
En gång på 1960-talet, när jag var barn, såg jag något på tv. Jag minns en tom scen och ett par stolar. Antagligen fanns där någon människa också och jag tänkte att det var så modern teater såg ut.
Jag visste inte att dramat skrevs redan på 1920-talet men på något sätt måste jag ha snappat upp att författaren till teaterpjäsen var Luigi Pirandello och att den hette Sex roller söker en författare. Titeln har varierat lite under åren.
Då och då har bilden med den tomma scenen och stolarna dykt upp i mitt minne och jag har tänkt att jag skulle vilja läsa det där dramat. Bäst är förstås att se pjäsen spelas. Den spelades av Backa teater i Göteborg förra året, men det visste jag inte och det hade nog inte varit aktuellt att resa dit även om jag vetat.
Det kan mycket väl vara en uppsättning av tv-teatern som jag minns en glimt av, tänkte jag och när jag letade på nätet hittade jag en uppsättning av Pirandellos teaterpjäs på Wikipedias sida om tv-teatern. Det visade sig att den spelades 1962 när jag var tio år. Det är länge sedan.
Men i år tyckte jag att det skulle vara roligt att gå med i KAOS-utmaningen och där fanns som punkt nummer 3 Läs ett drama. Dessutom är Luigi Pirandello Nobelpristagare i litteratur (1934) och det var just till honom jag kom för många år sedan när jag försökte läsa något av alla pristagarna och började med de äldsta. Sedan gav jag upp, den gången, utan att läsa något av Pirandello. Men nu har jag alltså läst Sex roller utan författare. Intressant, fast det är ganska svårt att läsa ett drama eftersom själva manuset bara är ett skelett som blir påbyggt av regissören och skådespelarna.
Dramats ram är en teaterrepetition och dit kommer sex roller som vill spelas. Pirandellos teaterpjäs handlar om fiktion kontra verklighet, om litterära gestalter kan vara starkare än levande människor. Men samtidigt är ett drama mellan rollgestalterna instoppat i ramen och det handlar om kärlek och sexuellt utnyttjande och föräldrars ansvar. Ett patriarkalt samhälle där det är naturligt att män besöker bordeller, skulle man också kunna säga.
Dramat är humoristiskt och absurt och det är upp till, i det här fallet, läsaren att tolka och lägga huvudvikten vid det ena eller det andra.
Sex roller utan författare – ett oskrivet drama av Luigi Pirandello, Gebers 1924. Översättning. Nils Agrell. Inledning: Kjell Strömberg.
Vilken härlig vacker gammal bok, har liknande av W. B. Yeats, har inte kommit till Pirandello än…
GillaGilla
En gammal bok från bibliotekets öppna magasin. 🙂 Du skriver att du inte har kommit till Pirandello. Det hade jag men jag hoppade över några stycken eftersom jag inte fick tag på dem från Östgötabiblioteken. Jag ville inte sträcka mig så långt som till fjärrlån. Förresten var det väl så att vissa av de äldsta pristagarna fick man inte låna hem?
GillaGilla
Pirandellos pjäs finns i en nyare översättning av Göran O Ericsson för en uppsättning av pjäsen på Stockholms stadsteater 2010.
Mvh, Gunilla Sondell
GillaGilla
Tack för upplysningen. Den finns tyvärr inte hos Götabiblioteken.
GillaGilla
jo, över hundra år gamla böcker har jag fått sitta och läsa på universitets läsesal, bekant miljö för mig. Jag har kamera med mig, ta inte lång tid att fota korta pjäser. Just nu på sommaren kommer jag inte sitta i läsesalen, är bara nyfiken på de äldsta Nobelpristagare.
jag ser att Novellix gett ut Krukan av Luigi Pirandello, och magasinet har en annan bok som man får låna hem.
Just nu jagar jag tantsnusk på loppis 🙂
GillaGilla
Det finns en hel del av Pirandello hos Götabiblioteken. Ett par novellsamlingar bland annat.
Jaså, du är bara intresserad av de äldsta pristagarna.
Hoppas du har framgång i ditt jagande. Lite underhållning behövs på sommaren.
GillaGilla
jag har väl trettio Nobelpristagare kvar, börjar bakifrån 🙂
GillaGilla
Undrar just hur många jag inte har läst något av? Jag kanske skulle kolla.
GillaGilla
En, ingen och hundratusen av Luigi Pirandello har getts ut 2021… ändå magasinsbok:
https://www.bokus.com/bok/9789198565898/en-ingen-och-hundratusen/
GillaGilla
Inte tillräckligt populärt förstås.
GillaGilla