Andrev Walden får Augustpriset i år för romanen Jävla karlar. Grattis! Tursamt nog fick jag hem boken från biblioteket just idag. Det ska bli spännande att läsa den.
Grattis Andrev Walden!
Valarna – Novell av Sara Stridsberg
När min mamma var barn såg hon en blåval en gång, det var en uppvisning på Slakthusområdet, det var på den tiden när de döda valarna fortfarande åkte på turné. Hon gick dit med morfar och tusentals andra stockholmare som också ville se den där valen, den hade fraktats från Nordsjön i en långtradare och den hade börjat lukta lite, en mix av ruttet och formalin, och den var urgröpt och stod uppspänd med hjälp av vajrar och stänger.
Man fick gå in i valen och kunde vandra omkring där och för den lilla flickan var det en så stark upplevelse att hon absolut ville tillbaka till valen fler gånger. Det är en händelse som flickan minns hela livet och som hon berättar om för sin dotter.
I den här novellen finns flera generationer. Morföräldrarna, den lilla flickan som blir mamma som vuxen och hennes dotter som berättar. Den omfattar alltså många år, men den är inte fullstoppad med information. Det är en luftig novell som handlar både om svårigheter med alkoholism och om livets och världens ofattbarhet, världen som vi människor försöker greppa och förstå och ha kontroll över. Valen som flickan går in i blir för mig en symbol både för det stora och obegripliga, och för livets äcklighet och hårda villkor. Ändå är Valarna en mycket lugn novell. Den är mycket vardaglig. Men så finns ju alltså valen som är så förunderligt stor och som har simmat i havets djup.
Valarna – Novell av Sara Stridsberg ur samlingen Hunter i Huskvarna, Bonniers 2021.
All min kärlek av Agnes Lidbeck
All min kärlek handlar om fyra människor, Petra, Johannes, Julia och Axel. Romanen spänner över ganska många år från de fyras ungdom tills de är drygt femtio år. I romanen finns familjeförhållanden och problem – och kärlek förstås. Där finns barn och föräldrar och människor som tacklar sina relationsproblem på olika sätt. Människorna har det så pass bra ställt att de kan äga en fjällstuga.
En av de fyra personerna, Axel, saknar i stort sett omtanke om andra människor. Han klättrar och gör politisk karriär och han är en sådan människa som inte ger sig och som hämnas när det inte går som han vill och han känner sig förorättad. Det för oss in på ytterligare en viktig sida i den här romanen. Den går in i framtiden och blir också lite av en dystopi. Där tillkommer då ansvaret vi har för samhällsutvecklingen. Hur mycket kan man hålla sig undan och blunda och vad leder det till? Vilken sorts människa är man? Och beter man sig på samma sätt när det gäller relationer, alltså att vika undan, att blunda och inte se, att ljuga för sig själv om sakernas tillstånd, att vara alltför naiv?
Tyvärr tycker jag inte att All min kärlek håller med tanke på de här stora frågorna. Den är som ett skelett till en roman och jag hade föredragit att den byggdes ut till något mer omfattande. Nu blir det varken eller. Jag antar att det är författarens avsikt att romanen ska vara så här skelettartad, och här sitter jag och önskar mig en annan bok, vilket jag brukar försöka undvika. Men för mig som läsare fungerar det inte. Det jag främst saknar är en utbyggnad av berättelsen om samhällsutvecklingen och vad den innebär.
All min kärlek av Agnes Lidbeck, Norstedts 2023.
Hett i hyllan #231 – Vad du vill
När Livia hamnat i samma säng som sin chef Erik under bokmässan i Göteborg konstaterar de båda med lättnad att det var ett misstag.
Så inleds kring Livia en kärlekskarusell, eller en modern sedekomedi, där förvecklingar och förväxlingar bildar bakgrunden till de alltid lika svåra relationerna människorna emellan. Där är Eriks förra hustru Ulla, som också är förläggare, hennes medarbetare Olle Malvius som blir lurad på kärleken, poeten Robert som vet mer om det sanna känslolivet än de flesta. Tobias, den alkoholiserade redaktören och sanningssägaren, och Stefan som en gång var Livias älskade.
När jag läser detta på omslagets baksida tänker jag att Vad du vill kan bli nöjsam läsning med djup och allvar. Romanen kom 1995 och då hade Niklas Rådström verkat som författare i tjugo år, så han borde veta en del om människor i förlagsbranschen och inom kulturområdet. Man kan kanske tycka att det vore mer intressant att läsa om människor inom ett annat område i samhället, men kärlek och relationer angår ju oss alla och hittills har jag haft stort utbyte av det jag har läst av Niklas Rådström, så den här romanen vill jag också läsa.
Vad du vill av Niklas Rådström, Gedins 1995.
Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.
På spaning efter den tid som flytt 1 – Swanns värld av Marcel Proust
Nu har jag alltså läst Swanns värld på nytt och det ångrar jag inte. Det är inte mycket som jag minns från den första läsningen för länge sedan, men det kändes ändå bekant. Swanns värld innehåller bilder från Marcel Prosts barndom. Jag menar då skrivna bilder. Ordet bilder känns rätt för mig, inte så att berättelsen är stillastående, men det kan bero på det långsamma berättandet. För det är långsamt och omständligt, fast inte för långsamt och omständligt. Mestadels i alla fall.
Det är mycket vackert. Men det betyder inte att berättelsen skulle sakna vasshet och framvisande av människors dåliga sidor. Författaren beskriver det övre borgerskapets liv, med fördomar och mänskliga brister. Det är bitvis infamt – eller ska man säga ett uppvisande av livets realiteter? Avsnitten om Madame Verdurins salong visar dumhet, förstockning och elakhet. Ja, maktfullkomlighet. Det och Swanns kärlek och borgerskapets avståndstagande från honom när han gifter sig med fel kvinna är bara några få iakttagelser i romanen. Där finns borgerskapets beundran av betydande adelspersoner och deras strävan att komma i deras närhet. Där finns den besvärliga tante Léonie, där finns den priviligierade gossens nedvärderande, men också i viss mån kärleksfulla tankar om trotjänarinnan Hortense. Romanen skildrar sannerligen ett klassamhälle alltifrån människor utan utbildning som tjänar andra till personer i samhällets övre skikt. Ja, i Swanns värld finns så mycket. Den bryter med den traditionella berättelsen och med realistiska romaner eftersom den också behandlar och tar i beaktande hur vi minns och hur vårt undermedvetna formar våra handlingar och minnen. Allt i romanen är sett genom det ögat.
Det finns mycket att säga om den här romanen för den är innehållsrik, miljöbeskrivningar, porträtt av människor, en känslig och nog lite bortskämd pojke, aspekter av kärlek. Den är långsam, men också underhållande, och som har påpekats många gånger tidigare är översättningen mycket bra. Det här är min känsla efter att ha läst Swanns värld andra gången. Med säkerhet är det så att jag fick ut mycket mer av läsningen nu.
På spaning efter den tid som flytt 1 – Swanns värld av Marcel Proust, Bonniers 2021. Översättning: Gunnel Vallquist.
Tisdagstrion – Förbjudna böcker
Boktjuvarna – jakten på de försvunna biblioteken av Anders Rydell handlar om hur nazisterna förstörde många bibliotek. Det var judiska bibliotek, frimurares bibliotek och arbetarrörelsens bibliotek. Många oskattbara böcker gick där förlorade, samt att det var ett angrepp på judisk kultur, arbetar- och vänsterrörelsens kunskap och resurser, ja helt enkelt åtgärder för att döda alla åsikter som inte passade Nazisterna och förinta alla judar. Men nazisterna förstörde inte alla böcker. De sparade en del av dem i ett institut, där trogna nazister skulle kunna studera dem för att lära känna fienden.
Ett intressant faktum är att Boktjuvarna har förbjudits i Ukraina på grund av att där finns vissa passager som inte är så smickrande för Ukraina historiskt sett. Då stöter vi på den kniviga frågan om vad ett land ska göra som är angripet och invaderat av sin kolossale granne som dessutom sprider desinformation och propaganda i stora mått. Kan det då i vissa fall vara befogat att förbjuda böcker? Det är väl ytterst tveksamt om just Boktjuvarna borde förbjudas i ett sådant läge. Jag vet heller inte om den fortfarande är förbjuden.
Boktjuvarna publicerades första gången 2015.
I den första kretsen av Alexander Solzjenitsyn (1918-2008) smugglades ut ur Sovjetunionen för att den inte kunde tryckas och publiceras där. Ändå hade författaren censurerat sig själv och tagit bort en del ur det ursprungliga manuskriptet. I den första kretsen publicerades 1968 utomlands och 1969 på svenska med titeln Den första kretsen. Romanen handlar om välutbildade fångar i ett läger i utkanten av Moskva under Stalintiden. Fångarna har ett bättre liv än många andra lägerfångar och deras arbete där går ut på att forska för Stalinregimens räkning. Om fångarna faller i onåd kan de omedelbart forslas till Sibirien.
Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood är en dystopi som handlar om att USA har blivit en teokrati där människor lever under stort förtryck. Dessutom har nativiteten gått ner katastrofalt och tjänarinnan är en av de fertila kvinnor som används till att avla fram barn åt eliten. Tjänarinnans berättelse är en roman om ett fruktansvärt samhälle som ger en mycket att tänka på. Den är inte förbjuden av någon regering så vitt jag vet, men den är förbjuden på många håll i USA, på bibliotek och skolor, av religiösa skäl och och för att den anses innehålla olämpliga sexscener och skildringar av hbtq-personer. Romanen publicerades första gången 1985 (The Handmaid’s Tale) och kom på svenska 1986.
Du hittar fler exempel på förbjudna böcker om du går till Ugglan & Boken som sköter Tisdagstrion och som har givit oss dagens intressanta och upprörande tema.
Nytt på bokvagnen
Det här är de nyaste tillskotten på min bokvagn och jag ser fram emot att läsa dem. Men jag har upptäckt att jag har en tendens att låta böckerna stå där länge innan jag läser dem fast jag var så angelägen om att köpa dem. Det är som att jag slår mig till ro när jag har böckerna tryggt placerade och väntande på bokvagnen. Då behöver jag inte läsa dem nu. De försvinner ju inte. Men böckerna som man lånar på biblioteket bör man läsa innan lånetiden tar slut, och om det är kö på dem, då får man skynda sig.
Nu har jag bestämt att Systrarna ska läsas i jul och nog borde jag väl ändå hinna läsa Trilogin av Jon Fosse samma år som han får Nobelpriset? Framtiden får visa hur det går.
Skymning 41 – roman från en krigstid av Kjell Westö, Bonniers 2023.
Systrarna av Jonas Hassen Khemiri, Bonniers 2023.
Trilogin av Jon Fosse, Bonniers 2015. Översättning: Urban Andersson.
Boken innehåller tre noveller, eller mycket korta romaner med titlarna Sömnlösa, Olavs drömmar och Kvällning.
Mjölkat av Sanna Samuelsson
Ellen ger sig iväg från storstaden. Det är ett oövertänkt beslut. Hon far iväg i sin avställda bil mot sina barndomstrakter. Hon anländer till bondgården där hon har vuxit upp. Den är såld och där bor andra människor nu. Ellen ringer på, men ingen är hemma. Då letar hon rätt på nyckeln som ligger där den alltid brukade ligga, hon öppnar och går in.
Ellen har en havererad kärlekshistoria bakom sig som man kan tänka sig bidrar till att hon inte mår bra och beter sig egendomligt. Men mycket verkar hennes handlande bero på att det var en svår upplevelse när familjen var tvungen att lämna gården. De var mjölkbönder, ett minskande släkte, och föräldrarna hade stretat i många år och försökt få ekonomin att gå ihop. I Ellens minnesbilder beskriver författaren ladugården, mjölkandet och korna mycket sinnligt och närvarande. Ellen deltar i arbetet som barn och i skolan luktar hon, eller är rädd för att lukta. Det är inte fint att komma från en gård med kolukt i kläderna. Inte heller är det fint att inte ha råd med de kläder som de andra flickorna har.
I romanen finns en underlägsenhetskänsla och vrede över sakernas tillstånd, att mjölkbönder måste lägga ner verksamheten om de inte har jättestora gårdar, över att mjölkkor försvinner, att landskapet växer igen, eller att betesmarkerna övertas av köttboskap. Vreden är stor. Ellen handlar inte avvägt och moget, men i romanen finns också undervisande textstycken med torra men arga fakta om jordbrukets utveckling. Det kan kanske vara lite svårt att svälja dem eftersom det kan verka så konstruerat, men författaren har satt dem tillsammans med Ellens desperation och minnesbilderna som har stor närvaro och känns som om författaren själv har varit där. Miljön är mycket fint skildrad. Författaren vet vad hon talar om och det ger en ganska slagkraftig bild av en till synes obönhörlig samhällsutveckling och människorna som kommer i kläm. Slutet på romanen känns lite rumphugget, men på det hela taget tycker jag att Mjölkat är väl värd att läsas. En intressant roman.
Mjölkat av Sanna Samuelsson, Bonniers 2023.
Hett i hyllan #230 – Älskade syster
Som så många av Joyce Carol Oates böcker handlar Älskade syster om ett brott. På bokens baksida kan man läsa:
En jauarimorgon hittas den sexåriga skridskoprinsessan Bliss Rampike mördad i familjens källare. Mordet visar tecken på brutalitet och fallet väcker genast ett enormt mediaintresse. Hur kan någon ha förgripit sig på flickan och lämnat henne att dö med resten av familjen sovande i samma hus? Snart faller blickarna på barnstjärnans närmaste: mamma Betsey, pappa Bix – och till och med den nioårige storebrodern Skyler.
Hemskt, förskräckligt hemskt. Romanen bygger också på en verklig händelse och det gör det inte mindre hemskt. Joyce Carol Oates är en mycket skicklig författare, så jag räknar med att det inte kommer att kännas som en söndagspromenad att läsa Älskade Syster, men läsa den vill jag.
Älskade syster av Joyce Carol Oates, Bonniers 2010. Översättning: Ulla Danielsson.
Romanen publicerades första gången 2008 (My Sister, My Love)
Sorgen bär fjäderdräkt av Max Porter
Kråkan på bokens omslag är en svartkråka, inte en sådan kråka som vi har här i Sverige. Denna kråka ringer en kväll på dörren till en lägenhet där en pappa bor med sina två söner som ligger och sover. Mannens hustru dog för en vecka sedan och här ringer kråkan på dörren och tränger sig in. Det är en mycket stor kråka, som jag föreställer mig, den luktar inte gott och sprider fjädrar i lägenheten, och den tänker stanna hos mannen och sönerna tills pappan inte behöver den mer. Så säger den.
Romanen är glest och fragmentariskt skriven, som poesi bitvis. Vi får följa den lilla familjen genom sorgeprocessen. Kråkan blir en symbol för sorgen som kan se ut och yttra sig på många sätt. Den är inte vacker alla gånger, den innehåller inte bara varma tankar utan också fulhet, ilska och svart ihålighet. Pappan skriver en bok om författaren Ted Hughes som har skrivit en diktsamling som heter Kråka. Jag har hunnit läsa de första dikterna och där finns bara fulhet, hemskhet, ja de är riktigt otäcka. Kanske kan man hitta en svart humor i dem, men det kan inte jag. Där finns ingen som helst omtanke eller kärlek. Det kanske man kan tänka sig är en aspekt av sorgen.
Hur diktsamlingen Kråka utvecklas vet jag inte ännu, men romanen Sorgen bär fjäderdräkt innehåller mycket kärlek och omtanke. Det är en mycket mänsklig bok om våra försök att bemästra livets svårigheter, skriven på ett poetiskt och ovanligt sätt. Väl värd att läsas.
Sorgen bär fjäderdräkt av Max Porter, Etta 2016. Översättning: Marianne Tufvesson.
Max Porter är en brittisk författare och Sorgen bär fjäderdräkt är hans debutroman som är flerfaldigt prisbelönt. Den publicerades första gången 2015 (Grief is the Thing with Feathers).
Mösstanten 