Tuktans ljuva år av Fleur Jaeggy

Jaget i Fleur Jaeggys roman berättar om när hon var fjorton år och elev på en internatskola i Appenzell i Schweiz. Vi förstår att det kostar en del att gå på den där skolan. Många elever kommer till och lämnar skolan med privatchaufför. Det är en hård, skoningslös värld, så som berättaren ser den. Inte så att de doppar moboffers huvuden i toalettstolen, men de fryser ut och skaffar sig favoriter.

Nu kan man kanske tänka sig att tillståndet på skolan inte är fullt så hemskt som huvudpersonen uppfattar det. Hon verkar inte kunna förmå att känna medkänsla och vänskap. Allt är ett spel där man flyttar brickor mer eller mindre begåvat. Men hon har nog inte fått så mycket av varma känslor från sina föräldrar. Hennes mor bor i Brasilien och henne verkar hon aldrig träffa. Däremot har modern mycket bestämda åsikter om flickans uppfostran. Sin far träffar hon på hotell under lov. Inget hem alltså. Och hon har gått på internatskola sedan hon var åtta år gammal.

Tuktans ljuva år är en hård, dyster berättelse skriven med ett stramt språk. Den ger en mycket att tänka på.

Tuktans ljuva år av Fleur Jaeggy, Nilsson 2019. Översättning: Viveca Melander.