Máni Steinn – pojken som inte fanns av Sjón

1918 blev Island självstyrande. Ute i världen pågick första världskriget, spanska sjukan kom till Island och vulkanen Katla fick ett stort utbrott. Under denna dramatiska tid bor den 16-årige Máni Steinn i Reykjavik. Han är gay och dyslektiker, en outsider som försörjer sig genom tillfälliga möten med män. Máni Steinn älskar att gå på bio och han beundrar flickan Sóla som liknar en filmhjältinna i en fransk vampyrfilm.

Det finns mycket atmosfär i den här boken. Stumfilmerna från biografen flyter in i och ger känsla till det som händer. Där finns två kvinnoporträtt, den fattiga gumman som pojken bor hos och den oförvägna Sóla som kör motorcykel. Två bilder av den gamla och den nya tiden. Beskrivningen av hur spanska sjukan kommer med passagerarna från ett fartyg och hur den sedan härjar i staden gör att jag inser hur förödande och fruktansvärd denna farsot var.

Berättelsen är kort och Máni Steinn förblir en något vag gestalt fast man får veta en del detaljer om hans bakgrund. Efter läsningen känns det som om jag har blickat in i det förflutna och fått se några skärvor av det som fanns. Det gör att fantasin sätts igång. Máni Steinn har funnits i verkligheten, om inte författaren har fejkat slutet, nu för tiden vet man inte så säkert, men berättelsen om Máni Stein är intressant och särpräglad med starka bilder och vackert språk. Läs den gärna. Själv vill jag läsa mer Av Sjón.

Máni Steinn – pojken som inte fanns, Alfabeta 2014. Översättning: John Swedenmark.