Nu sätter Robert som har bloggen Mina skrivna ord igång med tisdagstrion igen. Roligt, men det kom lite hastigt på för mig så jag skriver inte mycket om varje bok, men titlarna är länkar till min inlägg om böckerna. Som ni ser har jag koncentrerat mig på tigrar.
Halva kungariket av Per Wästberg läste jag för länge sedan. Jag kommer ihåg att jag blev förvånad över hur författaren kunde minnas så bra hur det var i Stockholm på 1950-talet. Sedan upptäckte jag att boken publicerades första gången 1955. Inte så konstigt alltså. Romanen är enligt förlaget ”en romantiskt ironisk pikaresk om två unga älskande på upptäcktsfärd i ett somrigt Stockholm med omgivning”. Den handlar om den unge Felix som får pengar av sin far för att klara sig under sommarmånaderna i Stockholm och så träffar han Helena och kärlek uppstår. En mycket somrig roman.
Varför vara lycklig när du kan vara normal? av Jeanette Winterson är ingen somrig bok, men omslagsbilden stämmer med tanke på dagens tema. Romanen är självbiografisk. Jeanette Winterson var adoptivbarn och växte upp i en industristad i norra England i en fattig familj. Många, många där var fattiga, skriver hon. Hennes adoptivmor var en tyrann, strängt religiös och mycket svartsynt. Hon hade två uppsättningar löständer och en revolver i köksskåpet. När flickan skulle straffas beordrade hon henne att gå ut och låste sedan dörren så att hon måste sitta utanför huset hela natten. En svår uppväxt, alltså. Boken publicerades första gången 2011 (Why Be Happy When You Could Be Normal?) och kom i svensk översättning 2012.
De små hästarna i Tarquinia av Marguerite Duras (1914-1996) handlar om några vänner som tillbringar sin semester i en liten ort i Italien. Det är hett, fruktansvärt hett, det finns inte så mycket att göra. De dricker Campari, de pratar, de spelar boule och badar och de talar om att resa någon annanstans, varför inte till Tarquinia för att se de små etruskiska hästarna? Men de kommer aldrig iväg. Deras dagar är loja och stillastående. Inte ens otrohet orsakar någon dramatik. Romanen publicerades första gången 1953 (Les petits chevaux de Tarquinia) och kom första gången i svensk översättning 1963.
Då hoppas jag på sommar och lagom varmt framöver och om du vill ha tips på fler böcker på dagens tema kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.
Något hände när jag publicerade mitt islandsinlägg förut. Det försvann, så det här får bli kort.
Salka Valka av Halldór Laxness från 1932 handlar om en fattig kvinna som kommer till en kustby på Island med sin dotter. Den rike köpmannen styr. Romanen är också filmatiserad.
Glasbruket av Arnaldur Indridason är enligt min åsikt en av hans bästa deckare. Den kom år 2000 på isländska och 2003 på svenska.
Ärr av Audur Ava Ólafsdóttir handlar om en man som reser till ett land där det har varit krig. Hans avsikt är att ta livet av sig och han vill göra det långt hemifrån så att hans dotter inte ska vara den som hittar honom. En inte så dyster bok som man kan frukta.
Fler tips på isländska böcker hittar du på bloggen Mina skrivna ord.
Antigua En liten plats av Jamaica Kincaid är en essä där Jamaica Kincaid skriver om Antigua, ön där hon har vuxit upp. Hon är kritisk till turismen, till kolonialismen, till slaveriet och till de som har styrt landet sedan Antigua och Barbuda blev självständigt 1981. När jag skriver kritisk är det milt uttryckt. En liten plats är ett knivskarpt angrepp på all exploatering som har skett på Antigua. Essän publicerades första gången 1988 (A small place) och finns i ett par upplagor på svenska. Den första kom 1988 med titeln Antigua: en liten ö.
Ven Stjärneborg av Alexandra Coelo Ahndoril läste jag innan jag började blogga. Stjärneborg var Tycho Brahes underjordiska observatorium på Ven. Det blev färdigbyggt 1584 och räknades som ett underverk. Boken handlar mest om Tycho Brahes relation till sin livskamrat Kirsten och till deras barn. Han kunde inte gifta sig med den ofrälse Kirsten eftersom Brahe-familjen då skulle dra in sitt finansiella stöd. Stjärneborg var Alexandra Coelo Ahndorils debutroman och den publicerades första gången 2003.
Färöarna Det goda hoppet av William Heinesen (1900-1991). Prästen Peder Börresen kommer på ett skepp till Färöarna. Tiden är 1600-talet. Befolkningen på ön är fattig, utom några få människor. Peder Börresen är den nye kyrkoherden för Torshavn och trakten däromkring. Han är högt studerad och vill människorna väl, men han har alkoholproblem och det är därför han har fått denna tjänst långt borta i en koloni, som Färöarna var på den tiden. Romanen publicerades första gången 1964 (Det gode håb). Den belönades med Nordiska rådets litteraturpris 1965 och kom i svensk översättning samma år.
Det spännande temat Öar har vi som vanligt fått av Robert på bloggen Mina skrivna ord. Fler tips på öböcker kan du hitta där.
Köpenhamnstrilogin – Barndom, Ungdom, Giftav Tove Ditlevsen (1917-1976) innehåller tre självbiografiska romaner. Eftersom det var så länge sedan jag läste dem är jag inte helt säker på att jag har läst Ungdom, men de andra två vet jag att jag läste i början av 1970-talet. Från boken om författarens barndom på Vesterbro minns jag fattigdomen. Ofta fanns inte mat till frukost hemma när hon skulle gå till skolan. Men på väg dit kunde hon köpa en bakelse från gårdagen billigt. Jag har för mig att något liknande finns hos Moa Martinson, men där var det nog en bulle som det handlade om och kanske var det om en kvinna som var vuxen nog att arbeta i textilindustrin? Det är många frågor i det här inlägget. Jag vill gärna läsa Tove Ditlevsens tre böcker igen. Barndom och Ungdom publicerades första gången 1967 och Gift 1971. I svensk översättning kom Barndom och Ungdom 1974 i en volym med titeln Tidigt på våren. Gift kom 1973.
Bang av Dorrit Willumsen läste jag förra året. Den handlar om författaren Herman Bang och Dorrit Villumsens avsikt var från början att skriva en biografi, men det blev alltså en roman. Herman Bang är framställd så att man får uppleva honom som människa. Det är en mycket levande bild man får ta del av, hans arbete, hans uppvisande av en vacker yta, hans rädslor och i viss mån storhetsmani. Herman Bang är en komplicerad romanperson som många gånger går åt ett håll som man som läsare skulle vilja hindra. Bang är en myllrande roman som också ger mycket dansk historia och känsla för kulturströmningarna och det danska samhället. En bra bok. Bang publicerades första gången 1996 och kom i svensk översättning 1998. År 1997 belönades romanen med Nordiska rådets litteraturpris.
Folkets skönhetav Merete Pryds Helle handlar om Marie som växer upp på landet i en fattig familj. Hon har många syskon. Hennes far är takläggare. Han misshandlar sina söner för små förseelser de har gjort. Örfilar är vanliga. Alla kan få en örfil av alla om de väcker misshag. Här förekommer incest i flera generationer. Mamman är trött av alla barnafödslar. Mycket elände alltså, men inte bara det. Vi får följa Marie från 1930-talet till in i 1960-talet, från Langeland till Köpenhamn, genom ockupationsåren under kriget till det moderna livet. Boken är spännande att läsa. Den är lättläst och enkelt skriven, rakt på, och det är en av bokens fördelar. Romanen publicerades första gången 2016 (Folkets skønhed) och kom i svensk översättning 2018.
Temat för trion har vi som vanligt fått från Robert på bloggen Mina skrivna ord. Där hittar du fler tips om danska författare.
Nattflyg av Antoine de Saint-Exupéry utspelas i Argentina när kommersiell flygning just hade startat. Den handlar om en pilot som flyger post och företaget han flyger för har just startat nattflygningar, vilket var farligt i flygningens ungdom eftersom de inte hade den navigations- och kommunikationsutrustning som dagens flygplan har. Jag minns det som en poetisk och gripande roman. Den publicerades första gången 1931 (Vol de nuit) och kom i svensk översättning 1933 (Nattflygning). Det finns en senare utgåva på svenska men med samma översättning. Modernista planerar en nyutgivning nästa år. Om det blir den gamla översättningen vet jag inte. På 1930-talet var ju flygplan och flygning en stor och ofta glamourös företeelse. De berömda piloterna var kändisar. Det finns en parfym från 1930-talet med samma namn som Antoine de Saint-Exupérys roman, Vol de Nuit (1933) från parfymhuset Guerlain. Den finns att köpa än idag som Eau de Toilette, men man får räkna med att den versionen skiljer sig mycket från ursprunget.
Aerodynamiska tal av Lotta Lotass är en samling texter som grundar sig på flygningens historia från 1903-1947. Boken innehåller inte essäer, snarare prosadikt. Grunden är fakta och historien men författarens skapande fantasi har gjort texterna till något alldeles eget. De är mycket konkreta och ofta tekniska, ibland stolpiga, men verkligheten i dem flyter ut i naturbilder, drömmar och omkomna piloter som talar till oss efter döden. Vad blir kontentan av detta? Känsla, ljus, mycket ljus – och mörker. Lidande som pionjärerna utsätter sig för genom sina beslut. Jag tänker att världen behöver dessa människor som jag skulle kalla dumdristiga, som utför handlingar som jag aldrig skulle våga mig på. Och delvis blir det roligt också. Aerodynamiska tal publicerades 2001.
Airframe av Michael Crichton har jag inte läst, men jag har haft den i Hett i hyllan. Airframe, eller med svensk titel Flight 545 från Hongkong handlar om ett plan som är på väg från Hongkong till Denver och en halvtimme från den Kaliforniska kusten kommer ett nödrop från piloten. Romanen ska handla om undersökningen efter olyckan för att utröna vad den berodde på. Romanen har fått blandad kritik. Pappfigurer och alltför mycket teknik är kritiska synpunkter som jag har sett som hastigast, men jag är nog lite sugen på att läsa den i alla fall. Jag tror att det blir i svensk översättning i så fall, fast då måste jag fjärrlåna den förstås. Hm. Det krävs nog lite tid för att läsa den på engelska eftersom jag räknar med att behöva slå upp många tekniska termer. Vi får väl se hur det blir. Airframe publicerades första gången 1996 och kom i svensk översättning 1998.
Det var mina böcker om flygning. Fler tips hittar du på bloggen Mina skrivna ord.
Barndomens kalla nätter av Tezer Özlü (1943-1986). Hon var en turkisk författare och Barndomens kalla nätter handlar både om hennes barndom och delar av hennes liv som vuxen. Hon bodde först i mindre städer i Turkiet och flyttade vid tio års ålder till Istanbul där hon var elev på en Österrikisk skola för flickor. Berättelsen är inte kronologiskt upplagd utan glimtar från olika tider i författarens liv blandas. Det handlar alltså om minnen och det finns stark närvaro i texten och mycket kropp. Den handlar också om övergrepp på mentalsjukhus. Barndomens kalla nätter är den första roman av Tezer Öslu som är översatt till svenska (1924)
Ankomstens gåta av V.S. Naipaul (1932-2018) handlar också om minnen. Det är en självbiografisk berättelse om en yngling som kommer från Trinidad till England för att studera, om hans utveckling och om förhållandet mellan det främmande landet och honom. Den unge är av indisk släkt. Han studerar, han börjar skriva och så småningom bosätter han sig i Wiltshire, inte så långt från Stonehenge. Han hyr en stuga som tillhör ett stort gods. Där skriver han och tar långa promenader i omgivningarna. Ankomstens gåta publicerades första gången 1987 (The Enigma of Arrival) och kom i svensk översättning samma år.
Gå, gick gått av Jenny Erpenbeck. Gå, gick gått kan man tycka är en lite egendomlig titel, men när man läser Jenny Erpenbecks roman förstår man. Det är naturligtvis gehen, ging, gegangen och det hänsyftar på undervisning i tyska för invandrare. Romanen handlar om Richard, en nyligen pensionerad tysk professor i Berlin, och där ockuperar en grupp unga asylsökande Oranienplatz. Richard tar kontakt med dem. Han vill intervjua dem och skriva om dem. Ett projekt att arbeta med nu när han har blivit pensionär. På tyska kom romanen 2015 (Gehen, ging, gegangen) Och i svensk översättning 2017.
Om du är nyfiken på fler böcker av utomnordiska författare kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.
Till dagens tisdagstrio har jag valt tre böcker som handlar om svunna tider men samtidigt är de högst relevanta idag, inte bara på grund av litterär kvalitet utan också genom vad de handlar om.
Den första är Sånt händer inte här av Sinclair Lewis (1885-1951) som kom 1935 (It can´t happen here). Då hade redan Hitler blivit rikskansler i Tyskland och etablerat en diktatur. I Siclair Lewis roman händer detsamma, fast i USA. Där får Demokraternas kandidat Berzelius ”Buzz” Windrip majoritet i valen och blir president. Vi känner igen en del av taktiken från ett modernare presidentval. Demagogi, lögner och stora löften till arbetare och medelklass. Alla ska få det bättre samtidigt som mer pengar ska satsas på det militära och skatterna ska sänkas. Presidenten får makt att stifta lagar utan medverkan av kongressen. Systemet med en dömande, en lagstiftande och en verkställande makt ersätts med presidentens diktatur. En fascistisk, korporativ stat skapas. Romanen kom på svenska 1936 och 2017 kom en reviderad översättning.
Gilead av Marilynne Robinson handlar om en präst i en landsorshåla i USA år 1956. Eftersom kristen religion betyder mycket i USA och vissa kristna ledare stödjer den förändring som sker i landet nu tycker jag att den är högst relevant. Men när jag läste Gilead upplevde jag prästen John Ames som en ärlig man. Han är gammal och skriver nu ett brev till sin sjuårige son där han berättar om sitt liv och om släkten bakåt. Prästen Ames var säkert emot abort, vilken kristen präst var inte det år 1956? Men jag upplever ändå honom som en man med stor medkänsla med andra människor. Gilead är en mycket fin roman. Den publicerades första gången 2004 och kom 2007 i svensk översättning.
Gatan av Ann Petry (1908-1997) vill jag ha med här därför att det verkar som om den nuvarande administrationen i USA vill skriva om historien. Gatan är på sina håll i landet förbjuden på grund av att den handlar om rasism, sexövergrepp och fattigdom. Huvudperson är den ensamstående unga mamman Luthie Johnson. Berättelsen börjar med att hon kommer till en gata i Harlem i New York för att titta på en lägenhet. Genast, innan Luthie Johnson ens har sett lägenheten, känns miljön illavarslande. I bottenvåningen sitter en stor kvinna med onda ögon i fönstret och fastighetsskötaren verkar underlig och farlig. I trapphuset är det smutsigt och luktar illa. Och lägenheten är sunkig och mörk och liten, men vad ska Luthie Johnson göra? Hon har inte råd att hyra något dyrare. Romanen publicerades första gången 1946 (The Street) och kom på svenska 1947. År 2022 publicerades en reviderad översättning.
Om du vill ha fler tips på litteratur om och från USA kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.
Vi börjar i Tornedalen och där bor Emma Niskanpää som Stina Aronson (1892-1956) har skrivit om i sin roman Hitom himlen. All Emmas värld är sonen och religionen. Och så hårt arbete. Det är en hård och strävsam tillvaro med snöstormar som skulle få de flesta att falla ihop, lång väg till byn på skidor eller till fots, och krämpor som blir värre och värre med åren. Gardiner är djävulens byxor och krukväxter kan man inte ha. Men författaren skildrar också hur tron och bönen ger Emma styrka. Hitom himlen publicerades första gången 1946.
Om vi sedan läser Fallvattenav Mikael Niemi så har vi flyttat oss till Luleälven. Plötsligt brister dammarna i Luleälven på grund av att det har regnat intensivt i Norrland hela hösten. Och eftersom man inte har sett tecknen och befarat det tidigare så blir det en stor katastrof. Fallvatten är alltså en katastrofroman, en actionroman, faktiskt. Flera olika människor kämpar för att klara sig själva eller anhöriga från att bli slukade av vattnet. Fallvatten kom 2012.
Sedan tar vi ett stort hopp och hamnar i Sundsvall där Lars Ahlins (1915-1997) roman Kanelbiten utspelas. Jag tror det i alla fall. Det var mycket länge sedan jag läste den. Men hur det än är med den saken har Lars Ahlin stark anknytning till Sundsvall. Eftersom det var så länge sedan jag läste boken kan jag inte berätta så mycket om den mer än att jag tyckte att den var mycket bra. Romanen handlar om flickan Britt-Marie och enligt Wikipedia är den en psykologisk studie av ”en ung flickas brådmogna utveckling till kvinna”. Kanelbiten publicerades första gången 1953.
Om du vill få tips om mer Norrlandslitteratur kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.
Vänd ditt timglas av Niklas Rådström är en äventyrshistoria som utspelas i Stockholm på 1790-talet. Huvudpersonen Johan är tretton år och bor med sin mor i en liten lägenhet högst upp i ett hus i Gamla stan. Hans mamma arbetar på ett kaffehus och hon får nog räknas som prostituerad. Men hon hör inte till de fattigaste, de som går på gatan. Det är meningen att Johan ska arbeta men han smiter ofta iväg med sin kamrat Mathias som antagligen är son till Gustav Badin som fördes som slav till Sverige och blev tjänare och fosterson till drottning Lovisa Ulrika. Men det har Mathias ingen glädje av. Han lever med sin mor som även hon är prostituerad, men alkoholiserad och lever i armod. Vänd ditt timglas publicerades första gången 1991.
Pestens år – Döden i Stockholm 1710 av Magnus Västerbro är en fackbok där författaren skriver med ett brett perspektiv och läsaren får veta mycket om 1710-talets samhälle; hierarkin i samhället, kyrkans roll och historien före pestens utbrott. Sverige var utarmat. Krigen hade pågått länge och massor av män hade dött på slagfälten. Det hade varit missväxt så det var ont om mat. Stockholm var redan fullt av tiggare. Och så kom pesten ovanpå det. Boken kom 2016.
Två pistoler av Klas Östergen handlar om Adolf Fredrik Munck som är i landsflykt sedan många år. För länge sedan kom han från Finland till det svenska hovet och han blev överhovstallmästare under Gustav III. Klas Östergren berättar om hovlivet som var fullt av intriger. Där finns änkedrottningen med sin starka vilja, där finns adelsmän som anser att Munck är en uppkomling, där finns kungens syskon med sina anspråk och en ung drottning från Danmark. Dessutom är kungen maktfullkomlig och nyckfull. Att befinna sig bland de högsta i riket ger rikedom och lyx och privilegier, men det är också farligt. Romanen kom 2021.
Om du vill få tips på andra spännande böcker om 1700-talet kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.