkligen rekommendera. Peter Wohlleben studerade skogsbruk och arbetade sedan som skogvaktare i många år. Men han blev alltmer intresserad av ekologi och numera arbetar han med bevarande av urskogar.

Jag fick lära mig en hel del när jag läste den här boken: att träd av samma art samarbetar i en urskog. Att deras rötter har vuxit samman och att de kan ge näring till varandra. Träden kan också kommunicera, dels genom att sända ut kemiska ämnen i luften, dels genom elektriska signaler via rötterna, så vitt jag förstår. De har ingen hjärna, men de har minne.

Wohlleben utgår från bokskogarna i mellaneuropa där han arbetar, men det han skriver om berör även oss. Träd som är planterade i städerna på trottoarer och på gårdar kallar han gatubarn. De har det inte lätt, deras rötter får inte möjlightet att breda ut sig som de borde och ofta har de ingen artfrände att koppla ihop sig med. Från och med nu kommer jag att se på ett helt annat sätt på träden här i stan.

Massor av frön har yrt i luften här från björken som står en bit bort. Björk tillhör de träd som behöver mycket sol och som koloniserar öppna ytor. Därför flyger björkens frön långt i vinden, medan andra träd mera tappar sina frön rakt ner. Så vi har massor med björkfrön på balkongen att dammsuga upp.

Som sagt, i den här boken får man veta mycket om trädens livTrädens hemliga liv av Peter Wohlleben, Norstedts 2017. Översättning Jim Jakobsson.

Tusen strålande solar av Khaled Hosseini

Mariam tvingas att resa till Kabul för att gifta sig med en trettio år äldre man. Hon är endast femton år gammal, fattig och utomäktenskapligt barn till en förmögen man. Men hos honom får hon inte bo. Nej hon tvingas in i ett äktenskap där hon blir misshandlad och måste klä sig i burka när hon går ut.

Efter tjugo år tar hennes man sig ännu en hustru, den unga Laila. Hon vill studera vidare men är tvungen att gifta sig efter att hennes föräldrar har omkommit i en bombattack och hon har upptäckt att hon är gravid med sin älskade som har flytt till Pakistan. Om hon gifter sig snart med Mariams man kan hon få honom att tro att han är far till barnet. Och det är livsfarligt för en kvinna att leva ensam. Det går inte. Tyvärr kan det även vara livsfarligt att vara gift kvinna, vilket vi får uppleva senare i berättelsen.

Romanen spänner över många år och vi får ta del av Afghanistans våldsamma historia: den sovjetiska invasionen, krigsherrar, talibantiden och slutligen när den amerikanska koalitionen har tagit över. Allt detta upplever vi genom de två kvinnorna. Berättelsen ger också en stark insikt i kvinnornas situation, helt rättslösa och lämnade i sin makes våld.

Men denna roman är ingen historielektion. Den är fint gestaltad med miljöbeskrivningar som ger vackra eller fula bilder i mitt huvud när jag läser. För berättelsen är inte bara hemsk och mörk. Den är vacker också. Kärlek och vänskap finns i boken och alla män är inte onda och förtryckande. Lailas far och en mulla som undervisar Mariam i koranen när hon är barn är exempel på medkännande och mänskliga män. Förhållandet mellan Mariam och Laila som utvecklas från fientlighet till vänskap är också fint beskrivet.Tusen strålande solar är mycket spännande, en gripande och levande berättelse med mycket mörker men också med ljus. Den är en riktig bladvändare som jag rekommenderar.

Tusen strålande solar av Khaled Hosseini, Wahlström & Widstrand 2008. Översättning: Johan Nilsson.

Den svavelgula himlen av Kjell Westö

Den svavelgula himlen är en omfångsrik episk berättelse som spänner över lång tid, från 1960-talet till in i 2000-talet. Miljön är Helsingfors med omgivningar. Redan som barn träffar huvudpersonen de båda syskonen Rabell, Alex och Stella, som kommer från en mycket välbärgad famlij. Vänskapen med Alex och kärleken till Stella finns med i hela romanen.

Men förutom Alex finns en hel rad barndomskamrater som vi glimtvis får följa genom livet i boken. Krister som är ärlig och följer sitt samvete och som så småningom blir präst, Jan-Roger som är en plågoande och som Alex använder för att visa sin makt och Klasu som Alex mal sönder i affärslivet.

Kärleken till Stella är ett stort tema i romanen, den är stark, mycket erotisk och komplicerad. Hon och berättaren lever tillsammans i långa perioder men har också stora problem i sin relation. Vänskapen med Alex är också komplicerad, han är cynisk och makthungrig och kan bokstavligt talat gå över lik men han är inte endimensionellt beskriven. Hans far är mentalsjuk, hans farfar är en sträng maktmänniska och detta har präglat honom.

Huvudpersonen lär vi känna genom det han berättar om sitt liv och om de här människorna. Han kommer från lägre medelklass, vill vara författare, gör succé med en bok, men måste till största delen försörja sig som lärare. Hans förhållande till föräldrarna är fint beskrivet och också klasskillnaden mellan honom och familjen Rabell.

Den svavelgula himlen är en mycket mänsklig roman om människors strävan, om deras brister och hur svårt det kan vara att stå upp för sina åsikter. Det är en roman om det sena 1900-talet, om kriser och trender och det känns som om människorna i berättelsen verkligen finns. En roman att ta till sig och fundera över. Den var spännande att läsa.

Den svavelgula himlen av Kjell Westö, Bonniers 2017.