Kategori: Romaner

Sorgehögtid av Simin Daneshvar

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Sorgehögtid utspelas i Iran under senare delen av andra världskriget. Landet är ockuperat av Sovjetunionen och Storbritannien och huvudpersonen Zari bor i den delen av landet som Storbritannien håller. Hon är trebarnsmor och ganska välbeställd. Familjen är godsägare, men tillhör inte de största. Hennes man Yusof är utbildad i utlandet och han arbetar för landets självständighet och han månar för bönderna som arbetar åt honom. De brittiska trupperna har rekvirerat mycket förnödenheter och allt för lite finns kvar till befolkningen.

Zari är utbildad på den engelska skolan som finns i hemstaden, men hon förstår ändå inte vad engelsmännen säger. Hon månar om sina barn och sin familj och hon är rädd för att makens aktiviteter och den snart vuxne sonens växande intresse för bolsjevismen ska skada familjen. Genom att hon är huvudperson berättas romanen från kvinnornas värld och kvinnor är subjekt och inte objekt sedda av en man. I romanen finns flera betydande kvinnliga romanpersoner, bland annat Zaris makes syster som bor tillsammans med dem. En slående historia är berättelsen om Yusofs fars hustru som blev utträngd ur hushållet när hennes man blev förälskad i en indisk kvinna. Hon gav sig utblottad iväg och fick tjäna andra som husa.

Men Yusof och Zari älskar varandra och Zari vill mer än att vara en traditionell hustru, men hon vet inte hur. Hon försöker navigera mellan de olika viljorna och politiska inriktningarna men ockupationsmaktens krav kommer hon inte undan. Författaren tar ett lite större grepp över situationen i landet än bara det som finns alldeles nära Zari. Där finns stamhövdingar i bergen, där finns vapensmuggling och brittiska konvojer med förnödenheter och vapen runt omkring henne. Samtidigt är romanen en vacker skildring av kärleken mellan Zari och Yusof och av Zaris hemmiljö, med trädgård och hus. Sorgehögtid är en fin roman där det bränner till på slutet. Rekommenderas.

Sorgehögtid av Simin Daneshvar, Mafan och Ordfront 2022. Översättning: Johanna Jellback och Said Moghadam.
Romanen publicerades första gången 1969 (Savushun).

Simin Daneshvar (1921-2012) var en iransk författare, akademiker och översättare. Sorgehögtid räknas som en av de främsta iranska prosaverken genom tiderna och blev en bästsäljare. Läs om Simin Daneshvar på engelska Wikipedia eller på svenska.

Paradiset ligger under mammas fötter av Gina Dirawi

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Gina Dirawis roman handlar om flickorna Mona och Mila och deras vänskap. De tillhör palestinska familjer och de bor i Sverige. Mila har hård press på sig från sin mamma. Hon bara måste ha bra betyg så att hon kommer in på läkarlinjen. Det verkar som om hon aldrig duger åt sin mamma. Monas mamma är döende i cancer och hennes pappa har tappat kraften och ligger på soffan hela dagarna. Flickorna har alltså mycket att tampas med. Inte nog med att Mila har pressen från mamman det finns en press från den palestinska gruppen som handlar om hur en flicka ska vara. Vacker, klä sig i täckande kläder och inte göra något som innebär att hon får svårt att bli gift med en muslimsk man. De båda flickorna tampas med problemen på olika sätt. Mila försöker uppfylla kraven så gott hon bara kan. Monas liv är en enda protest som inte alltid är fruktbärande. Hon målar grafitti som protest och hämnd.

Romanen handlar både om palestiniernas situation och om villkoren för palestinska kvinnor. Den är starkt feministisk. Jag värdesätter mycket i berättelsen. En stor del av den utspelas i ett palestinskt flyktingläger i Beirut dit flickorna reser på sommaren. Palestiniernas öde som flyktingar känns när man läser och är tyvärr extra aktuellt just nu. Att huvudpersonerna är kvinnor är också bra. Man får en inblick i kvinnovärlden bland palestinier och den starka patriarkala traditionen. Ett dubbelt förtryck. Och man får uppleva det både i Sverige och Libanon. Romanen är fartfylld och det händer mycket. Det jag kan reagera mot är att budskapet predikas lite väl mycket och att romanen berättas lite väl hårt och kantigt. Att den inte är helt realistisk tycker jag inte är fel. Det kan kännas bra att läsa om kvinnor som vidtar åtgärder som är liksom hämtade från en rafflande Hollywoodfilm, och också på grund av ämnet och miljöerna tycker jag att boken är läsvärd.

Paradiset ligger under mammas fötter av Gina Dirawi, Norstedts 2020.
Romanen är Gina Dirawis debutbok.

Nattvandring av Ellen Mattson

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

Fem barn har mist sina föräldrar i en flygolycka och Nattvandring handlar om deras liv som barn och som vuxna. När de är barn tas de om hand av andra, men de bor kvar i huset där familjen bodde. Huset ligger på landet nära havet och naturen och trädgården tar ganska stor plats i berättelsen. Barnen är i en svår situation och förlusten av föräldrarna påverkar deras liv. De blir lite vilsna. Men de är också mycket olika. En blir författare och producerar bok efter bok. Den äldsta systern blir en ställföreträdande förälder och lever för att ta hand om familjen. En annan syster har psykiska problem.

Var och en tampas de med den stora förlusten på sitt eget sätt. Åren går. De flyttar till staden för att deras skolgång ska fungera bättre. Gruppen splittras i och med att syskon ger sig ut i världen. Nattvandring är en ganska mörk historia och den berättas lågmält. Den är inte så lång och jag kunde önska mig mer. Men man får ta det som det är, glimtar av syskonens historia, och allt man inte får veta och vara med om som läsare finns där någonstans, ja man kan tänka sig allt detta som det stora hålet efter föräldrarna.

Nattvandring är Ellen Mattsons debutbok. Jag har läst senare romaner av henne som jag tycker är bättre, men Nattvandring är absolut också läsvärd, särskilt om man som jag vill tränga in lite mer i Ellen Mattsons författarskap. Det är intressant att läsa debuten.

Nattvandring av Ellen Mattson, Bonniers 1992.

När bergen sjunger av Nguyen Phan Que Mai

~ Mösstanten ~ 6 kommentarer

När bergen sjunger inleds med ett kapitel där flickan Huong är på väg till skolan tillsammans med sin mormor. Flickan bor med sin mormor eftersom båda föräldrarna har givit sig iväg för att kämpa i kriget. Det är år 1972 och Hanoi, där mormodern och flickan bor, blir skoningslöst bombat. Berättelsen handlar om flera generationer i en familj och löper mellan 1930 och 1980. Författaren hoppar tidsmässigt fram och tillbaka, men det finns årtal i varje kapitels rubrik så läsaren vet var någonstans hen är i tiden.

En stor del av romanen består av mormoderns berättelse om hur det var förr, så i romanen finns gamla seder och tänkesätt såväl som mer moderna. Vi får en inblick i landets historia och i hur folk levde och den inblicken får vi genom en mycket dramatisk berättelse om kriget och dess konsekvenser och om övergrepp, både personliga och regimens övergrepp vid den stora jordreformen. Berättelsen om den får mig att tänka på Kulturrevolutionen i Kina. Vi får naturligtvis komma ihåg att den som berättar är mormodern som tillhörde en familj som ägde en stor gård med avlönade lantarbetare och tjänstefolk. Men som vi vet finns många vittnesbörd om övergrepp vid omvälvningar även från andra länder så det ligger nog mycket sanning i den delen av berättelsen.

Men romanen handlar om människor, inte om politiska pappfigurer. Där finns kärlek och omtanke såväl som utnyttjande och girighet och grymhet. Där finns uppgivenhet, men fram för allt en stark vilja till liv och längtan efter det vackra. När bergen sjunger är en spännande berättelse som ger mycket. Jag kan tycka att avsnittet om morbrodern som gav sig iväg till södra delen av landet är lite väl rapsodisk och i viss mån känns det som om författaren vill få med så många händelser och komplikationer i berättelsen så att den sveper lite väl snabbt. Men tro nu för all del inte att berättelsen inte skulle vara läsvärd. När bergen sjunger är en bra roman som handlar om människor och händelser som vi inte ofta läser om. Den är väl värd att läsas. Gör det gärna.

När bergen sjunger av Nguyen Phan Que Mai, Historiska media 2021. Översättning: Annika Sundberg.
Romanen publicerades första gången 2020 (The Mountains sing).

Tisdagstrion – Isländska författare

~ Mösstanten ~ Lämna en kommentar

Salka Valka av Haldor Laxness (1902-1998) läste jag för länge sedan – eller annars har jag bara sett filmen och det var när jag var barn. Alltså vill jag gärna läsa den, eller läsa om. Romanen handlar om en fattig kvinna och hennes dotter Salka Valka. De kommer till en by där befolkningen lever av fiske och byn styrs av den rike köpmannen.
Salka Valka publicerades första gången 1931. Omslaget hör till en engelsk översättning, men berättelsen finns översatt till svenska.

Glasbruket av Arnaldur Indridason är en av hans bästa deckare och den läste jag innan jag började blogga. Jag citerar från förlaget: ”En äldre man hittas mördad i en källarlägenhet i Reykjavik. Bredvid kroppen finns ett kryptiskt meddelande och i hans skrivbord hittar polisen ett foto av en gravsten. När man lyckas tyda inskriptionen visar det sig att i graven ligger en fyraårig flicka som dog 1968. Med hjälp av fotot nystar polisen upp gamla och nya brott som lett till flera familjetragedier. Samtidigt försvinner en ung kvinna från sitt eget bröllop…”
Glasbruket kom 2000 på Isländska och 2003 på svenska.

Ärr av Audur Ava Ólafsdóttir handlar om Jónas, en frånskild man som reser till ett krigshärjat land i Europa och tar in på ett hotell. Hans avsikt är att ta livet av sig och han vill göra det utomlands så att inte hans dotter ska vara den som hittar kroppen. Det här låter ju alldeles förskräckligt men Ärr är skriven med humor och värme. En bra bok som belönades med Nordiska Rådets litteraturpris 2018. Romanen kom 2016 på isländska och i svensk översättning 2017.

Om du vill få fler tips på titlar på tema Island kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.


Jag ringer mina bröder av Jonas Hassen Khemiri

~ Mösstanten ~ 4 kommentarer

En bil har exploderat i Stockholm och polisen är på jakt efter förövaren. Jag antar att alla tänkte på terrordåd, vilket inte alls säkert skulle vara fallet idag med alla dessa sprängladdningar som detonerar genom de kriminellas krig. Men antingen det är en terrorist eller en medlem i ett kriminellt gäng som är skyldig till explosionen ligger tanken nära till hands hos många att det måste vara en invandrare eller en person med rötter i arabvärlden eller liknande. Och det är det den här berättelsen handlar om – hur det kan kännas när man inte har ett typiskt nordiskt utseende och staden är full av poliser som jagar en gärningsman.

Det klokaste är att hålla sig inne, men Amar måste vara ute på stan eftersom han ska reklamera ett borrhuvud som hans släktingar har använt. Under berättelsens gång får vi lära känna Amar lite närmare genom hans tankevärld, och han är en lite labil personlighet liksom andra personer i Khemiris böcker. Som i andra romaner – om detta nu är en roman – jag har läst av Jonas Hassen Khemiri så skriver han om allvarliga problem med en liten glimt i ögat. Men fast det ligger en humoristisk ton i bakgrunden upplever man underlägsenhetskänslan starkt när man läser. Där finns också trycket från släkten. Amar måste helt enkelt ut.

Jag ringer mina bröder av Jonas Hassen Khemiri, Bonniers 2012.
Texten är också dramatiserad och har spelats på scenen.

Carcoma av Layla Martinez

~ Mösstanten ~ 2 kommentarer

Carcoma handlar om en familj som består av flera generationer kvinnor, en mormor, en dotter och en dotterdotter. Mormodern och hennes dotterdotter bor i ett hus i en by i Spanien och i huset finns minnen av människor som har dött och av patriarkalt våld. Huset lever, minnena lever, de döda finns i huset och ger sig till känna genom att kasta runt saker och möbler. De kan ligga under sängar och gripa tag om ankeln på den som står bredvid, de stänger och öppnar dörrar, de andas.

Carcoma är en hård, vredgad berättelse med minnen från inbördeskriget och utnyttjande av kvinnor. Romanen är också en stark berättelse om klassklyftor. Det är en enorm skillnad mellan de besuttna och de som inte har så mycket och inte kan föra sig bland de bättre bemedlade. Här finns, liksom i Elena Ferrantes böcker, två språk. Den lokala dialekten som de fattigare talar och det fina, kultiverade språket hos de utbildade och rika. De fattiga anses dumma och löjliga men kan med fördel utnyttjas som underbetalda hembiträden.

Mormodern och dotterdottern tillhör de fattigare och från dem och deras hus utgår ett starkt hat. Som sagt är Carcoma en hård och arg berättelse och den håller sig på den nivån nästan från början till slut. Också helgonberättelserna som mormodern nämner innehåller våld och lemlästning. Det finns ingen utveckling i berättelsen mer är den utveckling som sker hos läsaren när hen får veta mer och mer. Det är samma ton rakt igenom, ilska, hat och ingen kärlek. Nu är Carcoma en kort berättelse på 117 sidor så man kan stå ut med det hårda tonläget och till och med uppskatta boken, och lite kärlek och omtanke kan ändå skymta bakom allt det andra. Carcoma är en intressant och suggestiv roman.

Carcoma betyder för övrigt trämask.

Carcoma av Layla Martínez, Rámus 2024. Översättning: Annakarin Thorburn.
Carcoma publicerades första gången 2021.

Fars rygg av Niels Fredrik Dahl

~ Mösstanten ~ 3 kommentarer

Författaren Niels Fredrik Dahl har skrivit en roman om sin far, om det han vet och det han inte vet. Hans farfar var domare i Alexandria, en norsk jurist i en av de blandade domstolarna i landet, där jurister av flera nationaliteter arbetade tillsammans med egyptiska. År 1926, när han var fem år gammal, flyttade Niels Fredrik Dahls far till Alexandria med sin mor och far och han bodde där tills han var tretton år gammal. Då lämnades han i Norge för skolgång och fick bo inackorderad hos rektorsfamiljen medan modern och fadern bodde i Alexandria. Efter det blev det internatskola i Schweiz och han träffade inte sina föräldrar särskilt mycket under dessa år.

Fars rygg handlar om ensamhet. Pojkens far är en dominerande person som man inte kan säga emot. Mamman gör som han vill. Hon är udda och känslig och flyter in i sin egen värld. Ensamhet och tystnad och att vara utanför, så blir pappans liv. Han kan inte de sociala koderna när han kommer till Norge, han får inga vänner och i rektorsfamiljen finns en stor sorg över en son som har dött. Det är smärtsamt att läsa om pojkens längtan efter fadern och hur den grusas. Fadern är aldrig där för honom, egentligen inte heller när han är på semester i Norge. Fadern är en stor dominerande egoist som kan blända människor med sin bil och sin uppenbarelse. Mamman är svag och alltför mycket i sin egen värld för att orka vara ett stöd åt sin son.

Det är alltså en ganska sorglig roman som Niels Fredrik Dahl har skrivit. Hans farfar benämns i romanen som Domaren och jag känner vånda över alla egoistiska, dominerande människor som ställer till så mycket för andra både i det privata och ute i världen. Men den här romanen berättas med omtanke och eftertänksamhet. Människorna och miljöerna framträder som starka bilder i mitt inre när jag läser. Och jag tänker: så här blev det, och nu sitter författaren och tittar på de få fotografier han har av sin far och sina farföräldrar. Hans far fick ju ett liv och ett sammanhang trots allt.

Fars rygg av Niels Fredrik Dahl, Natur & Kultur 2025. Översättning: Gun-Britt Sundström.
Romanen publicerades på norska 2023 och belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2024.
Svenska Wikipedia om Niels Fredrik Dahl.
Norska Wikipedia om Niels Fredrik Dahl.

Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata

~ Mösstanten ~ 9 kommentarer

Keiko Furukura är 36 år men fortfarande arbetar hon i en liten närbutik. Det borde hon inte enligt den allmänna meningen. Antingen borde hon vara gift och hemmafru eller ha gått vidare till ett bättre betalt arbete. Att arbeta i närbutiken är något som unga människor gör, ett genomgångsarbete. Stanna där år efter år medan man blir äldre och äldre, det är bara något som en misslyckad människa skulle göra.

Det är bara det att fröken Furukura inte riktigt är som sina släktingar eller bekanta. Hon kan inte de sociala koderna, hon bryr sig inte om andra människor och hon kan inte tänka sig att bli kär och flytta ihop med en man. Men i närbutiken har hon funnit sin plats. Hon är en flitig och pålitlig anställd som gör allt för att butiken ska fungera bra.

Den här romanen verkar vara skriven som en protest mot konformitet och den rådande uppfattningen om hur en kvinna ska vara, och jag kan tänka mig att kvinnorollen i Japan kan vara mycket begränsad. Den kan också ses som en kritik mot hur vi behandlar avvikande. Det finns ju människor som inte vill ha närhet till andra och som har svårt att avläsa andra människors beteende och som behöver ett arbete där de vet exakt vad de ska göra. Berättelsen handlar alltså om allvarliga problem, men den är skriven med humor och den är lättläst. Ett plus är också att den handlar om en människa som arbetar i en närbutik. Den miljön tar stor plats i romanen och det vimlar inte av sådana berättelser. En underhållande bok som även är tänkvärd.

Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata, Lind & CO 2020. Översättning: Vibeke Emond.
Romanen publicerades första gången 2016 (Kombini ningen).

Kärlekens musik av Vikram Seth

~ Mösstanten ~ 5 kommentarer

Den här romanen handlar om en mycket känslosam man. Han heter Michael och han är violinist. Hans far var slaktare och det fanns ingen musiktradition i hans familj, men med hjälp av lärare och en rik dam i grannskapet fick han musikutbildning. Michael blev aldrig soloviolinist, han är andreviolonist i en stråkkvartett. Det är inget arbete där man i allmänhet tjänar mycket pengar och han undervisar också. Ändå har han en mycket fin violin, en Tonini. Den hade han aldrig kunnat köpa. Han har den till låns från den rika damen som har hjälpt honom.

Under sin utbildning i Wien träffade Michael en ung kvinna, Julia. De blev förälskade i varandra, men Michael kom ihop sig med sin lärare och klarade inte av att stanna där. Han flydde tillbaka till England. Man kan nog säga att det är Michaels största problem, just att han är så känslig och har svårt att hantera en del situationer. Han förlorade Julia på så vis, eftersom han isolerade sig helt under en tid. Kärlekens musik är alltså en kärleksroman och den handlar både om kärleken mellan Julia och Michael och kärleken till musiken.

Jag började det här inlägget med att skriva att Michael är en mycket känslosam romanperson och Kärlekens musik är också en mycket känslosam roman. Jag brukar uppskatta romaner som är skrivna på ett lugnt och sakligt sätt. Här är det inte så eftersom det är den känslosamme Michael som berättar. Men det är så bra. Kärlekens musik ger mycket. Det är intressant att få ta del av en musikers liv och här spelar han i en stråkkvartett där förhållandet mellan medlemmarna blir mycket mer personligt än om han spelade i en symfoniorkester. Kärleken till musiken, musikernas olika personligheter och de olika konstellationer som blir till och ändras, ibland bara tillfälligtvis därför att de ska spela en kvintett eller att ett par av dem ska spela en trio. Deras problem att ha råd med tillräckligt bra instrument, deras turnéer och musiken som de spelar. Man vill lyssna. Dessutom har författaren ett humoristiskt öga mitt i allvaret.

Kärlekens musik av Vikram Seth, Forum 1999. Översättning: Britt Arenander. Dikterna är översatta av Caj Lundgren.
Romanen kom samma år på engelska (An Equal Music).