Näsan – Novell av Nikolaj Gogol

En morgon hittar barberaren Ivan Jakovlevitj en näsa i ett bröd som han fru har bakat. Hans fru blir arg och skriker att han är en fyllhund som har skurit av näsan på en kund.

Men inte nog med det. Så här skriver Gogol om en annan man:

Kollegieassesor Kovaljov vaknade ganska tidigt och brummade med läpparna sitt sedvanliga brr… som han alltid gjorde när han vaknade utan att själv riktigt kunna säga varför. Kovaljov sträckte på sig och bad om den lilla spegeln som stod på bordet. Han ville titta på den finne som föregående kväll slagit ut på näsan, men fann till sin stora förvåning på näsans plats ett alldeles jämnt och slätt ställe. Förfärad bad Kovaljov om lite vatten och gnuggade ögonen med handduken: det hjälpte inte, han hade ingen näsa!

Novellen Näsan handlar alltså om en näsa som finns där den inte borde finnas och inte finns där den borde. Näsan kan dyka upp på oväntade sätt medan barberaren gör sitt bästa för att bli av med näsan i brödet och Kovaljov försöker få tillbaka sin. Näsan är alltså en overklig historia som inte hänger ihop. Den är skriven som en satir över byråkratin i landet, över okunniga och lata och korrumperade statstjänstemän, och kanske kan byråkratin uppfattas som lika tokig och ologisk som berättelsen. Novellen är lite rolig och har oväntade vändningar. Den rekommenderas.

Nikolaj Gogol (1809-1852) var en rysk författare som ville ha förändring av förhållandena i landet. Han skrev romaner, noveller och dramatik. Hans mest kända noveller är Näsan och Kappan. Båda finns i novellsamlingen Petersburgsnoveller. Näsan publicerades 1836.

Näsan – novell av Nikolaj Gogol ur samlingen Petersburgsnoveller, Modernista 2017. Översättning: Nils Åke Nilsson.