Vänd ditt timglas av Niklas Rådström

I Niklas Rådströms roman Vänd ditt timglas utspelas handlingen i Stockholm på 1790-talet. Huvudpersonen Johan är tretton år och bor med sin mor i en liten lägenhet högst upp i ett hus i Gamla stan. Hans mamma arbetar på ett kaffehus och hon får nog räknas som prostituerad. Men hon hör inte till de fattigaste som går på gatan utan är lite finare och umgås med herrar som har åtminstone lite utbildning. Vem som är hans far vet inte Johan.

Berättelsen är en äventyrshistoria, kan man säga. Johan ska egentligen arbeta åt ägaren av kaffehuset och åt husvärden men han smiter ofta iväg med sin gode vän Mathias som är svart och antagligen son till Gustav Badin, slaven som blev kammartjänare hos drottning Lovisa Ulrika och så småningom hennes fosterson. Men det har Mathias ingen nytta av. Han tillhör liksom Johan skaran av barn till ensamstående mödrar i Stockholm, barn som aldrig är erkända av fadern. Men i Mathias hem är förhållandena sämre än hos Johan eftersom Mathias mor är alkoholiserad.

En kväll när det är bal smiter pojkarna in på operan. Det råkar vara just den kvällen när Gustav III blir skjuten och det leder till allehanda förvecklingar. Jag ska inte berätta mer om handlingen för att inte förstöra för den som vill läsa boken. I romanen finns de politiska strömningarna för mer frihet, men de finns som bakgrund till berättelsens huvudtema. Romanen har mycket atmosfär och är också ganska poetiskt. I ett parti skapar Niklas Rådström en sagolik lekfull värld ute på landet i snön och kylan som står mot en bakgrund av alla faror och trasigheten och eländet inne i staden. Behållningen av romanen kommer till huvuddelen från att Niklas Rådström även här, liksom i hans självbiografiska barndomstrilogi, arbetar med temat Den frånvarande, svikande och kanske också bländverkskapande fadern. Hans barndomsböcker är som helhet bättre, men också här kan man känna den oerhörda tomheten och saknaden.

Vänd ditt timglas av Niklas Rådström, Gedins 1995.

4 reaktioner till “Vänd ditt timglas av Niklas Rådström

Lämna en kommentar