Nu läser jag Solen min far av Nils-Aslak Valkeapää

Solen, min far av Nils-Aslak Valkeapää är nästa diktsamling jag läser av de som har belönats med Nordiska rådets litteraturpris. Den är en anpassad version av samlingen Beaivi, áhčážan avsedd för de som inte kan läsa nordsamiska. Beaivi, áhčážan belönades med Nordiska rådets litteraturpris 1991. Den innehöll en mängd fotografier från samernas liv från slutet av 1800-talet och framåt. Solen, min far innehåller inte dessa fotografier. Dikterna är på bokmål, nynorsk och svenska. En dikt är på nordsamiska eftersom den består av många specialiserade samiska ord som inte går att översätta.

Jag trodde att den här boken skulle innehålla dikter på nordsamiska och så översatta till de tre andra språken. Men så är det inte. Dikterna finns om varandra översatta till olika språk och varje dikt har bara en översättning. De går att läsa ändå och ger mig som plus lite övning i att läsa bokmål och nynorsk. Naturligtvis kan jag inte ta del av och uppfatta känslan i versionen med ursprungsspråket. Men att läsa Solen, min far ger också mycket.

Beaivi, áhčážan är också dramatiserad och har spelats som teaterpjäs.

Solen, min far av Nils-Aslak Valkeapää, DAT 1991. Översättning: Harald Gaski, Jon Todal, Kristina Utsi.

Nils-Aslak Valkeapää (1943-2001) var en finsk-samisk författare, konstnär, musiker och kulturpersonlighet. Beaivi, áhčážan Publicerades 1988.

Under Nils-Aslak Valkeapääs diktsamling ligger samlingen Efter att ha tillbringat en natt med hästar av Tua Forsström som belönades med Nordiska rådets litteraturpris 1998.