
Den här romanen av Georges Simenon verkar handla om relationer och jag vet inte hur bra Simenon var på att skriva om sådant. Berättelsen handlar om Emile som lever i ett praktiskt men känslomässigt dött förnuftsäktenskap med Jeanne.
Så har han i själva verket levat hela sitt liv, som i en bur av glas, oengagerad, vid sidan om, aldrig som ”de andra”. Men en dag tar livet fatt i honom. När hans systers äktenskap havererar och slutar med en katastrof ställs han motvilligt inför något han aldrig trott på – en stor passion.
Ja, den här boken kan vara spännande, kanske till och med bra. I baksidestexten hävdas att det blir en lek med elden, en lek med liv och död.
Glasburen av Georges Simenon, Bonniers 1979. Översättning: Karin Jacobsson.
På franska kom Glasburen (La cage de verre) 1971.
Jag är ganska säker på att jag läste någon kommissarie Maigret-bok i min ungdom, men det är allt jag egentligen känner till om den här författaren.
GillaGilla
Simenons produktion av enorm. En del människor älskar Maigretdeckarna och andra inte. Men många av dem är bra översatta av Gunnel Wallqvist, hon som översatte Prousts På spaning efter den tid som flytt.
Men Simenon har ju också skrivit en mängd andra romaner utan Maigret och Glasburen är en av dem.
GillaGilla
gillar plocka fram gamla böcker och filmer ibland.
GillaGilla
Ja, gammalt är ju inte lika med dåligt. Kan vara jättebra.
GillaGilla
Jag läste några böcker av Simenon i tonåren men tror det var mest deckare.
GillaGilla
Han har ju skrivit jättemånga deckare, men så har han skrivit andra romaner och thrillerliknande historier också.
GillaGilla
Har bara läst Maigret-böcker av den författaren för länge sedan och de tyckte jag om
GillaGilla
Det är mycket miljö i Maigret-deckarna säger min man.
GillaGilla