Hur börjar en roman? Vad säger den läsaren? Anger den tonen? För den in i berättelsen? Jag analyserar inte utan skriver bara ett litet stycke inledning och så kan var och en fundera över den. Här kommer den sjätte:
När börjar en händelse?
Den börjar inte. Det var alltid något före. Den börjar som bäcken börjar i rännilen och som rännilen börjar i det sipprande myrvattnet. Regnet är det som får myrens vatten att stiga.
Om vintern får granarna vida kjolar. Snön når så högt att den flätar sig in i den nedersta kransen av grenar. När stormen driver ihop den blir det hålor och bon under granarna. En räv kan söka daglega där undan blåst och lursk. Orrhönorna ligger under granarnas kjolar men aldrig under samma rot som räven. Han kurar ihop sig därinne och väntar på natten. På månljuset och skaren väntar han.
Hunden av Kerstin Ekman.
Mösstanten 
har läst Hunden men minns inte just nu
GillaGilla
Inte lätt att komma ihåg det man har läst.
GillaGilla