L’Arrabiata betyder Den arga och det är det hånfulla tillmälet som riktas till en fattig italiensk flicka i den här novellen. Egentligen heter hon Laurella och att hon kallas Den arga beror på att hon knycker på nacken och inte vill umgås med någon av de unga männen. Nej, hon vill aldrig gifta sig, säger hon, eftersom hennes far misshandlade hennes mor och när hon sedan låg på golvet alldeles förstörd blev han istället ömsint och tog hand om henne och plåstrade om henne. Detta upprepades gång efter gång och Laurella kan knappt stå ut med tanken på att tvingas leva på det viset.
L’Arrabiata är intressant att läsa. Visst vill jag att Laurella ska få en bra man och ett äktenskap utan våld. Men kommer hon att få det? Det finns en ung man som älskar henne hett, men kommer han att vara fridsam genom livet? Novellen är skriven 1853 och det är kanske inte särskilt oväntat att Laurella ber den unge mannen om ursäkt eftersom hon har skadat honom för att undvika att bli våldtagen. Det brukar ju alltid vara kvinnans fel i slutändan. Eller såg alla läsarna från nordligare länder detta som en dramatisk och underhållande folklivsberättelse från det soliga Italien där människorna har ett hetsigt temperament och där känslorna ofta tar överhanden?
Hur det än är med den saken blir jag intresserad av de två ungdomarna. Novellen läsvärd med fin miljöskildring . Så här börjar den:
”Solen var ännu inte uppe. Över Vesuvius låg en bred grå dimslöja som sträckte sig bort mot Neapel och skymde de små städerna utefter kusten. Havet var lugnt. Men på marinan, som är anlagd i en trång vik nedanför Sorrentos höga klippstrand, höll fiskarna och deras hustrur på att med grova rep dra iland båtarna med näten, som hade legat ute över natten. Andra sysslade med sina båtar, räckte segel och släpade fram åror och master ur de stora gallerförsedda hålorna djupt inne i klipporna, där redskapen förvarades under natten. Ingen var sysslolös, ty även de gamla som inte längre var till sjöss hade sällat sig till den långa raden av dem som drog i näten, och här och där stod en gammal gumma med sin slända på ett av de platta taken eller sysslade med barnbarnen, under det att dottern hjälpte sin man.”
(Sid. 20)
L’Arrabiata – novell av Paul Heyse ur samlingen Nobeller, noveller av Nobelpristagare, En bok för alla 2008. Översättning: Karin Jacobson. Novellerna har förekommit i radions P1 och är samlade av Gun Ekroth.
Novellen finns också i svensk översättning i antologin All världens kärlek från 1951.
Paul Heyse (1830-1914) var en tysk författare. Han var översättare från italienska och skrev noveller och romaner. 1910 belönades han med Nobelpriset i litteratur.
Mösstanten 