Ljusspel av Daniel Kehlmann

Huvudpersonen i Ljusspel är Georg Wilhelm Pabst, en människa som har funnits i verkligheten. Han var regissör och är känd för att ha upptäckt Greta Garbo. Omkring denne man har Daniel Kehlman skrivit en berättelse om regissörens tid efter att nazisterna hade tagit makten i Tyskland. G. W. Pabst gav sig iväg till Hollywood som så många andra tyska kulturskapare och det är där romanen börjar.

Nu visar det sig att G. W. Pabst inte får de möjligheter som han velat ha i Hollywood. Han har ingen framtid där. Hans mor bor kvar i hemlandet Österrike och hon behöver hjälp. Alltså reser G. W. Pabst tillbaka med sin familj. Österrike är nu anslutet till Tyskland med allt vad det innebär och när de är där angriper Tyskland Polen, riket är i krig, och gränserna stängs. Pabst och hans familj blir kvar.

Daniel Kehlmann har tagit sig vissa friheter. Ljusspel är en roman, inte en dokumentär. I verkligheten hade Pabst ingen son, men genom att skriva in honom i berättelsen får läsaren tillgång till ett par barnsliga, unga ögon och författaren kan skriva om hur de unga skolpojkarna blir hängivna förespråkare för det tredje riket. Författaren får läsaren att känna chocken över tillståndet i Österrike. Det är en mörk krypande otäck berättelse som både är saklig med en viss humor och mycket känslosam. Det känns som det finns inspiration från film, både från gamla skräckfilmer från stumfilmstiden och senare filmer. Vissa partier berättas mycket subjektivt inifrån Pabst.

Men han får göra film.. Att få pengar till en filmproduktion är i vanliga fall svårt, men nu, i Nazityskland finns stora möjligheter. Naziststyret satsar stort på film. Många kreativa tyskar och österrikare har givit sig iväg eller förlorat allt därför att de är judar så det finns stort utrymme för de som är kvar och som är av rätt släkt. Med begränsningar förstås. Bilar anländer ibland med män i mörka rockar, och så tar de med sig någon. Daniel Kehlmann berättar mycket skickligt om hur Pabst manövrerar och hur han och många andra blundar för det som sker. Det är spännande, det är upprörande och det är intressant. Daniel Kehlmann behärskar flera sätt att berätta. Avsnittet från Prag där Kehlmann spelar in en film medan fronten kommer närmre och närmre och hur han ger sig iväg därifrån är helt sanslöst.

Ljusspel är en bra roman som också är spännande och lättläst. Rekommenderas.

Ljusspel av Daniel Kehlmann, Bonniers 2025. Översättning: Jesper Festin.
Romanen publicerades första gången 2023 (Lichtspiel)

Daniel Kehlmann är en flerfaldigt prisbelönt tysk-österrikisk författare av romaner och dramatik. Om Daniel Kehlmann på engelska Wikipedia.

Om Georg Wilhelm Pabst (1885-1967) på engelska Wikipedia och den svenska.

4 reaktioner till “Ljusspel av Daniel Kehlmann

  1. Daniel Kehlmann ny bekantskap, sett en del bra dokumentär i svt om allt det vidriga som hände för 80 år sedan, Tysklands ockupationer, kanske skulle jag inte plocka fram Ljusspel som sommarläsning. Fast film är jag intresserad av.

    Glömde att jag läst De gyllene frukterna av Nathalie Sarraute, gillade boken.

    Gilla

    1. Kul att du gillade De gyllene frukterna. Ljusspel tycker jag går bra på sommaren. Det röda fältet av Mo Yan som jag precis har läst är mer tveksam som sommarläsning. Så mycket hemskheter beskrivna.

      Gilla

Lämna en kommentar