Tisdagstrion – Jul

Här i min trio blir det bara en julbok eftersom jag har valt att visa vilka böcker jag planerar att läsa över jul- och nyårshelgerna. Jag kommer nog inte att kunna läsa ut alla tre. Mistlar och mord blir det inget problem med. Den börjar jag läsa redan under julförberedelserna. Tess of the D’Urbervilles tar jag mig an därnäst. Jag har läst hälften i den, och nu ska den läsas ut. Äntligen! Agaat däremot med alla sina boksidor tror jag inte att jag hinner läsa färdigt före trettondagen, men då är det bara att fortsätta några dagar till.

Mistlar och mord av P.D. James (1920-2014) innehåller fyra julmysterier och det ska bli spännande att läsa dem just under den här tiden. I två av dem förekommer Adam Dalgliesh, den posiskrivande polisen som utreder morden i de flesta av P.D. James deckare.
Mistlar och mord publicerades första gången 2016 (The Mistletoe Murder and Other Stories) och kom i svensk översättning samma år. Den kan köpas som E-bok, men om man vill ha pappersbok får man köpa den antikvariskt eller låna den på biblioteket.

Tess of the D’urbervilles av Thomas Hardy (1840-1928) publicerades första gången 1891 och handlar om den fattiga flickan Tess som blir förförd av sonen i huset där hon arbetar. Den här romanen orsakade skandal och debatt eftersom många ansåg att författaren inte borde ha ställt sig på den ”fallna” kvinnans sida.
Det finns flera svenska översättningar av romanen.

Agaat av Marlene van Niekerk handlar om den vita lantbrukarhustrun, Milla de Wet och den svarta kvinnan Agaat. Romanen utspelas 1996, och apartheidsystemet är just avskaffat. Milla ligger förlamad i ALS och är helt utlämnad till Agaat, som sköter om henne med en ilsken omsorg som får varje naiv föreställning om enkel försoning mellan människor och raser att skingras.
Agaat publicerades första gången 2004 och kom i svensk översättning 2012.

Om du vill veta vilka böcker andra bokbloggare har valt under temat Jul kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Tisdagstrion – Svenska akademien

Svenska akademien är ett passande ämne för tisdagstrion dagen före Nobeldagen, och jag har valt tre böcker som har kommit den här hösten som alla är skrivna av akademiledamöter.

Konsten att försvinna av Ellen Mattson handlar om en grupp vänner och vad som händer när konstnären i gruppen presenterar en tavla där de avbildas på ett sätt som gör att mycket avslöjas som alla inte vet om, eller som de flesta vet, men inte pratar om. Huvudperson är Miriam. Hon lever tillsammans med en man sedan länge. Dottern är vuxen och har flyttat hemifrån. Miriam är konservator och arbetar ensam. Konsekvensen av chocken när tavlan avtäcks gör att hon drar sig undan och flyttar in i sin ateljé.

Trakten av Anna-Karin Palm är en novellsamling med tolv noveller och berättelserna utspelas i samma trakt, i Hälsningland, eller Dalarna, uppfattar jag. Det är landsbygd och det finns björn i skogen. Personerna är i varierande åldrar. Det kan handla om såväl barn som om en gammal människa. En del är nykomlingar medan andra har bott där i generationer. Berättelserna är vardagliga men kan innehålla något ovanligt. Några av dem innehåller naturväsen.

De heligas stad av Steve Sem-Sandberg. I staden Münster tar radikala anabaptister makten och Jan van Leiden (1509-1536) utropar sig som Sions konung. Münster är det nya Jerusalem. Men den ”riktiga” läran i området är katolicismen och katolska kyrkan vill hindra anabaptisterna från att ta över. De är kättare och sådana straffas hårt och bestialiskt. Som jag ser det handlar romanen om en kamp mellan två auktoritära makter, sekten i Münster och den katolska kyrkan. Den känns otäckt aktuell när man tänker på vad som händer i världen.

Om du vill se andra bokbloggares vinkling av dagens tema kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Rapport om Asienprojektet 2025

Under 2025 har jag haft ett större projekt utöver att läsa hyllvärmare och det har varit att läsa böcker av författare från Asien. Mestadels har jag betat av böcker som redan fanns i min läslista. Det har varit ett givande projekt med mycket bra läsning och stor variation. Böckerna kom från olika länder och utspelades i olika miljöer och de var också skrivna på olika sätt. Det är väl självklart egentligen. Hur skulle det annars bli att läsa böcker från ett så stort område?

Det har alltså varit ett mycket givande projekt och här nedan listar jag böckerna jag har läst. Prosan först.

Kärlek i det nya årtusendet av Can Xue (Kina)
Längtans latituder av Shubhangi Swarup (Indien)
De förlorade minnenas ö av Yoko Ogawa (Japan)
Tokyo Express av Seicho Matsumoto (Japan)
Det röda fältet av Mo Yan (Kina)
En ond tid av Deepti Kapoor (Indien)
Kvinnan i sanden av Kobo Abe (Japan)
När jag köpte ett spinnspö åt farfar av Gao Xingjian (Kina)
Mangon som sprängdes av Mohammed Hanif (Pakistan)
En mörk strimma av ljus av Samar Yazbek (Syrien)
Sorgehögtid av Simin Daneshvar (Iran)
En syrsas memoarer av To Hoài (Vietnam)
När bergen sjunger av Phan Qué Mai (Vietnam)
Kärlekens musik av Vikram Seth (Indien) Men den handlar inte alls om Indien.
Hur mår fröken Furukura? (Japan)
Jag tar inte farväl av Han Kang (Sydkorea)

Lyriken jag har läst har också huvudsakligen varit från Asien.

Detta är mitt namn av Adonis (Syrien)
Mitt hjärta dansar av Rabindranath Tagore (Indien)
Berghäxans dröm av Noriko Mizuta (Japan)
Gilgamesh av Sophus Helle (Gilgamesheposet kommer från området mellan Eufrat och Tigris)
Varje natt kysser jag markens fötter av Jila Mossaed (Iran, Sverige)
Lek för själar av Bei Dao (Kina)

Nästa år kommer ett nytt större projekt, men det presenterar jag efter årsskiftet.

Tisdagstrion – Berg

Sanningsberget av Therese Bohman. När Hanna var barn försvann plötsligt hennes storebror Erik. Det var på påskaftonsnatten när han och hans kompisar cyklade till Sanningsberget. Åren har gått och hennes föräldrar och hon själv har aldrig fått fått veta vad som hände. De vet inte om han lever eller är död. Fast det troligaste är nog att han inte längre lever, och om han inte lever vet de inte varför. Skedde en olycka? Har någon dödat honom? Har han begått självmord? En sådan ovisshet kan inte vara lätt att leva med och det påverkar Hanna och hennes föräldrar djupt.
Romanen kom 2024.

Fjärilens tyngd av Erri de Luca handlar om två ensamvargar. Det är en stor alpgetbock och en gammal tjuvjägare. Båda håller sig borta från sina artfränder. Alpgeten behärskar sin flock, men han håller sig på avstånd från den utom när det är tid för betäckning. Mannen bor i en liten stuga högt uppe i bergen utan moderna bekvämligheter och han tar sig bara ner till människorna när han behöver skaffa förnödenheter. Nu är både alpgeten och jägaren gamla och de känner att de inte har så lång tid kvar.
Romanen publicerades första gången 2009 (Il peso della farfalla) och kom i svensk översättning 2021.

Historien om fru Berg av Ingvild H Rishøi är en novellsamling, och den innehåller fem noveller. Flera handlar om barn och föräldrar som inte fungerar som de borde. Det är vanliga människor, såna som finns runt omkring oss. Eller det kan vara om oss själva, kanske lite uppförstorat och hårddraget. Det känns som riktigt liv och riktiga människor. Inga fantasiskapelser. Och novellerna är skrivna så att man lever med och känner med personerna.
Novellsamlingen publicerades första gången 2011 och kom i svensk översättning 2023.

Det var mina tre böcker med anknytning till dagens tem och fler boktips kan du får om du går till bloggen Mina skrivna ord.

Hyllvärmarprojektet 2025

Det är dags att berätta hur det har gått med årets läsprojekt och som vanligt tar jag upp hyllvärmarprojektet först. Tolv hyllvärmare har jag läst, en varierad blandning av intressanta böcker. Jag länkar till mina inlägg om böckerna. Det gäller alla utom Den osynliga skriften av Arthur Koestler för den har jag inte hunnit skriva om ännu.

Här är de tolv hyllvärmarna som jag har läst:
Västgötalagret av Stig Claesson
Lol V Steins hänförelse av Marguerite Duras
Den osynliga skriften av Arthur Koestler
Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva av Ann Heberlein
Andningsgunga av Herta Müller
The Comfort of Strangers av Ian McEwan
En av oss sover av Josefine Klougart
Utsikt från en grästuva av Harry Martinson
Oskuldens minut av Sara Lidman
En yxa i nacken av Hans Alfredson
Tjuven och kärleken av Jean Genet
Nora Webster av Colm Toíbín

Och nästa år blir det ett nytt hyllvärmarprojekt.

Tisdagstrion – Författare vars efternamn börjar på K

Allt detta kunde du fått av Josefine Klougart handlar om en familj, om varifrån föräldrarna kommer och vilket bagage de har att bära och hur det påverkar deras två döttrar. Men det är inte så enkelt. Jag uppfattar att de två flickorna är födda med ganska olika egenskaper och att inte bara deras olika plats i den lilla syskonskaran och arvet från föräldrarna har betydelse för hur deras liv kommer att gestalta sig. Josefine Klougart lämnar mycket till läsaren som får bygga sin egen bild av familjen och kanske fundera över sig själv och sitt eget liv. En poetisk roman som publicerades första gången 2021 och kom i svensk översättning 2023.

Ljusspel av Daniel Kehlmann. Huvudpersonen i romanen är Georg Wilhelm Pabst, en människa som har funnits i verkligheten. Han var regissör och är känd för att ha upptäckt Greta Garbo. Omkring denne man har Daniel Kehlman skrivit en berättelse om regissörens tid efter att nazisterna hade tagit makten i Tyskland. G. W. Pabst gav sig iväg till Hollywood som så många andra tyska kulturskapare och det är där romanen börjar. Men han får inte de möjligheter han vill ha där och han reser tillbaka till Österrike.
Romanen publicerades första gången 2023 (Lichtspiel) och kom i svensk översättning i år.

Blomsterdalen av Niviaq Korneliussen. Berättaren och huvudpersonen i Blomsterdalen är en kvinna i tjugoårsåldern. Hon bor i Nuuk på Grönland och har en flickvän, men hon är osäker på hur allvarligt flickvännen tar förhållandet. Huvudpersonen ska studera vidare och det gör hon i Århus. Hon är desperat och deprimerad och depressionen yttrar sig ofta så att hon beter sig drastiskt och farligt. Det finns många fördomar och de som vill väl klappar gärna en grönländsk ung kvinna på huvudet som om hon vore ett litet barn. Författaren får verkligen fram hur nedvärderande danskarna är mot grönländarna. Många grönländska ungdomar begår självmord och det är det som är romanens tema, depression, desperation och självmord.
Romanen publicerades första gången 2020 och kom i svensk översättning 2023.

Fler författare på K hittar du om du går till bloggen Mina skrivna ord.

Hur jag läser nu när jag är äldre III

Så var det dags för inlägg tre i min serie om läsning och det handlar om koncentration och uthållighet. Jag orkar helt enkelt inte läsa lika långa sjok som tidigare. Jag tappar koncentrationen och måste ta en paus. Det kan förstås delvis bero på allt det digitala som jag håller på med. Det är tydligen så att även yngre personer kan ha svårt att behålla koncentrationen nu för tiden. Men till stor del tror jag att det för mig beror på åldern.

När jag var ung kunde jag läsa i många fler miljöer, till exempel utomhus i en park. Eller under en tio minuters busstur. Det kan jag inte nu. Helst ska jag sitta på de vanliga platserna – alltså i soffan eller i sängen. Där går det bäst. En tråkig vanemänniska, kanske man kan tycka. Men om man då tänker på hur olika böckerna som jag läser är. Skrivna på skilda sätt, förlagda i olika miljöer och med vitt skilda sorters människor i dem, då blir ju variationen hur stor som helst.

Här läser jag Den osynliga skriften av Arthur Koestler. Det är andra delen av hans självbiografi och den är inte helt lättläst. Jag kan tala om att lässjoken inte blir jättelånga. Men den är intressant.

(Förresten. Någonting annat som skiljer sig mot hur det var när jag var ung är, att om jag då hade visat en bild som föreställde mig när jag läste hade mina naglar inte varit till hälften rosa. Det beror på att ett nagellack som jag använde för flera månader sedan lämnade denna missfärgning, och sedan dess har naglarna vuxit. När jag var ung, däremot, då använde jag inte nagellack. Men läste, det gjorde jag.)

Tisdagstrion – Systrar

Nu har vi haft både fäder och bröder och idag är det dags för systrarna. Precis som med de andra familjemedlemmarna är det inte särskilt svårt att hitta böcker som passar idag.

Vuxna människor av Marie Aubert. Ida reser till sommarhuset vid kusten för att fira sin mammas 65-årsdag. Där finns också hennes syster med sambo och bonusdotter. Ida är arktitekt och barnlös och hon har aldrig haft ett kärleksförhållande som har varat och hon känner sig underlägsen och är mycket avundsjuk på sin syster.
Denna lilla täta roman publicerades första gången 2019 (Voksne Menneske) och kom i svensk översättning 2020.

Vägen härifrån av Ellen Mattson. Eva är trettioåtta år, ensamstående och läkare. Nu dör hennes mamma och det är alldeles för tidigt. Modern bor i en stor lägenhet och där bor också hennes gamla väninna Iris och just nu Thomas, som inte heller är släkt, men som Evas föräldrar tog hand om när han växte upp. Bland de sörjande finns också Evas syster Louise och moderns gamle vän Henry som bor på äldreboende.
Romanen publicerades 1995.

Liken vi begravde av Lina Wolff handlar om systrarna Peggy och Jolly som bor hos fosterföräldrar på en svingård där det också finns en bilskrot. Det är en grotesk roman med en del våldsamheter. Gården finns i närheten av Hörby i Skåne och Victoria Benediktsson går igen i skogen. Åtminstone tror byborna det.
Romanen kom nu i höst och den är nominerad till Augustpriset.

Om du vill veta vilka böcker med systrar i som de andra bokbloggarna skriver om idag kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Längst bak i min läslista 75-76

Den bok som nu har legat längst tid i min läslista är Rolf av Malin Lindroth. Så här skriver förlaget om boken : Rolf är Komvuxvikarie, snart 60 år och bor ovanför Safiren Livs. Inatt har han dödat en flicka. Nu väntar han på polisen som ska komma och förlösa honom från hans brott. Och från hans ensamhet. Romanen ska vara både mörk och underhållande och jag ser fram emot att läsa den.
Rolf har legat i min läslista sedan 1 juni 2020.

Dagen efter kom Agaat av Marlene van Niekerk in i min läslista, också en roman med ett förnamn i titeln men med mycket större omfång än romanen Rolf. Orsaken till att jag inte läste Agaat när den kom på svenska beror just på omfånget. Men någon gång måste jag ju, så känner jag, och denna roman om den vita lantbrukarhustrun Milla de Wet och den svarta kvinnan Agaat tror jag är är både spännande och intressant. Så visst vill jag läsa den.

Jag räknar med att dessa två böcker är mycket olika både när det gäller handlingen och miljön och författarens sätt att skriva.