Hett i hyllan #299 – Hundra fristående kolumner

Hundra fristående kolumner i Dagens nyheter av PC Jersild undrar jag om jag någonsin kommer att läsa. Det känns som om jag hellre borde ha läst dem när de förekom i pressen.

Från baksidestexten:
PC Jersild är en av Sveriges främsta opinionsbildare; både som romanförfattare och debattör har han väckt diskussion ända sedan sextiotalet. Sedan 1987 medverkar han också som fristående kolumnist i Dagens Nyheter. I denna bok har han samlat hundra av sina DN-kolumner, i vilka han med omisskännlig skärpa fördjupar och intensifierar diskussionen, prövar och omprövar idéer och tankar.

Kolumnerna handlar om inrikespolitik, världsfrågor, religion, genteknik, rätten till ett värdigt liv och till en värdig död, enligt baksidestexten och de ska vara skrivna med överraskande infallsvinklar och respektlös humor. Kanske bör jag inte avfärda boken rakt av utan istället prova ett par kolumner för att se vad de kan ge?

Hundra fristående kolumner i Dagens Nyheter av PC Jersild, Bonniers 2002.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Isländska författare

Något hände när jag publicerade mitt islandsinlägg förut. Det försvann, så det här får bli kort.

Salka Valka av Halldór Laxness från 1932 handlar om en fattig kvinna som kommer till en kustby på Island med sin dotter. Den rike köpmannen styr. Romanen är också filmatiserad.

Glasbruket av Arnaldur Indridason är enligt min åsikt en av hans bästa deckare. Den kom år 2000 på isländska och 2003 på svenska.

Ärr av Audur Ava Ólafsdóttir handlar om en man som reser till ett land där det har varit krig. Hans avsikt är att ta livet av sig och han vill göra det långt hemifrån så att hans dotter inte ska vara den som hittar honom. En inte så dyster bok som man kan frukta.

Fler tips på isländska böcker hittar du på bloggen Mina skrivna ord.

Hett i hyllan #298 – The End of the Web

Här är en bok som jag plötsligt snubblade på i bokhyllan. En thriller av George Sims (1923-1999). Han var en brittisk antikvariatbokhandlare och författare som skrev poesi, thrillers och fyra självbiografiska böcker. Det verkar som om miljön för The End of the Web är bland antikhandlare.

Från baksidestexten:

Leo Selver, a middle-aged antiques dealer, is stunned when the beautiful and desirable Judy Latimer shows an interest in him. Soon they are lying in each other’s arms, unaware that this embrace will be their last.

Flickan mördas och de flesta tror att Leo Selver har gjort det. Men hans hustru vägrar acceptera detta, och en av Leo Selvers barndomsvänner, som har varit polis, går med på att ta reda på vem som är den verklige mördaren. Det visar sig att Leo Selver och hans kollegor i branschen har funnit en hemlighet som är så brännande att någon mördar för att skydda den.

Den här boken kan jag mycket väl tänka mig att läsa.

The End of the Web av George Sims, British Library 2017. Introduction: Martin Edwards.
Romanen publicerades första gången 1976.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Tisdagstrion – Öar

Antigua
En liten plats av Jamaica Kincaid är en essä där Jamaica Kincaid skriver om Antigua, ön där hon har vuxit upp. Hon är kritisk till turismen, till kolonialismen, till slaveriet och till de som har styrt landet sedan Antigua och Barbuda blev självständigt 1981. När jag skriver kritisk är det milt uttryckt. En liten plats är ett knivskarpt angrepp på all exploatering som har skett på Antigua.
Essän publicerades första gången 1988 (A small place) och finns i ett par upplagor på svenska. Den första kom 1988 med titeln Antigua: en liten ö.

Ven
Stjärneborg av Alexandra Coelo Ahndoril läste jag innan jag började blogga. Stjärneborg var Tycho Brahes underjordiska observatorium på Ven. Det blev färdigbyggt 1584 och räknades som ett underverk. Boken handlar mest om Tycho Brahes relation till sin livskamrat Kirsten och till deras barn. Han kunde inte gifta sig med den ofrälse Kirsten eftersom Brahe-familjen då skulle dra in sitt finansiella stöd.
Stjärneborg var Alexandra Coelo Ahndorils debutroman och den publicerades första gången 2003.

Färöarna
Det goda hoppet av William Heinesen (1900-1991). Prästen Peder Börresen kommer på ett skepp till Färöarna. Tiden är 1600-talet. Befolkningen på ön är fattig, utom några få människor. Peder Börresen är den nye kyrkoherden för Torshavn och trakten däromkring. Han är högt studerad och vill människorna väl, men han har alkoholproblem och det är därför han har fått denna tjänst långt borta i en koloni, som Färöarna var på den tiden.
Romanen publicerades första gången 1964 (Det gode håb). Den belönades med Nordiska rådets litteraturpris 1965 och kom i svensk översättning samma år.

Det spännande temat Öar har vi som vanligt fått av Robert på bloggen Mina skrivna ord. Fler tips på öböcker kan du hitta där.

Längst bak i min läslista 67-68

När vi nu tittar längst bak i min läslista har vi kommit till den 19 maj 2020. Då stoppade jag in Stormfåglar av Einar Kárason i läslistan. Den är enligt förlaget en dramatisk berättelse om en grupp isländska fiskares desperata kamp mot naturens skoningslösa krafter. En kamp på liv och död, och den vill jag gärna läsa. Isländskt, och en helt annan tillvaro än min egen. Det ska bli spännande.

Einar Kárason är en isländsk författare som har skrivit romaner, noveller, barnböcker och filmmanus. Sex romaner finns översatta till svenska. Stormfåglar blir den första av hans böcker som jag läser.

Samma dag satte jag in Olive Kitteridge av Elisabeth Strout i listan. Olive Kitteridge är en pensionerad lärare i en liten stad i Maine och boken ska vara en samling berättelser om livsöden kring hennes familj. Romanen belönades med Pulitzerpriset 2009. Pulitzerbelönade böcker brukar vara läsvärda. Småstadsmiljön lockar mig också.

Elisabeth Strout är en amerikansk författare som har skrivit romaner om människor i småstadsmiljö. Sju romaner finns översatta till svenska. Jag har tidigare skrivit om romanerna Mitt namn är Lucy Barton och Vad som helst är möjligt, så Olive Kitteridge blir den tredje romanen jag läser av författaren.

En fin nationaldag önskar jag er alla

En fin nationaldag och långhelg vill vi ha och finns där en bra bok att läsa är det ännu bättre. Den här nationaldagen läser jag i Utsikt från en grästuva av Harry Martinson. Boken är en av årets hyllvärmare och jag tycker att den passar nu i början av juni. Svenskt så det förslår. Eller en del av det svenska. Svenskt och svenska böcker är ju så mycket. Där finns stor variation och det är bra.

Tisdagstrion – Danska författare

Köpenhamnstrilogin – Barndom, Ungdom, Gift av Tove Ditlevsen (1917-1976) innehåller tre självbiografiska romaner. Eftersom det var så länge sedan jag läste dem är jag inte helt säker på att jag har läst Ungdom, men de andra två vet jag att jag läste i början av 1970-talet. Från boken om författarens barndom på Vesterbro minns jag fattigdomen. Ofta fanns inte mat till frukost hemma när hon skulle gå till skolan. Men på väg dit kunde hon köpa en bakelse från gårdagen billigt. Jag har för mig att något liknande finns hos Moa Martinson, men där var det nog en bulle som det handlade om och kanske var det om en kvinna som var vuxen nog att arbeta i textilindustrin? Det är många frågor i det här inlägget. Jag vill gärna läsa Tove Ditlevsens tre böcker igen.
Barndom och Ungdom publicerades första gången 1967 och Gift 1971. I svensk översättning kom Barndom och Ungdom 1974 i en volym med titeln Tidigt på våren. Gift kom 1973.

Bang av Dorrit Willumsen läste jag förra året. Den handlar om författaren Herman Bang och Dorrit Villumsens avsikt var från början att skriva en biografi, men det blev alltså en roman. Herman Bang är framställd så att man får uppleva honom som människa. Det är en mycket levande bild man får ta del av, hans arbete, hans uppvisande av en vacker yta, hans rädslor och i viss mån storhetsmani. Herman Bang är en komplicerad romanperson som många gånger går åt ett håll som man som läsare skulle vilja hindra. Bang är en myllrande roman som också ger mycket dansk historia och känsla för kulturströmningarna och det danska samhället. En bra bok.
Bang publicerades första gången 1996 och kom i svensk översättning 1998. År 1997 belönades romanen med Nordiska rådets litteraturpris.

Folkets skönhet av Merete Pryds Helle handlar om Marie som växer upp på landet i en fattig familj. Hon har många syskon. Hennes far är takläggare. Han misshandlar sina söner för små förseelser de har gjort. Örfilar är vanliga. Alla kan få en örfil av alla om de väcker misshag. Här förekommer incest i flera generationer. Mamman är trött av alla barnafödslar. Mycket elände alltså, men inte bara det. Vi får följa Marie från 1930-talet till in i 1960-talet, från Langeland till Köpenhamn, genom ockupationsåren under kriget till det moderna livet. Boken är spännande att läsa. Den är lättläst och enkelt skriven, rakt på, och det är en av bokens fördelar.
Romanen publicerades första gången 2016 (Folkets skønhed) och kom i svensk översättning 2018.

Temat för trion har vi som vanligt fått från Robert på bloggen Mina skrivna ord. Där hittar du fler tips om danska författare.

Tisdagstrion – Flygning

Nattflyg av Antoine de Saint-Exupéry utspelas i Argentina när kommersiell flygning just hade startat. Den handlar om en pilot som flyger post och företaget han flyger för har just startat nattflygningar, vilket var farligt i flygningens ungdom eftersom de inte hade den navigations- och kommunikationsutrustning som dagens flygplan har. Jag minns det som en poetisk och gripande roman. Den publicerades första gången 1931 (Vol de nuit) och kom i svensk översättning 1933 (Nattflygning). Det finns en senare utgåva på svenska men med samma översättning. Modernista planerar en nyutgivning nästa år. Om det blir den gamla översättningen vet jag inte.
På 1930-talet var ju flygplan och flygning en stor och ofta glamourös företeelse. De berömda piloterna var kändisar. Det finns en parfym från 1930-talet med samma namn som Antoine de Saint-Exupérys roman, Vol de Nuit (1933) från parfymhuset Guerlain. Den finns att köpa än idag som Eau de Toilette, men man får räkna med att den versionen skiljer sig mycket från ursprunget.

Aerodynamiska tal av Lotta Lotass är en samling texter som grundar sig på flygningens historia från 1903-1947. Boken innehåller inte essäer, snarare prosadikt. Grunden är fakta och historien men författarens skapande fantasi har gjort texterna till något alldeles eget. De är mycket konkreta och ofta tekniska, ibland stolpiga, men verkligheten i dem flyter ut i naturbilder, drömmar och omkomna piloter som talar till oss efter döden. Vad blir kontentan av detta? Känsla, ljus, mycket ljus – och mörker. Lidande som pionjärerna utsätter sig för genom sina beslut. Jag tänker att världen behöver dessa människor som jag skulle kalla dumdristiga, som utför handlingar som jag aldrig skulle våga mig på. Och delvis blir det roligt också.
Aerodynamiska tal publicerades 2001.

Airframe av Michael Crichton har jag inte läst, men jag har haft den i Hett i hyllan. Airframe, eller med svensk titel Flight 545 från Hongkong handlar om ett plan som är på väg från Hongkong till Denver och en halvtimme från den Kaliforniska kusten kommer ett nödrop från piloten. Romanen ska handla om undersökningen efter olyckan för att utröna vad den berodde på. Romanen har fått blandad kritik. Pappfigurer och alltför mycket teknik är kritiska synpunkter som jag har sett som hastigast, men jag är nog lite sugen på att läsa den i alla fall. Jag tror att det blir i svensk översättning i så fall, fast då måste jag fjärrlåna den förstås. Hm. Det krävs nog lite tid för att läsa den på engelska eftersom jag räknar med att behöva slå upp många tekniska termer. Vi får väl se hur det blir.
Airframe publicerades första gången 1996 och kom i svensk översättning 1998.

Det var mina böcker om flygning. Fler tips hittar du på bloggen Mina skrivna ord.

Vad jag vill läsa i sommar

Det är trevligt att tänka framåt och fundera på vad man vill läsa i sommar och det är naturligtvis massor som jag vill läsa, som vanligt mer än vad jag förmår. Men jag tycker ändå att det känns bra att välja ut några böcker som jag absolut vill läsa då.

Tess of the D’Urbervilles av Thomas Hardy tillhör de lite mer ambitiösa projekten. Det är en bok som jag läser i då och då, mellan andra böcker. Det har faktiskt fungerat bra trots de långa uppehållen mellan läsningarna. Nu har jag läst mer än halva boken och det känns som om det börjar bli dags att läsa den till slut, så det vill jag göra i sommar.

Fast jag inte läser så mycket spänningslitteratur vill jag ändå läsa minst en deckare på sommaren. Eftersom jag satsar extra på att läsa litteratur från Asien det här året tänker jag läsa Tokyo Express av Seicho Matsumoto.

Här är ytterligare tre böcker som jag vill läsa. Män och kvinnor av Lena Andersson och En annan doktor Glas av Malin Lindroth köar jag för på biblioteket och de lär trilla in nu i sommar. Jag ser mycket fram emot att läsa dem.

En deckare till vill jag läsa, De sju morden på Evelyn Hardcastle av Stuart Turton. Den är antagligen lite mer lättläst än Tokyo Express eftersom jag tänker läsa den i svensk översättning. Den ska vara mycket spännande.

Fem böcker alltså som kommer att bli lästa i sommar – plus en hel del till, hyllvärmare, säkert något av mina två prioriterade författare Ellen Mattson och Tony Samuelsson. Och något mer asiatiskt kommer det säkert också att bli.

Sommaren är härlig. Man är ute mer än under de andra årstiderna, det är grönt och ljust på morgnar och kvällar, och fast sommaren lockar med utomhusaktiviteter brukar den ändå vara en bra läsperiod för mig.

Hett i hyllan #297 – Landet som icke är

Den här boken köpte jag på bokrean förra året, men har jag läst den? Nej det har jag inte gjort. Ändå vill jag så gärna läsa Landet som icke är av Christa Wolf (1929-2011). Romanen skildrar ett fiktivt möte mellan de två tyska poeterna Heinrich von Kleist (1777-1811) och Karoline von Günderrode (1780-1806). Inga långa liv alltså, och tydligen begick båda dessa poeter självmord.

Att jag inte har läst Christa Wolfs roman beror antagligen på att jag äger den och inte behöver passa någon lånetid på biblioteket – och så kommer så mycket emellan. Kanske är enda möjligheten att jag tar med den bland mina tolv hyllvärmare?

Landet som icke är av Christa Wolf, Lind&Co 2022. Översättning: Margareta Holmqvist. Förord: Martin Lagerholm.
Romanen publicerades första gången 1979 (Kein Ort. Nirgends) och kom i svensk översättning första gången 1982.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.