Hett i hyllan #211 – Last Exit to Brooklyn

När det står Post-trial edition på en boks framsida undrar man förstås vad det handlar om. Jo:
Last Exit to Brooklyn was found obscene at the Old Baily in November 1967, a decision which was reversed by a historic Appeal Court judgement in July 1968. Now ”this honest and terrible book”, as Anthony Burgess describes it in his Introduction to this new edition, can take its rightful place as one of the major books of our time.

Från bokens baksida alltså. Den ska handla om ett kärlekslöst samhälle, om samhällets bottenskrap, om våld och prostitution och där ska också finnas en strejkledare. Enligt baksidestexten får författaren oss läsare att känna medlidande med dem som befinner sig där och inte kan ta sig därifrån.

Romanen åtalades alltså på grund av innehållet och blev också bannlyst i Italien och jag får medge att det gör mig nyfiken. Jag vill nog läsa den fast innehållet verkar vara påfrestande.

Last exit to Brooklyn av Hubert Selby jr., Calder & Boyars 1968. I boken finns två förord, ett av förläggarna och ett av Anthony Burgess.

Hubert Selby jr. (1928-2004) var en amerikansk författare. Han föddes i Brooklyn, slutade skolan vid 15 års ålder och tog hyra som sjöman, men han drabbades av tuberkulos och kunde sedan inte utföra kroppsarbete. Därför började han skriva. Han har skrivit romaner, noveller och filmmanus. Last exit to Brooklyn kom ut 1964 i USA. Den är filmatiserad.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Aracoeli av Elsa Morante

Den som berättar i den här romanen av Elsa Morante heter Manuele och han är en medelålders, alkoholiserad och ganska risig man. Aracoeli är namnet på hans mor. Hon kom från landsbygden i Andalusien i Spanien och blev hustru till en italiensk sjöofficer. Aracoeli var analfabet och hade naturligtvis inte borgerskapets bildning. Hon visste inte hur hon skulle föra sig och hela livet fick hon tampas med det. Hon kände sig underlägsen och det ledde till att hon vek undan och var rädd för att umgås med många människor. Ibland behandlade hon istället underställda alltför överlägset. Men det var stark kärlek mellan henne och Manueles far. Fadern var helt absorberad och han såg mest bara hustrun. Sonen fanns i bakgrunden.

Aracoelis och Manueles kärlekshistoria börjar under mellankrigstiden och berättelsen spänner över hela Manueles fyrtioåriga liv. I romanen skildras tiden då en familj som Manueles hyllade kungen och vissa familjemedlemmar även Musollini och general Franco. Berättelsen innehåller fredstid och krig, klassklyftor, starka personporträtt med häftiga känslor och ibland tvära kast. Allt ses med Manueles ögon. I hans familj säger man inte allt och till ett barn berättar man mycket lite om realiteterna. Pojken får försöka bilda sig en uppfattning om sakernas tillstånd på ett barns vis. Aracoelis bror som det aldrig talas om och som stred mot Franco blir hans hjälte, fast han förstår inte vad det innebär. Porträttet av Manuele blir hjärteknipande. De vuxna beter sig i stort sett obegripligt och moderns sjukdom gör att han förlorar den direkta kärlek han fick från henne. Från fadern får han ingen.

Kanske är Manuele också svår att älska? Han har inga vänner. Men jag tyder det till att det beror på hans egendomliga mellansituation. Vem är han? Vad är han? Son till en sjöofficer eller till en lantlolla från ingenstans? Inte duger han åt farföräldrarna.

Romanen Aracoeli innehåller mycket. Den har stark atmosfär. Människor och miljöer och pojkens tankar tränger in i en och man får en hel del att fundera över. Rekommenderas.

Aracoeli av Elsa Morante, Norstedts 1985. Översättning: Barbro Andersson.

Elsa Morante (1912-1985) var en italiensk författare. Aracoeli kom på originalspråket 1982. Tre romaner och en novellsamling samt en barnbok finns översatta till svenska. Mest känd är Elsa Morante för romanen Historien som kom på originalspråket 1974 och i svensk översättning 1979.

Tisdagstrion – Svenska deckarfavoriter

Svenska deckarfavoriter är ett ganska svårt ämne för mig som läser så lite deckare, men det här är tre bra svenska deckare som jag har läst.

Husdjuret av Camilla Grebe. Den kom 2017 och handlar om att en grupp poliser som utreder gamla fall har kommit till den lilla sörmländska orten Orminge där en död flicka hittades i ett stenröse år 2009.

Koka björn av Mikael Niemi kom också 2017. Den utspelas på 1800-talet och prosten Læstadius är privat utredare av ett mord på en piga. Där finns fördomar och diskriminering av samer och stora klassskillnader. En spännande bok med mycket innehåll.

Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson behöver nog ingen presentation. Det är första delen i Stieg Larssons Millenniumtrilogi och den kom 2009.

De här tre böckerna känner du kanske redan till och kanske vill du ha fler tips. Då kan du gå till Ugglan & Boken.

Från Harry Martinson till Iman Mohammed

Nu har jag avslutat läsningen av Harry Martinsons diktsamling Vagnen och börjar istället läsa Minnen av infraröd av Iman Mohammed. Hon är född 1987, bor i Malmö och debuterade 2018 med diktsamlingen Bakom trädet ryggar som fick mycket goda omdömen. Minnen av infraröd är hennes andra diktsamling och den är en av böckerna som blev nominerade till Augustpriset förra året. Det är i stort sett vad jag vet om författaren till den här diktsamlingen. Du kan läsa mer hos Norstedts.

Det ska bli spännande att bekanta mig med Iman Mohammeds poesi och det skulle inte förvåna mig om jag också vill läsa hennes första diktsamling.

Minnen av infraröd av Iman Mohammed, Norstedts 2022.

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka

Det är februari 1942. En kvinna läser ett anslag i fönstret i det lokala postkontoret och går hem och packar som det står skrivet att hon ska göra. Dagen därpå går hon och barnen hemifrån med så mycket bagage som de kan bära. De kommer till ett samlingsläger och så småningom blir de forslade med tåg till ett läger i öknen i Uta.

Kvinnan och barnen är japaner och japans angrepp på Pearl Harbor har förvandlat dem till fiender. Mannen i familjen hämtades en tid innan resten av familjen måste ge sig iväg. Han är i ett annat läger och han har blivit förhörd.

När kejsaren var gudomlig är mycket lugnt och sakligt berättad. Kvinnan och barnen blir representanter för alla de som råkade ut för samma öde. Just att författaren berättar detaljrikt och rakt upp och ner vad som händer är mycket effektivt. Som läsare känner man dessa människors maktlöshet. De måste finna sig i myndigheternas beslut. Dessutom är de utsatta för hat från en hel del amerikaner. De blir anklagade för ett skoningslöst krig som de inte har startat och inte har någon kontroll över.

Det finns mycket som är bra i den här boken. Att japanernas situation i USA under och efter andra världskriget uppmärksammas är mycket värdefullt. De blev behandlade som kriminella landsförrädare fast de allra flesta av dem var vanliga människor som arbetade och uppfostrade sina barn och ville leva i fred och ro. USA:s regering har senare bett om ursäkt och en viss kompensation har betalats ut, men många förlorade egendom när de tvångsförflyttades och det de var med om kan ju inte suddas ut. Minnena och konsekvenserna fick de bära med sig livet ut.

Man kan också se dessa särskilda händelser som behandlas i romanen i ett allmänt ljus. De representerar krigets destruktiva konsekvenser som yttrar sig på så många sätt. Folkgrupper kommer i kläm och efter kriget finns såren, inte minst de själsliga. Det här är dystert, men låt inte det hindra er att läsa boken om ni inte redan har gjort det. Den är bra.

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka, Bonniers 2014. Översättning: Ulla Roseen.

Hett i hyllan #210 – Ängel bland skuggor

Min man förde in en hel rad böcker av Niklas Rådström i vårt hem när vi flyttade ihop. Det är jag glad och tacksam över. Några av dem har jag läst med stor behållning, men många står och värmer upp bokhyllan i väntan på att bli lästa. Ängel bland skuggor är en av dem.

Ängel bland skuggor är en berättelse fylld av intriger, rik på öden, uppgörelser och erotiska förvecklingar som en antik myt. Det är på en gång en intensiv samtidsskildring och en magiskt glödande saga som spänner över flera decennier. läser jag på omslagets baksida.

I berättelsen ska finnas en dödssjuk fotograf, en tonårspojke som försöker återge sin far hans forna värdighet och en döv pojke som vandrar ner i underjorden för att rädda sin syster ur drogmissbrukets dödsrike.

Ja, nog vill jag läsa också denna roman av Niklas Rådström.

Ängel bland skuggor av Niklas Rådström, Gedins 1993.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

Det stora kalaset av John Steinbeck

Cannery Row är en av de tolv hyllvärmarna som jag läser i år. Men boken vi har i hyllan är en liten pocket med hopträngd text på engelska. Nej, den hade jag inte lust att läsa, så jag lånade romanen från biblioteket istället och valde en bok i svensk översättning, och titeln är då Det stora kalaset.

Cannery Row är en gata utefter Stilla havet i Monterey i Californien. Den hette inte så 1945 när John Steinbecks roman publicerades, men boken blev så populär att gatan döptes till Cannery Row 1958 för att hedra Steinbeck. Utefter gatan låg flera sardinfabriker som producerade konserver. Det var ett fattigt område då, men jag räknar med att det är raka motsatsen nu. Konservfabrikerna är nedlagda.

Det stora kalaset handlar om människorna som bor i området. Den är skriven med humor och ganska mycket värme. De flesta personerna i romanen är fattiga eller invandrare som kinesen som äger en butik där man kan köpa allt utom prostituerade. Vill man ha dem får man gå till Doras bordell. En betydelsefull gestalt i berättelsen är Mac, en dagdrivare som tillsammans med sitt gäng åtminstone ibland vill väl, men lyckas ställa till det varje gång. En annan betydelsefull människa är Doc som förestår ett marinlaboratorium i området. Han har en verklig förebild som hette Ed Ricketts och som John Steinbeck var god vän med.

De flesta romanfigurerna är alltså fattiga människor, men romanen är inte skriven ur deras synvinkel utan ur den bildades, den som har utbildning och resurser och kunskap om världen i stort. Och som är en man. Doc är författarens vän eller alter ego. Därför blir mycket berättat lite från ovan, men samtidigt med värme. I viss mån idylliseras dagdrivarnas liv. Dora som äger bordellen symboliserar väl också den goda horan. Flickorna, som de kallas, på bordellen verkar också goda. De verkar ha det förhållandevis bra och bordellen är ett naturligt inslag i området. Så är det bara.

Man kan nog läsa Det stora kalaset på många sätt. Den är en härlig berättelse, dråplig, mänsklig och rolig med lite bitter underton. Man kan också se den som civilisationskritik mot det framväxande konsumtionssamhället där hårdhet och effektivitet premieras. För mig blir det lite av en paradox eftersom det grova utnyttjandet av människor som förekommer på en bordell inte kritiseras särskilt kraftigt. Men civilisationskritiken skrivs inte läsaren på näsan. Steinbeck berättar skrönor, varmt och underhållande.

Det stora kalaset av John Steinbeck, Lindelöws 2017. Översättning: Einar Heckscher. Förord: Per-Olof Mattsson.

Tisdagstrion – Sött och gott

Körsbär kan vara söta och goda och därför är den första boken i min trio Körsbärslandet av Dörte Hansen. Den utspelas i Olland i norra Tyskland där man odlar körsbär och äpplen. Det är en trevlig bok med en ganska mörk bakgrund, lite av en släkthistoria, om relationer, och om moderna tider med storstadsbor som flyttar ut på landet och bönder som har bott där länge som försöker få ekonomin att gå ihop.

Apelsiner, åtminstone blodapelsiner, kan också vara söta och goda, och då borde Apelsinflickan av Lena Kallenberg platsa här. Den har jag inte läst, men jag har den i läslistan. Att vara apelsinflicka i 1880-talets Stockholm är däremot varken sött eller gott. Apelsinflickor kallas de som säljer sig till män på krogen. Signe är på rymmen från sin husbonde och hon vill inte bli apelsinflicka, men hur ska hon klara sig i staden?

Just vredens druvor är nog inte särskilt söta och goda men Vredens druvor av John Steinbeck är en bra bok som jag läste för mycket länge sedan. Inte nog med att den gjorde stort intryck, jag fick också en historielektion och mer insikt i vad depressionen på 1930-talet kunde innebära för människor. Ibland funderar jag på att läsa om den eftersom jag var så ung när jag läste den.

Det finns mycket annat än körsbär och apelsiner och druvor som kan vara sött och gott. Om du går till Ugglan & Boken får du veta vad andra bokbloggare har plockat fram idag.

Fiskar simmar, fåglar flyger – novell av Terézia Mora

Han kallas Maratonmannen och är en ensam särling. Han lever i sin stadsdel och håller på sina rutiner. Varje dag går han ut för att köpa mat med en kasse i handen.

Kassen är lite smutsig i botten. Inuti, i tygkassen ena hörn dit de åkt ner: portmonnä och nyckelknippa. Varför han går omkring med portmonnä och nyckelknippa (fyra nycklar: port, brevlåda, lägenhet, källarskrubb) i tygkassen när han har tre fickor i jackan, varav en är en innerficka: en gåta. Det vill säga: han bär dem på det sättet för att han är godtrogen. För att han i sin stadsdel, på sin gata, där han har bott, handlat osv. i 57 år, känner sig trygg.

Naturligtvis rycker en ung kille en dag till sig hans kasse och springer iväg. Han har inte räknat med att mannen han stulit ifrån, som ser ut som en gubbe, brukar springa maraton.

Fiskar simmar, fåglar flyger är den första novellen i Terézia Moras novellsamling Aliens. Titeln innebär inte att novellerna handlar om utomjordingar. De handlar om ensamma kanske lite säregna människor. Ofta lånar jag en novellsamling från biblioteket och läser bara en novell, men denna samling vill jag läsa i sin helhet.

Terezía Mora är en intressant författare. Hon är född i Ungern men bor i Berlin och skriver på tyska. Tre av hennes böcker finns översatta till svenska, novellsamlingen Aliens och två romaner, Alle Tage (2004) utgiven i svensk översättning 2011 med titeln Alla dagar och Das Ungeheuer (2013), på svenska Monstret (2017). Jag har tidigare läst Alla dagar och vill gärna läsa också Monstret.

Fiskar simmar, fåglar flyger – novell ur samlingen Aliens av Terézia Mora, Rámus 2020. Översättning: Linda Östergaard.