Stanna hos mig av Ayòbámi Adébáyò

Yejide och Akin har varit gifta i fyra år. De har ett bra äktenskap men inga barn. Släkten trycker på. Det är ett evigt tjat om att de måste skaffa barn och om olika åtgärder som de bör vidta för att Yeide ska bli gravid. Att Yejide bör fasta och träffa en trolldomspräst på ett berg är en av dem. En annan är att ta hand om en släktings barn en tid. Barnet ska locka fram ett nytt barn i Yejides livmoder.

Akin får ständiga påtryckningar om att han bör gifta sig med ännu en kvinna. Om han gör henne med barn kommer hans första fru också att bli gravid.Yejide och Akin är universitetsutbildade. Akin vill inte ha ännu en fru. De tror inte på magi. Ändå kan de inte stå emot det hårda trycket från släkten. Akin gifter sig med en ung kvinna. Hon får bo i en annan del av stan. Och Yejide fastar och klättrar uppför berget med en get i släptåg för att om möjligt bli gravid.

Det hårda trycket och Yejides längtan efter ett barn leder till att hon blir skengravid. Magen blir större och hon får alla symptom på graviditet, men läkarna konstaterar att inget finns i hennes livmoder.

Till slut blir hon gravid efter att ha haft sex med Akins bror när hennes man inte är hemma. Så småningom visar det sig att både Yejide och Akins bror har gener som gör att deras barn får sicklecellanemi. Det innebär att de röda blodkropparna är deformerade och att barnet lider svårt och kan dö tidigt. Den här sjukdomen är relativt vanlig i Nigeria.

Problemet med barnlöshet kan vara svårt nog utan en släkt som ständigt trycker på och kräver ett barn. Det kan inte vara lätt för en kvinna att leva i ett samhälle där en man kan ha fyra fruar och där släkten kräver att hon ska föda barn. Det kan inte vara lätt för en man att leva i ett samhälle där en riktig man ska vara fruktsam och potent. Får man sedan barn med en allvarlig sjukdom blir livet tungt.

Boken är lättläst och rakt berättad även om det är många hopp i tiden. Den är spännande och griper tag. Jag vill veta hur det går. Och jag får en viss inblick i Nigerianska förhållanden och krocken mellan gamla och nya föreställningar om hur världen fungerar.

Stanna hos mig av Ayòbámi Adébáyò, Piratförlaget 2017. Översättning: Erik MacQueen

Minoritetsorkestern av Chigozie Obioma

Chinonso är en ung hönsfarmare i 2000-talets Nigeria. En dag när han har köpt kycklingar till sin hönsfarm ser han en kvinna som är på väg att hoppa från en bro. Han lyckas övertala henne att låta bli. Den unga kvinnan heter Ndali och snart är hon och Chinonso förälskade i varandra. Kärleken är stark och de vill gifta sig med varandra, men Chinonso som är en enkel hönsfarmare duger inte enligt kvinnans familj. Fadern är läkare och förmögen. Varken han eller sonen i famlijen vill att den outbildade hönsfarmaren ska bli Ndalis make.

Då tänker Chinonso att han borde studera på universitetet. Om han gör det ska famlijen nog acceptera honom. En dag träffar han en kamrat från skolåren som berättar om Cypern som ett paradis där Chinonso kan utbilda sig snabbt och lätt.

Redan då anar läsaren oråd. Det här kan aldrig gå bra. Men Chinonso åker dit och hamnar i svårighet efter svårighet.

Berättaren i boken är Chinonsos Chi, hans skyddsande enligt Igbo-kosmologin. Han avlägger rapport om Chinonso inför universums skapare. Det här innebär att berättelsen har en speciell ton. Den blir på något sätt allmängiltig fast den handlar om en viss människas liv och handlingar. Chinonso råkar ut för saker som vi människor oftast slipper. Han är en ung man från Nigeria som reagerar och tänker på ett annat sätt än vad jag skulle göra men ändå känns berättelsen viktig för mig.

Författaren berättar långsamt och tungt. Jag menar inte att boken är tungläst, den är ganska tjock, visserligen, men den är spännande att läsa och handlingen är inte förutsägbar. Men en del texter är liksom lättflygande medan denna har en tung och mycket känslosam karaktär. Det är en mycket mänsklig roman, mycket jordnära och den är inte utan humor.

Det mänskliga livet med alla dess praktikaliteter och svårigheter, sorger, glädje och kärlek hänger ihop med det kosmiska. Tydligen finns det en dubbelhet i Igbo-kosmologin. Människan kan inte bara vara människa. Hennes ande kompletterar hennes jordiska människa. Det måste finnas något annat som står vid sidan om.

Minoritetsorkestern är en bra roman om en ung man som inte kan släppa taget. Rekommenderas!
Minoritetsorkestern av Chigozie Obioma, Ordfront 2019. Översättning: Ninni Holmqvist.