Gå av Thomas Bernhard

Berättaren och en man vid namn Oehler är ute och går. Deras gemensamme vän Karrer är intagen på mentalsjukhus. Berättaren berättar för oss vad Oehler säger när de är ute och går. Det handlar om varför Karrer blev galen och hur det hände att han slutligen blev intagen på mentalsjukhus. Som i de andra böckerna av Thomas Bernhard är han starkt kritisk till de österrikiska myndigheterna, psykiatrin och det österrikiska samhället.

Thomas Bernhard skriver med många upprepningar och i den här texten är det så många upprepningar och omtagningar att man kan tro att det finns en del galenskap även hos Oehler – eller kanske hos berättaren. Hur vet vi att han beskriver verkligheten som den är? För mig var det mycket lättare att läsa Thomas Bernhards självbiografiska böcker eftersom de var mer levande och gick att leva sig in i på ett annat sätt. Texten i Gå är mycket torrare och knarrigare och jag blir inte lika intresserad av det de två herrarna talar om. Men det finns humor även i den här boken, och där finns en mycket stark tragikomisk scen med otaliga upprepningar i texten, och den handlar om hur Karrer och Oehler besöker en butik där man säljer byxor.

Det är svårt att berätta om den här boken och göra den rättvisa så jag väljer att citera från omslagets flik för att ge någon känsla av hurdan den här texten är.

Ur Gå:
Det är faktiskt inte möjligt att gå och tänka med samma intensitet en längre tid. Ibland går vi intensivare men tänker inte lika intensivt som vi går, sedan tänker vi intensivt och går inte lika intensivt som vi tänker, ibland tänker vi med en mycket högre själsnärvaro än vi går och ibland går vi med en mycket högre själsnärvaro än vi tänker, men vi kan inte tänka och gå med samma själsnärvaro.

Gå av Thomas Bernhard, Tranan 2017. Översättning: Jan Erik Bornlid.
Gehen publicerades ursprungligen 1971.