Kroatien – Mösstanten

Först är de osynliga, men plötsligt börjar man lägga märke till dem, skriver Dubravka Ugresic. De man (eller hon) plötsligt ser är gamla kvinnor, det som hon själv kommer att bli om hon får leva så länge, liksom vi alla av kvinnligt kön. Baba Jaga la ett ägg handlar alltså om att åldras, att vara gammal och Baba Jaga är nidbilden av en äldre kvinna, en häxa som rövar bort barn. Ett farligt monster. Jag tror inte ens att Baba Jaga behöver vara riktigt gammal. Det räcker kanske med att hon inte är fertil längre.

Den här romanen har tre delar där författaren i den första skriver om sig själv och sin mor. Autofiktiv kan man nog säga. Den andra delen handlar om tre kvinnor i olika framskriden ålder som tar in på ett på ett spahotell och vad som händer där. Den tredje delen är en uppräkning av massor med belägg för historier om Baba Jaga och andra besläktade häxor i länder på Balkan och i övriga Östeuropa, så man kan säga att Baba Jaga la ett ägg dels är roman, dels essä. Uppräkningen är tråkig och omständlig, men den behövs kanske som en fördjupning och så att läsaren förstår att föreställningen om Baba Jaga är vida utbredd.

Romanen är lite mystisk, lite surrealistisk, samtidigt som den är lite humoristisk och ibland nästan verkar vara verklig. Där finns många fåglar och ett jätteägg som används till transportkista och andra symboler som jag kanske inte alltid greppar. Men romanen är intressant och delvis underhållande. I mellandelen återkommer författaren då och då till en sagoberättarton genom ett par rimmade rader som kan låta så här:

Och vi då? Vi drar vidare. Vi hoppas att Pupa, Kukla och Beba somnar sött i sina sviter, men vi får hålla oss vakna så att berättelsen inte från oss smiter.
(Sid. 136)

Kanske fungerar ordföljden i rimmet bättre på kroatiska, men jag tycker faktiskt inte att den stör på svenska. Det ger en känsla av att författaren berättar för oss och när hon gör det lite hastigt och lustigt rimmar helt opretentiöst i stunden.

Baba Jaga la ett ägg av Dubravka Ugresic, Bonniers 2009. Översättning: Drordje Zarkovic.
Romanen publicerades första gången 2008 (Baba Jaga je snijela jaje).

Dubravka Ugresic (1949-2023) var en kroatisk författare. Hon har skrivit romaner, noveller, essäer och barnböcker. Fyra romaner finns översatta till svenska.

Om Dubravka Ugresic på engelska Wikipedia och på den svenska.

Det här är ytterligare en bok som har funnits länge i min läslista. Jag läste den alltså inte på 1990-talet när den kom ut och inte under alla år efter det – förrän nu. Men jag får säga att den inte känns inaktuell. Det är viktig att vi kommer ihåg det som hände under Balkankriget, och på andra platser i världen händer liknande saker idag.

Det viktigaste jag tar med mig från boken är frågan hur de som som tidigare levat fredligt tillsammans kunde förfölja och döda sina grannar. Boken ger lite av svaret, att Jugoslavien var en konstruktion med många etniska grupper inom landets gränser och att i och med att landet var en diktatur, om än mildare än en del andra länders, så löste man aldrig motsättningar och en demokratisk diskussion och demokratiska beslut kom aldrig till stånd. Balkan har också en lång historia av att vara ockuperat av olika stormakter och av krig.

Jag tar också med mig minnet av den grymma etniska rensning under Balkankriget, som förekom 1990-talet, under min levnad, när jag och många med mig trodde att något sådant inte var möjligt i Europa. Vi är absolut inte vaccinerade mot etnisk rensning efter förintelsen under andra världskriget. Det händer igen och igen.

Balkan express består av en rad texter som har varit införda i olika media. Slavenka Drakulić berättar inte om själva kriget utan hur kriget påverkar henne själv och andra människor. De är mycket personligt hållna och gör ett starkt intryck på mig när jag läser. Det är viktiga texter som gör att jag bättre kan förstå hur kriget slår sönder tillvaron och att inget blir detsamma igen. Det är viktigt att komma ihåg det som hände när Jugoslavien föll sönder, så den här boken rekommenderar jag om du inte har läst den. Texterna ger både specifik kunskap och insikt i det som hände på Balkan och universell insikt i vad krig kan innebära.

Balkan express av Slavenka Drakulić, Ordfront 1994. Översättning: Ia Lind.