Middlemarch av George Eliot

Middlemarch handlar om ett antal människor i och omkring den lilla landsortsstaden Middlemarch på 1830-talet. Den unga idealistiska Dorothea gifter sig med den betydligt äldre prästen och forskaren Casaubon och hamnar i ett dåligt äktenskap med den torre egoistiske mannen som inte förmår genomföra sin forskning och som därför känner sig underlägsen och kompenserar det genom att vara till synes självsäker. Läkaren Lydgate som har modern utbildning och moderna idéer och som vill arbeta hårt och forska gifter sig med den ytliga Rosamond som mest uppskattar utanverk, status och nöjen. I Middlemarch finns också slarvern Fred som älskar Mary som är en klok ung kvinna, men kan han någonsin få så pass ordning i sina förhållanden att han kan gifta sig med henne?

Det är bara några av personerna i denna omfångsrika roman. Den handlar om kärlek förstås, men också om så mycket annat. Egentligen handlar den om vilka val människor gör och vad som påverkar dessa val. Under denna tid var konventionerna starka och det fanns många regler i samhälls- och privatlivet som styrde människornas liv. En man var den kloke som visste hur världen fungerade. En kvinna skulle foga sig. Självbehärskning var viktigt och ingen ville förlora ansiktet. Alltså i de kretsar som romanen handlar om. Middlemarch är ingen roman om pigor och drängar och arbetare, utan personerna tillhör lite högre samhällslager. Det är deras problem romanen handlar om.

George Eliot skriver om människor, inte romanfigurer. Där finns både psykologiska skäl och ekonomiska som påverkar deras beslut. Och naturligtvis samhällets regler för umgänget Jag ser ett tema om kvinnors och mäns olika världar på den här tiden och att flickornas uppfostran många gånger gjorde att de inte visste vad de gav sig in på när de gifte sig. Författaren skriver också om människornas ekonomiska förhållanden och vilka som enligt kutymen kan göra det ena eller andra. Middlemarch är ett trångsynt samhälle. Modernare idéer finns, men gamla sedvänjor och åsikter dominerar. Människorna är fast i systemet, men de är alla olika och gör sina val på grund av sin ställning, sin personlighet, sina kunskaper och drömmar.

Middlemarch är en mycket omfångsrik roman. Den är rik på människor och komplikationer. Dåliga äktenskap, olycklig kärlek, snikenhet och hyckleri finns där, men också godhet, klokhet och lycklig kärlek. Där finns äktenskap som fungerar. I Middlemarch finns många personer att tycka om och att le åt. Där finns en hel del humor, men i romanens senare del är allvaret förhärskande. Författaren har stor medkänsla med sina romanmänniskor. Middlemarch ger en rik bild över en landsortsstad i England under 1930-talet. Jag kan naturligtvis inte avgöra hur pass rättvisande den bilden är, men den känns gedigen.

Jag hade dock uppskattat om förlaget hade publicerat denna nyöversättning i två band istället för ett. Det är besvärligt att hantera en sådan här bokklump när man läser den.

Middlemarch – En studie i lantligt småstadsliv av George Eliot, Bonniers 2024. Översättning: Hans-Jacob Nilsson.

George Eliot (1819-1880) hette egentligen Mary Anne Evans och var en engelsk romanförfattare, poet, journalist och översättare. Middlemarch var hennes sjunde roman och den publicerades i flera band 1871-1872. Romanen finns i flera utgåvor på svenska och denna är en nyöversättning.

Under min bloggtid har jag också läst Silas Marner av George Eliot.