Tisdagstrion – Västkusten

Den stora utställningen av Marie Hermanson är en lättsam äventyrsbok som utspelas 1923 när den stora jubileumsutställningen pågår i Göteborg. Ellen, en nittonårig flicka arbetar som volontär på utställningens tidning. Otto, en trettonårig fattig pojke, arbetar som åsneskötare i Barnens paradis i utställningen. Nils, en detektivpolis, jagar bovar. Albert (Einstein) ska komma till Göteborg och hålla sin Nobelföreläsning. Dessa människor från olika skikt i samhället sammanstrålar i Göteborg.
Romanen publicerades första gången 2018 och det är den första boken i serien om Ellen och Nils. De följande är detektivromaner.

Jag tänkte att en roman från USA:s västkust kunde platsa i dagens trio och därför har jag med Det stora kalaset av John Steinbeck (1902-1968). Romanens engelska titel är Cannery Row och det är en gata utefter Stilla havet i Monterey i Californien. Den hette inte så 1945 när John Steinbecks roman publicerades, men boken blev så populär att gatan döptes till Cannery Row 1958 för att hedra Steinbeck. Utefter gatan låg flera sardinfabriker som producerade konserver. Det var ett fattigt område då. Romanen handlar om människorna som bor i området och den är skriven med humor och ganska mycket värme.

Ett köpmanshus i skärgården av Emilie flygare-Carlén (1807-1892) läste jag för ganska länge sedan. Detta är en utgåva från Svenska vitterhetssamfundet från 2019 och det är del 1. Det finns del två och tre också från 2007, men bara del 1 i storpocket. Jag funderar på att köpa dem. De finns hos nätbokhandeln och det vore roligt att ha dem. Det är mycket möjligt att det var en förkortad utgåva jag läste. Romanen finns att läsa hos Litteraturbanken.
Ett köpmanshus i skärgården publicerades första gången 1860 och gick först som följetong i Aftonbladet. Den gick som dramaserie på TV på 1970-talet.

Fler tips på västkustböcker hittar du på bloggen Mina skrivna ord.

Längst bak i min läslista 69-70

Då tar vi en titt igen på de två böcker som har legat längst tid i min läslista. Först har vi Snöstormen av Vladimir Sorokin. Romanens handling är förlagd till en mycket kall framtid. Läkaren Garin utkämpar en kamp mot klockan för att rädda sina landsmän från en utländsk epidemi. Men den värsta snöstorm som någonsin drabbat Ryssland är på ingång. Romanen har legat i min läslista sedan sedan 19 maj 2020.

Därnäst har vi I oxögat av Ida Andersen. Det är en historisk roman förlagd till sjuttonhundratalet och den handlar om Drängen Eskil och pigan Sissel. De bor i Dåvedshult i Småland och där har man beslutat att uppföra ett glasbruk som får namnet Kosta. I Oxögat är den första boken i Ida Andersens glasbruksserie och den kom in i min läslista 22 maj 2020.

Vladimir Sorokin är en rysk författare och illustratör. Han har skrivit romaner, noveller, teaterpjäser och filmmanus. Sedan Rysslands invasion av Ukraina bor han i Berlin. Om Vladimir Sorokin på engelska Wikipedia och på den svenska. Flera av hans titlar är översatta till svenska.

Ida Andersen är en svensk översättare och författare. I oxögat är hennes andra roman och det finns ytterligare två titlar i glasbruksserien. Hon har också skrivit dikter och en faktabok om småländska stenmurar.

Tisdagstrion – Fisk och fiske

Stormfåglar av Einar Kárason. I februari 1959 låg flera isländska trålare på fiskebankarna utanför Newfoundland och där råkade de in i ett livsfarligt oväder. Om detta har Einar Kárason skrivit en kort, tät roman, mycket sakligt skriven. Han beskriver helt enkelt vad som händer och vad besättningen gör och detta är så verklighetstroget och besättningens situation är så fullständigt livsfarlig att det är en av de mest spännande böcker jag någonsin har läst.
Romanen publicerades första gången 2018 (Stormfuglar) och kom 2019 i svensk översättning.

Fiskerne av Kans Kirk läste jag i början av 1970-talet. Jag läste den på danska men den finns i svensk översättning. Den handlar om fiskarfamiljer på Jyllands västkust som grips av väckelse och blir fundamentalistiskt kristna. Hans Kirk (1898-1962) ”var läkarson från Hadsund och tillbringade som barn sina lov hos faderns fattiga, indremissionska fiskarfamiljer i Harboøre och moderns grundtvigianska storbondefamilj i Thy. Spänningen mellan dessa två miljöer belystes i debutromanen.” (Citat från Wikipedia)
Romanen publicerades första gången 1928 och kom i svensk översättning 1957 (Fiskare).

Ålevangeliet av Patrik Svensson. Vi får veta det mesta om vad man nu vet om ålarna, både naturvetenskapliga fakta och kulturhistoria, Fast man har forskat i hundratals år vet man inte allt. Patrik Svensson skriver om olika forskare som har ägnat sig åt ålen. En var Sigmund Freud som dissekerade ålar i Trieste för att hitta ett exemplar med manligt könsorgan, men han lyckades inte. En annan var dansken Johannes Schmidt som forskade i årtionden för att lösa gåtan om var ålarna leker. Och han lyckades. De europeiska Ålarna leker i Sargassohavet så de svenska ålarna gör en lång resa därifrån och hit och efter ganska många år samma resa tillbaka. Ålevangeliet innehåller också självbiografiska partier som handlar om författaren och hans far.
Boken publicerades första gången 2019 och belönades med Augustpriset i faktaboksklassen samma år.

Fler böcker om fisk och fiske hittar du på bloggen Mina skrivna ord.

Tisdagstrion – Östeuropa

Andningsgunga av Herta Müller. Den sjuttonårige Leopold som tillhör den tysktalande minoriteten i Rumänien blir forslad till ett ryskt arbetsläger. Det är i slutet av andra världskriget och det räcker med att man är tysktalande för att man ska bli tagen. Alla rumänska tyskar, män och kvinnor, mellan 17 och 45 år deporterades, även medlemmar i Herta Müllers familj. Andningsgunga är en poetisk roman om fångenskap. Mycket bra och faktiskt lättläst.
Romanen publicerades första gången 2009 (Atemschaukel) och kom i svensk översättning samma år. Herta Müller belönades med Nobelpriset i litteratur 2009.

Quo vadis av Henryk Sienkiewicz (1846-1916). Han är också Nobelpristagare och fick priset 1905. Sienkiewicz skrev främst patriotiska historiska romaner. Men Quo vadis handlar inte om Polen utan om den första kristna kyrkan i Romarriket. Som vi vet utsattes de kristna ofta för förföljelser och Quo vadis är förlagd till Neros dagar som vi kan se på romanens undertitel. De romerska kejsarna var nog mer eller mindre grymma allihop, men Nero lär vara ett praktexempel på grym kejsare. Jag läste Quo vadis många år innan jag började blogga och det var en gammal översättning. Omslaget här i min trio kommer från en nyöversättning från 2023. Jag blir sugen på att läsa den.
Quo vadis publicerades första gången 1894–1896 och kom i svensk översättning första gången 1898 med titeln Från Neros dagar (”Quo vadis?”) 

Sår av Oksana Vasiakina är en självbiografisk roman där Oksana Vasiakina skriver om sitt förhållande till sin mor och sorgen efter hennes bortgång. Sår är en rättvisande titel för romanen är sårig, så sårig att författaren kämpar och har svårt att berätta om hur det var. Romanen handlar också om det, svårigheten att skriva om dessa svåra minnen. Den blir faktiskt också en gestaltning av skrivvåndan. Den är fragmentarisk, innehåller dikter och först i den senare delen av boken kommer det fram hur eländig hennes uppväxt verkligen var med en alkoholiserad mor och en frånvarande far. Oksana Vasiakina är uppvuxen i Sibirien och en stor del av romanens behållning är partierna därifrån.
Romanen publicerades första gången 2021 och kom i svensk översättning 2024.

Det var mina tre böcker på temat. Östeuropa är ett stort spännande område som jag har läst alltför lite ifrån. Nu är jag spänd på vilka tips jag kan få från de andra bokbloggarna. Dem hittar du på bloggen Mina skrivna ord.

Tisdagstrion – Rovdjur

Nu sätter Robert som har bloggen Mina skrivna ord igång med tisdagstrion igen. Roligt, men det kom lite hastigt på för mig så jag skriver inte mycket om varje bok, men titlarna är länkar till min inlägg om böckerna. Som ni ser har jag koncentrerat mig på tigrar.

Tigermannen av Eka Kurniawan.

Tigrar i rött väder av Liza Klaussmann. Hon har skrivit ytterligare ett par böcker, men endast denna är översatt till svenska.

Montecore, en unik tiger av Jonas Hassen Khemiri.

Du vill nog få tips på fler böcker på temat rovdjur. Då kan du titta in på bloggen Mina skrivna ord för där hittar du fler.

När det ena ger det andra när man läser böcker.

Alldeles nyligen läste jag Ljusspel av Daniel Kehlmann. Den handlar om regissören G. W. Pabst som reste till Hollywood efter att nazisterna hade kommit till makten i Tyskland. Men Pabst lyckades inte där. Det gjorde däremot regissören Fritz Lang och i romanen nämns hans science fictionfilm Metropolis. Då blev jag nyfiken på den och vi lånade den på biblioteket. Det är en stumfilm från 1927, mycket stiliserad. Märklig, måste jag säga. Den räknas som höjdpunkten på stumfilmserans science fictionfilmer.

Men filmen Metropolis är i sin tur byggd på en science fictionroman av Thea von Harbou från 1925. Hon skrev även filmmanus och på Wikipedia läser jag att oftast kom filmmanuset först och sedan skrev Thea Von Harbou om det till en roman, men när det gäller Metropolis kom romanen först. Omslaget jag hittade tillhör en pocketutgåva på engelska, men romanen finns översatt till svenska och jag ser att det bör vara möjligt att låna den på biblioteket om jag vill. Så leder det ena till det andra när man läser böcker.

G. W. Pabst (1885-1967) på svenska Wikipedia och på engelska.

Fritz Lang (1890-1976)

Thea von Harbou (1888-1954)

Omslagsbilden till Metropolis (roman) av Thea Harbou tillhög en utgåva från Dover Publikations 2015 och den och flera andra utgåvor på engelska finns på nätbokhandeln.

Halvårsrapport för mina läsprojekt 2025

Nu har redan halva 2025 gått så det är dags att titta på hur det står till med årets läsprojekt. I år har jag två. Eller egentligen tre. Som vanligt har jag ett hyllvärmarprojekt och eftersom jag ligger så bra till med det får en av hyllvärmarna störst bild i det här lilla galleriet. Det är tolv hyllvärmare i projektet och jag har bara fyra kvar att läsa när halva året har gått.

Mitt andra läsprojekt är att läsa böcker av författare från Asien. Jag har ganska många titlar liggande i min läslista, och det finns hur mycket som helst att välja på förutom de böckerna. Jag tycker att det är bra att välja ut ett område, verkligt eller bildligt, och läsa mer från det. Förra året läste jag böcker som har belönats med Nordiska rådets litteraturpris och det gav mycket. Det har gått bra också med mitt Asienprojekt. Hittills har jag läst nio romaner, en barnbok, en novellsamling och två diktsamlingar av författare från Asien. Jag räknar med att jag inte kommer att läsa lika många under det andra halvåret. Under hösten brukar det finnas så mycket annat som jag vill läsa.

Det tredje läsprojektet är inte speciellt för i år. För mig fungerar det bra att ställa upp projekt och det fungerar bra att välja ut någon författare som jag vill läsa mer av. Att tränga in djupare i ett författarskap ger mycket. Men det projektet är rullande och det blir som det blir. Just nu är författarna Ellen Mattson och Tony Samuelsson och jag har börjat med deras tidigaste böcker. De två som syns i galleriet är deras andra roman.

Böckerna i bildgalleriet är:
Utsikt från en grästuva av Harry Martinson (Hyllvärmare)
En ond tid av Deepti Kapoor (Asien, Indien)
Myten om den förstfödde av Tony Samuelsson
Vägen härifrån av Ellen Mattson
Kvinnan i sanden av Kobo Abe (Asien, Japan)
Oskuldens minut av Sara Lidman (Hyllvärmare)

Hett i hyllan #300 – Flygsmeden

Det här lilla, lilla häftet har jag haft länge. Men har jag läst det? Nej faktiskt inte fast det inte kan ta särskilt lång tid.

Detta står skrivet om boken på sista sidan:

Flygsmeden publicerades första gången som en ”folksägen från Södermanland” i” Illustrerad tidning” mars-april 1862. Den föregavs vara inlämnad till tidningen av ”en gammal sagoberättare vid namn Acharius” bakom vilken signatur emellertid dolde sig arkitekturprofessorn, akademidirektören, konstnären och diktaren Fredrik Wilhelm Scholander.

Flygsmeden publicerades sedan 1885 i Scholanders sagobok. Det är en Ikarossaga så vi kan räkna med att smedens flygtur inte slutar alldeles lyckligt.

Flygsmeden – en folksaga berättad i vers och bilder av F. W. Scholander, Allhem 1967.

Fredrik Wilhelm Scholander (1816-1881)

Tisdagstrion – Sommar och värme

Halva kungariket av Per Wästberg läste jag för länge sedan. Jag kommer ihåg att jag blev förvånad över hur författaren kunde minnas så bra hur det var i Stockholm på 1950-talet. Sedan upptäckte jag att boken publicerades första gången 1955. Inte så konstigt alltså. Romanen är enligt förlaget ”en romantiskt ironisk pikaresk om två unga älskande på upptäcktsfärd i ett somrigt Stockholm med omgivning”. Den handlar om den unge Felix som får pengar av sin far för att klara sig under sommarmånaderna i Stockholm och så träffar han Helena och kärlek uppstår. En mycket somrig roman.

Varför vara lycklig när du kan vara normal? av Jeanette Winterson är ingen somrig bok, men omslagsbilden stämmer med tanke på dagens tema. Romanen är självbiografisk. Jeanette Winterson var adoptivbarn och växte upp i en industristad i norra England i en fattig familj. Många, många där var fattiga, skriver hon. Hennes adoptivmor var en tyrann, strängt religiös och mycket svartsynt. Hon hade två uppsättningar löständer och en revolver i köksskåpet. När flickan skulle straffas beordrade hon henne att gå ut och låste sedan dörren så att hon måste sitta utanför huset hela natten. En svår uppväxt, alltså.
Boken publicerades första gången 2011 (Why Be Happy When You Could Be Normal?) och kom i svensk översättning 2012.

De små hästarna i Tarquinia av Marguerite Duras (1914-1996) handlar om några vänner som tillbringar sin semester i en liten ort i Italien. Det är hett, fruktansvärt hett, det finns inte så mycket att göra. De dricker Campari, de pratar, de spelar boule och badar och de talar om att resa någon annanstans, varför inte till Tarquinia för att se de små etruskiska hästarna? Men de kommer aldrig iväg. Deras dagar är loja och stillastående. Inte ens otrohet orsakar någon dramatik.
Romanen publicerades första gången 1953 (Les petits chevaux de Tarquinia) och kom första gången i svensk översättning 1963.

Då hoppas jag på sommar och lagom varmt framöver och om du vill ha tips på fler böcker på dagens tema kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Nytt i bokhyllan

När jag först hörde talas om den här boken trodde jag inte att det var sant. Det måste vara ett påhitt, tänkte jag. Men The Stasi Poetry Circle är alltså en faktabok med källor och index. Författaren har undersökt Stasiarkiv i fem års tid.

Tydligen var det så att Stasi fruktade att författare lade in subversiva meddelanden i sina verk och därför beslutade man att träna egna författare i kampen mot klassfienden. Boken handlar om hur en grupp soldater och gränsvakter samlades för möten en gång i månaden i en välbevakad militärlokal i Östberlin för att lära sig att skriva poesi.

Philip Oltermann är en tysk-brittisk journalist som för närvarande är chef för The Guardian´s Berlinkontor.

The Stasi Poetry Circle – The Creative Writing Class that Tried to Win the Cold War av Philip Oltermann, Faber 2022.