Min mors självbiografi av Jamaica Kincaid handlar inte rent konkret om författarens mor. Jag tyder den istället som en allegorisk berättelse om kolonin hon kommer ifrån och ursprungsbefolkningen som levde där och som nästan inte fanns kvar när berättaren i boken föddes. Det är lite oklart. Men romanen kan handla om författarens mor, och det faktum att berättaren aldrig föder något barn kan vara en bild av sprickan mellan dotter och mor. Men just att vi inte vet bidrar till berättelsens styrka.
Romanen Publicerades första gången 1996 (The Autobiography of my Mother) och kom samma år på svenska (Min mor, en självbiografi). Utgåvan från Tranan kom 2016.
Min skolfröken skall vara ett frimärke av Björn Ranelid. En man ser tillbaka på sin barndom och sina första skolår. Han minns dem i ett skimrande ljus fast de åren inte var fria från olyckor och problem och obehag. Romanen är en hyllning till hans lärarinna, Anna Jensen, som han hade under sina första skolår. Det var hon som lärde honom läsa och skriva och jag måste säga att den här mannen har haft tur. Anna Jensen var en formidabelt bra lärare, klok och medkännande och samtidigt bestämd med ordning i klassen. Hon blir en symbol för den goda läraren.
Romanen kom 2022.
Min kamp II av Karl Ove Knausgård. Den här boken har jag med i trion helt enkelt för att påminna mig om att jag bör läsa den. Jag har bara läst ettan och tyckte den var mycket bra, så vad är det som hindrar mig? Kanske omfånget på 595 sidor. Och att det finns så många andra intressanta böcker förstås. Kommer nu denna påminnelse att göra att jag äntligen läser den?
Vill du ha fler boktips? Då kan du gå till Ugglan & Boken.
Mösstanten 
bra trio, bra författare jag läst
GillaGilla
Ranelid tillhör inte minaavoriter, men just den här föll jag för.
GillaGilla
Knausgårds gillar jag och jag är sugen på Kincaids och Ranelids!
GillaGilla
Det är tre mycket olika författare. Sånt är spännande tycker jag.
GillaGilla
Jag gillar variation och kontrast
GillaGillad av 1 person
Ranelid och Knausgård är två författare jag har noll intresse av att läsa. Kincaid är jag nyfiken på sen jag hörde Kristina Sandberg prata om henne.
GillaGilla
Kincaid är mycket speciell. En mycket arg författare, skulle jag säga.
GillaGilla
Knausgård är en stor favorit. Ranelid och Kincaid har jag läst annat av
GillaGilla
Knausgård tycks vara en författare som ger ganska starka känslor för och emot. Ranelid ännu mer.
GillaGilla
Jag väljer bort norrmannen trots att jag bara läst en av hans böcker, men den tyckte jag ganska illa om. Mersmak NOLL med andra ord!
GillaGilla
Då är det kanske helt rätt att låta bli.
GillaGilla
Knausgård tycker jag definitivt du ska läsa – jag har läst hela serien och del sex är på över 1100 sidor om jag inte minns fel. Jag gillar hans sätt att skriva, men efter Min kamp har jag inte läst nåt mer av honom.
GillaGilla
Jo jag vet att du har läst allihop. Om man vill läsa något kortare honom har han ju också skrivit årstidsböcker. Fast dem har jag heller inte läst ännu.
GillaGilla
Min mors självbiografi har jag läst. Min kamp kom jag inte igenom.
GillaGilla
Det är du visst inte ensam om. Vi ska ju förresten ha en Tisdagstrio framöver om böcker vi aldrig kom igenom.
GillaGilla
Jag har läst en bok av Ranelid. Den fick mig att bestämma mig för att inte läsa några fler.
GillaGilla
Han är mycket speciell. Just den här tycker jag är bra.
GillaGilla
Oj, jag har inte läst någon av dem. Men av Kincaid har jag läst annat, i alla fall. Knausgård har jag väl tänkt att jag ska läsa. Så småningom.
GillaGilla
Han är värd att läsas, både underhållande med stor substans.
GillaGilla
Min kamp plågade jag mig igenom och jag har svårt att tro att det blir mer Knausgård för mig.
GillaGilla
Nä, det är nog ingen mening med att plåga sig genom böcker.
GillaGilla