Hett i hyllan #285 – Fänrik Ståls sägner

Här är en bok som min mamma hade när hon gick i skolan. Jag har sparat den men aldrig läst i den och jag har nog aldrig läst Fänrik Ståls sägner egentligen. Kanske något litet utdrag, men inte mer. Jag känner naturligtvis till verket och jag har hört människor citera ur det, och namnen Lotta Svärd och Sven Duva har många av oss hört. Fänrik Ståls sägner var det första verket som kopierades för nätet av Projekt Runeberg.

Boken jag har är en skolupplaga med förklaringar och ett litet avsnitt om kriget 1808-1809 som var en del av Napoleonkrigen där Ryssland stöddes av Frankrike och dess bundsförvanter och Sverige stöddes av Storbritannien. Resultatet av kriget blev att Sverige förlorade Finland och Österbotten till Ryssland. Idag har antagligen de flesta av oss svårt att ta till oss denna krigsskildring som inte motsvarar krigets hemskhet.

Jag citerar ur avsnittet om kriget i slutet av boken:
Krigshändelserna i 1808-1809 års krig bilda bakgrunden för de tavlor, som upprullas i Fänrik Ståls sägner. Skaldens huvudintresse samlar sig dock aldrig kring dessa händelser i och för sig. Hans lust är i stället att teckna människor, särskilt i deras sedliga storhet. Men bilderna sättas in i krigets ram, och man behöver för att fullt uppfatta dem känna krigets allmänna gång och viktigaste händelser. Skalden förutsätter dessa som bekanta.

Här är ett citat ur Fänrik Ståls sägner från Projekt Runeberg. Det handlar om Sven Duva som inte var så intelligent, men en tapper soldat var han och han dog när han kämpade mot fienden för att hindra dem att ta sig över en bro..

Tillintetgjort fann fienden sitt anfall innan kort,
Den ryska truppen vände om och drog sig långsamt bort;
När allt var lugnt, satt Sandels av och kom till stranden ned
Och frågte var den mannen fanns, som stod på bron och stred.

Man viste på Sven Duva då. Han hade kämpat ut,
Han hade kämpat som en man, och striden, den var slut;
Han tycktes hava lagt sig nu att vila på sin lek,
Väl icke mera trygg än förr, men mycket mera blek.

Och Sandels böjde då sig ned och såg den fallne an,
Det var ej någon obekant, det var en välkänd man;
Men under hjärtat, där han låg, var gräset färgat rött,
Hans bröst var träffat av ett skott, han hade ren förblött.

”Den kulan visste hur den tog, det måste erkänt bli”,
Så talte generalen blott, ”den visste mer än vi;
Det lät hans panna bli i fred, ty den var klen och arm,
Och höll sig till vad bättre var, hans ädla, tappra barm.”

Och dessa ord de spriddes sen i hären vitt och brett,
Och alla tyckte överallt, att Sandels talat rätt.
”Ty visst var tanken”, mente man, ”hos Duva knapp till mått;
Ett dåligt huvud hade han, men hjärtat, det var gott.”

Fänrik Ståls sägner – En samling sånger av Johan Ludvig Runeberg med teckningar av Albert Edelfelt, Gleerups 1939.

Hett i hyllan drivs av Bokföring enligt Monika.