Tisdagstrion – Böcker jag börjat på men inte orkat läsa klart

Böcker som jag inte orkat läsa färdigt, ja. Vilka skulle det vara? Efter ett tag kom jag på att för mycket länge sedan satte jag igång med att läsa Kurtisanernas liv av Honoré de Balzac (1799-1850), men jag gav upp. Det liksom ebbade ut. Boken låg där och jag läste inte i den och det har jag inte gjort sedan dess. Vad det var som gjorde att jag slutade läsa minns jag inte, om det var livet eller boken det hängde på. Splendeurs et misères des courtisanes kom 1838 och översättningen som jag läste bör ha varit den från 1976 som egentligen är från 1928, men moderniserad. Det är den senaste som finns, förresten.

Oskuldens minut av Sara Lidman (1923-2004) började jag läsa under min bloggtid. Jag blev så frustrerad av att bli kastad rakt in bland människorna i Sara Lidmans Jernbaneepos precis som om jag hade läst den sjätte boken igår och det bara var att fortsätta med den sjunde. Det var det inte. Jag mindes inte alls vilka dessa människor var, och efter att ha läst halva boken gav jag upp. Jag skrev ett inlägg om mitt läsförsök här på bloggen. Men till nästa år kommer jag att lägga Oskuldens minut i högen med hyllvärmare som ska läsas, så då gör jag ett nytt försök. Oskuldens minut publicerades första gången 1999.

Pachinko av Min Jin Lee orkade jag inte heller igenom. Jag har för mig att jag var på sidan 60 när jag slutade. Romanen kändes så träaktig och tråkig, detta trots de svåra människoödena och det viktiga ämnet, nämligen människor från Korea som blir dominerade och illa behandlade av Japan, och om att skapa sig ett liv i främmande land. Pachinko gjorde stor succé och fick bra kritik, så alla andra läsare kan inte ha upplevt den som träaktig och tråkig. Kanske borde jag göra ett nytt försök? Jag kan inte vara säker på att det berodde på boken att jag gav upp. Pachinko kom 2017 på engelska och i svensk översättning 2018.

Nu är jag ganska nyfiken på vilka böcker de andra bokbloggarna inte har läst till slut. Om du också är intresserad av det kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

21 reaktioner till “Tisdagstrion – Böcker jag börjat på men inte orkat läsa klart

  1. Pachinko hade jag också gett upp om det inte varit att jag läste den för en bokcirkel. Tyckte också den var träaktig och seg. Men jag tvingade mig igenom den och lärde mig lite om Sydkoreas och Japans historia på köpet. Dessutom blev det ju roligare att diskutera den när inte alla hade samma uppfattning om boken. 🙂

    Gilla

  2. Balzacs böcker kan vara ganska detaljerade, men jag har nog gillat alla böcker av honomm som jag har läst – även denna. (Det var länge sen jag läste den, dock…)

    Gilla

    1. Sara Lidman är ju lite speciell, särskilt i jernbaneböckerna. Jag kan också tänka mig att man kunde reta sig på henne som person och sådant kan ju spilla över på ens upplevelse av författarens böcker. Själv har jag uppskattat mycket av det hon har skrivit.

      Gilla

  3. Pachinko minsann. Jag tyckte det verkade som att alla älskade den när den kom. Såg precis att den finns som TV-serie nu så jag kanske ser den i stället 🙂

    Gilla

  4. Balzac har jag faktiskt inte läst, inser jag nu. Det borde jag ju. Jag minns att Kurtisanernas liv gick på tv i min ungdom, men jag såg den nog inte. Jernbaneeposet har jag läst, men jag klämde hela på ett år, så jag kom ihåg vem som var vem. Pachinko tyckte jag var bra.

    Gilla

Lämna en kommentar