Det är i Malmö år 2000. Patrik Panik dras till Reclaim the Streets-rörelsen, mycket på grund av sin kompis Behar som är med. En ledande aktivist är Tanya och de här tre karaktärerna är de mest framträdande i boken, men Panik är huvudperson.

Patrik Panik kommer från svåra hemförhållanden. Hans pappa sitter i fängelse på grund av ett misslyckat bankrån. Han har missbrukat droger och misshandlat Paniks mamma. Han har varit hotfull, stundvis gått omkring drogpåverkad och skrutit så att Patrik har skämts för sin far och många gånger har han kommit med löften om en bättre framtid som han hela tiden har svikit.

Panik bor med sin mamma i ett höghus. Han har ett struligt förflutet med inbrott och diverse kriminalitet men han är aldrig straffad. Han har nära till våld, han vill hämnas på samhället och han agerar först och tänker sedan. Nu har han fått jobb på ett stort bageri som timanställd.

I den här boken får vi inblick i Reclaim the Streets-protesterna och hur aktivisterna tänker. De ordnar gatufester och anser att det har de rätt till, att dansa på gatorna och spela hög musik utan att söka tillstånd först. Men många har en större agenda. I det kapitalistiska samhället måste arbetare och ungdom ta sin makt. Den får de inte gratis. I rörelsen finns sådana som Panik som är hatisk mot samhället men som inte tänker så långt. En motsats till Panik är Tanya som är ledande, som tänker och planerar och som senare i livet studerar vidare.

Boken är bra och levande skriven. Gestalten Panik blir en levande person med flera dimensioner. Att följa honom i boken blir intressant och spännande. Det är också intressant att ta del av hur det kunde gå till vid de här protesterna och ta del av ideologin bakom. Författaren har flikat in kortare avsnitt där Tanya och Behar, som sedan studerade vidare, reflekterar över det som hände i början av 2000-talet och över klassklyftor. Behar och Tanya gör en klassresa och deras erfarenheter är helt främmande för de flesta av deras studiekamrater. Detta ger en extra dimension till berättelsen. Boken känns också bra komponerad. Den har en fin rytm.

Allt känns realistiskt. Det kan mycket väl ha hänt. Allt utom slutet. Det känns inte riktigt trovärdigt.

Brev från en cell är en bok som många borde läsa oavsett var de står politiskt. Bland aktivisterna finns tankegångar som har betytt en del för samhällsutvecklingen och som har lett vidare till de stora protesterna och kravallerna vid stora världstoppsmöten i olika städer i Europa. Och alla personerna i berättelsen tänker inte lika. Det finns flera vinklingar.

Polisvåld och aktivistvåld är viktiga frågor. Vi minns väl Göteborg år 2001? De händelserna är inte med i den här boken, men där fanns våld från polisen som inte var befogat, mest vanliga demonstranter som ville protestera mot tillståndet i världen – men också vissa människor som ville ha bråk, en del av dem var kanske sådana som Panik som hade nära till våld, men också vissa som vill ställa till kaos för att samhället och dess våldsapparat ska visa sitt fula ansikte och att folket sedan ska göra revolution

.Läs gärna den här boken. För mig är den ovanlig. Jag är inte säker på vad som finns skrivet i romanform om Reclaim the Streets och andra protester på 2000-talet men jag har aldrig läst om detta i skönlitterär form förut.

Brev från en cell av Henrik Johansson, Federativs förlag 2019.

Ivar Gunnarsson har levt tillsammans med sina föräldrar. Nu är båda döda och Ivar är ensam. Han var ensam som barn och han är ensam som vuxen. Han jobbar i ett förråd på en industri och bor i en förort till Stockholm. Ursprungligen kommer han från en by i norra Sverige men fadern sålde gården och familjen flyttade söderut

Ivar är ensam, så ensam. Han umgås med ingen och han är osäker och rädd bland människorna. Jag tror inte att han har blivit riktigt vuxen. Han är klumpig och misslyckad och blir lätt ett offer för mobbning.

Men en dag står en flicka ute i kylan nedanför hans köksfönster. Hon ropar på någon men blir inte insläppt. Till slut går Ivar ner och öppnar porten.

Allt under himmelens fäste är en sorglig bok. Den är så sorglig och rörande. Maria Hamberg beskriver Ivars liv så fint. Jag känner och ser och upplever och jag är säker på att Ivar finns. Jag känner hur han har det i lägenheten i förorten där hans föräldrar inte finns kvar men där nog deras kläder fortfarande hänger i garderoberna.Titeln till boken kommer från en visa, en sorglig visa. En stjärna på himlen betyder mycket i boken och den ger Ivar en viss styrka. Delvis befinner sig Ivar inte i verkligheten. Hans far som aldrig gav honom uppskattning och självförtroende förföljer honom.

Allt under himmelens fäste har inget stort omfång, 187 sidor bara, men den innehåller mycket. Berättelsen slutar på julen, så kanske kan den kallas julbok. Att skriva om en människa som Ivar och göra det så bra är en prestation. Jag tycker att det är en mycket fin berättelse som man kan läsa året om.

Allt under Himmelens fäste av Maria Hamberg, Ordfront 2018.