Kungen av Nostratien av Tony Samuelsson

John Forsman är en författare som aldrig har slagit igenom. Efter ett par böcker har han givit upp och det var länge sedan han skrev något. Plötsligt en dag får han i uppdrag att slutföra en roman av den berömde författaren Göran Frid som har drabbats av en stroke. Arbetet är strängt hemligt och John Forsman tvekar. Hur kommer det sig att de har valt just honom?

Men John Forsman sätter igång. Han träffar Göran Frid som är illa däran och ligger på sjukhus. Han träffar hans fru och hans dotter och så arbetar han med romanen. Men snart undrar han hur Göran Frid har tänkt. Det är så underligt att han lämnade in en roman där bitar fattas här och där. Beror det på att han var sjuk redan före stroken? Eller beror det på något annat? Gjorde han det med avsikt? Är det meningen att luckorna ska finnas där? Har detta en särskild betydelse?

Ja, det svävar alltså omkring en gåta i den här berättelsen. En gåta som kanske inte är en gåta. Vem vet? Berättelsen om John Forsmans nuvarande liv varvas med avsnitt om hans barndom. Hans mamma umgicks en del med Ivar Lo Johansson när han växte upp och han minns sin barndoms lekar med Lo, som han kallar honom. Det ger en bredare bild av John Forsman och de mänskliga relationerna är fint skrivna både från hans barndom och hans nuvarande liv. Romanen handlar om att vara författare och om litteraturvärlden, men också om att växa som människa och att våga. Texten är klar och tydlig fast allt innehåll inte är helt tydligt, precis så som jag gärna vill ha det i en roman. Som människa känner man igen sig här och där. Kungen av Nostratien är en roman som jag lämnar glad och lugn till sinnes med funderingar på det jag har läst. Tony Samuelsson är en givande bekantskap och jag läser gärna mer av honom.

Kungen av Nostratien av Tony Samuelsson, Wahlström & Widstrand 2024.