När Charlie Parker besökte Sverige – Novell av Jagues Weerup

Kan man kalla det här novell? En kort berättelse är det i alla fall, med knorr på slutet. För nöjes skull säger bokens undertitel.

Berättelserna i boken kommer från sammankomster som författarna du ser på omslaget hade i Hans Alfredsons stuga på Söder. Jag föreställer mig att de fick en rubrik att fundera över till nästa sammankomst och När Charlie Parker besökte Sverige är en av dem. Stig Claesson, Hans Alfredson och Gunnar Harding har också berättelser i boken under samma rubrik. Gunnar Hardings superkorta bidrag är underbart.

Men här ska jag presentera Jaques Werups historia. Den handlar om hans mors kusin Charlotte Nissimova – tante Lotti – som redan som tonåring hade lämnat Ruse i Bulgarien och via Sverige hamnat i Paris. Och där besökte Jaques Werup henne ibland.

Alla ”européer” som gjort visit hos judiska släktingar på Balkan vet vilken ensidig känslostorm som väntade mig hos tante Lotti. Först två timmars gråt av rörelse (Min morbror från Stockholm besökte en gång en faster i Istanbul och fick efter en hel vecka lämna henne utan att hon hade upphört att gråta.) Därefter det skoningslösa tvångsmatandet. Minsta tveksamhet inför den sextonde maträtten och hennes ansikte skulle snöras ihop som ett russin och tårarna börja trilla igen. Jag måste helt enkelt gå ut och spy för att få plats med att visa min tacksamhet över att inte jag var en av dem som svultit och pinats. Innan minsta smula var uppäten var jag i hennes blickar okänslig för alla judars lidanden. Och avslutningsvis – efter den obligatoriska utskällningen för att jag då ännu inte hade några barn – skulle jag få en hel säck med kolonialvaror att släpa hem till folk som hon kände i Sverige.

Vad kan jag säga mer? Det här smakprovet berättar ganska mycket. Läs gärna den här berättelsen som är nöjsam, javisst, men som också har allvar.

När Charlie Parker besökte Sverige – Novell av Jaques Werup ur boken Åtta glas – Berättelser för nöjes skull, Wahlström & Widstrand 2004.