Hett i hyllan #87 – Flyga utan vingar

Den här boken har inte jag stoppat in i bokhyllan. Jag är sannerligen ingen hästmänniska. Men när jag nu håller i den och tittar närmare på den verkar den intressant även för mig. Hästar betyder nog ändå något för oss alla. Vad vore vi nu om inte hästen hade funnits? Hästar är vackra och ger mig ibland mycket varma känslor fast jag inte skulle våga rida och sköta dem. Hästen är också en symbol för fart och styrka och jag vet hur mycket hästarna betyder för så många, inte minst för alla flickor som rider och jobbar hårt i stallen.

Mary Midkiff är tränare och ridinstruktör och hon har skapat ett särskilt träningsprogram för kvinnliga ryttare efter att ha kommit fram till att kvinnors förhållande till hästen och till ridning ofta skiljer sig från mäns. Jag läser på omslagsfliken:

Kvinnor rider ofta av andra anledningar än män, de söker något annat och berikas på andra sätt. Genom samspelet med hästen upplever många kvinnor att självförtroendet ökar, de lär sig medkänsla, accepterande och att lösa vardagens problem på ett naturligt vis. I den här boken visar Mary D. Midkiff vilken betydelse hästen kan ha för kvinnan och hennes själsliga utveckling.

Den här boken verkar ganska spännande när det kommer till kritan. Hur bra den är vet jag förstås inte. Ska jag testa?

Flyga utan vingar – Hur hästar rör vid en kvinnas själ av May D. Midkiff, Forum 2002. Översättning: Marianne Kristoffersson.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.

11 kommentarer på “Hett i hyllan #87 – Flyga utan vingar

  1. Jag bodde i stallet som barn och tycker fortfarande om hästar men är inte säker på att ridning är det bästa för dem längre. Den låter dock lite flummig den här boken kan jag tycka?

    Gilla

  2. Jag har heller aldrig varit någon hästmänniska, men jag har alltid tyckt om att titta på dem. De är väldigt vackra. Så jag gjorde ett försök att bli hästtjej, som vuxen. Det gick inte jättebra. Boken känns lite krystad kanske. Om jag ska döma efter beskrivningen så är jag inte ens kvinna…

    Gilla

  3. Den kände jag inte till. Och hästar rör inte min själ… Jag red ett halvår när jag var ca 11-12 år, eftersom en kompis red. Jag var hela tiden för rädd vilket hästarna kände av, och allt gick fel. Märkligt för jag tycker om andra djur, och är inte rädd. Men just hästar har jag svårt för.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s