De små tingens gud av Arundhati Roy läste jag för länge sedan. Det är en familjekrönika från södra Indien med kärlek, kastsystem och släktbråk. Det finns fasta regler som bestämmer vem som får älska vem. Köket och matlagning och picklesinläggningar spelar stor roll i romanen. Familjen driver en picklesfabrik.
Romanen publicerades första gången 1997 (The God of Small Things) och kom i svensk översättning 1998.

Majsmänniskor av Miguel Ángel Asturias (1899-1974) läste jag däremot nyligen. Den röda tråden i romanen är majs som viktig föda och försörjning men också att tjäna stora pengar på för dem som äger mycket mark. Där finns klassklyftor och diskriminering och författaren har använt urbefolkningens historier och myter när han har skrivit berättelsen.
Romanen publicerades första gången 1949 (Hombres de maíz) och kom i svensk översättning 1961.

Bröd och mjölk av Karolina Ramqvist handlar om mat, den näring vi måste ha, om glädjen med mat, om begränsningar, om överflöd och hur våra livserfarenheter påverkar vårt förhållande till mat och hur maten och mathållningen påverkar våra liv. Berättaren är en kvinna som har en frånvarande pappa när hon växer upp och som lämnas ensam av sin mamma mer än vad som kan vara bra.
Romanen publicerades första gången 2022.

Som vanligt har vi fått dagens tema av Robert som driver bloggen Mina skrivna ord.

Böcker där döden spelar stor roll finns det gott om, bland annat i alla deckare. Jag läser inte deckare så ofta, men i julas läste jag Mistlar och mord av P.D. James (1920-2014). Den innehåller fyra deckarnoveller och alla har de anknytning till julen.

Ett år av apokalyptiskt tänkande är en grafisk roman av Linda Spåman. Den handlar om henne och hennes far som blev sjuk och fick diagnosen ALS. En rörande bok med magisk realism och svart humor om ett svårt ämne och den blev nominerad till Augustpriset förra året.

En inre angelägenhet av Kristian Fredén. Den handlar om sorgen efter hans mamma som tog livet av sig på äldre dar, väl förberett och genomtänkt. Modern var släkt med Natan Söderblom och den släkten har stor betydelse i romanen. Också den nominerades till Augustpriset förra året.

Det är Robert som driver bloggen Mina skrivna ord som sköter tisdagstrion och där hittar du fler böcker på temat.

Den obefintlige riddaren av Italo Calvino (1923-1985). Det är en berättelse om krig och krigföring för länge sedan, om gamla riddarlöften, om heder, om kärlek, om den heliga Graalen och om vad som finns och inte finns. Den obefintlige riddaren är en rustning som är tom, men som agerar som om någon fanns däri. Romanen är satirisk och ganska rolig. En halsbrytande berättelse, en kort roman på 146 sidor.
Romanen publicerades första gången 1959 (Il cavaliere inesistente) och kom i svensk översättning 1961.

Annalena Bilsini av Grazia Deledda (1871-1936). Den stora familjen Bilsini har sålt sin lilla egendom för att istället arrendera en stor egendom som tidigare har varit ett adelssäte. På grund av att den är förfallen får de arrendera egendomen till en billig penning. Anna-Lena Bilsini är änka och håller i sina vuxna och snart vuxna söner med fast hand. De måste arbeta hårt för att odla upp marken som ingen har brukat på länge. I romanen finns kärlek och motsättningar och alltihop utspelas i Po-dalen. Det kommer ett inlägg om boken så småningom.
Romanen publicerades första gången 1927 och kom i svensk översättning 1928. Grazia Deledda tilldelades Nobelpriset i litteratur 1926.

Aracoeli av Elsa Morante (1912-1985). Den som berättar i den här romanen heter Manuele och han är en medelålders, alkoholiserad och ganska risig man. Aracoeli är namnet på hans mor. Hon kom från landsbygden i Andalusien i Spanien och blev hustru till en italiensk sjöofficer. Aracoeli var analfabet och hade naturligtvis inte borgerskapets bildning. Hon visste inte hur hon skulle föra sig och hela livet fick hon tampas med det.
Romanen publicerades första gången 1982 och kom i svensk översättning 1985.

Fler italienska författare får du tips om på bloggen Mina skrivna ord.

Kammakargatan av Therese Bohman läste jag i julas. Det är en julberättelse – eller en berättelse som slutar med julen. Den är inte lång, 125 sidor bara, men dessa sidor alltså! Det är en fröjd att läsa denna lilla bok. Så fint språk. Så fint berättande. En lugn berättelse om vad författaren (kanske) var med om under sin första tid som student i Stockholm.
Kammakargatan kom förra året.

Det var längre sedan jag läste Absolut noll av Anna Fock. Den finns med i trion dels för att det är en bra bok, dels som en påminnelse till mig själv att läsa mer av författaren. Romanen handlar om Nikita som är en ung kille i St Petersburg. Han är bög och vi får uppleva vad som händer honom och de andra som ingår i hans gäng. Det är mycket alkohol och festande, det är gayklubbar, det är Nikitas mor som bor utanför staden, hans arbete som biografmaskinist och hans kontakt med den mer välbeställda och intellektuella familjen som tog hand om honom när hans far hade gått bort.
Absolut noll var Anna Focks debutbok som hon fick Katapultpriset för. Den kom 2013.

Våran pojke av Mikael Yvesand har jag inte ens läst, men också den blir en påminnelse till mig själv. Romanen nominerades till Augustpriset förra året. Den ska pendla mellan det komiskt absurda och det övergivet sorgliga, enligt förlaget. Jag citerar från förlagets text: Johan växer upp under vad man kallar normala omständigheter i ett ordnat hem med lagom egendomliga vänner med kniv och tar sig igenom skolan utan att fundera allt för mycket på hur. En dag sticker han ned en ung kvinna och en liten pojke utan att riktigt förstå orsaken. Han undgår upptäckt och lever vidare …
Våran pojke kom förra året.

Det var mina tre författare som alla är under femti. Om du vill a fler tips på sådana kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Detaljerna av Ia Genberg inleds med att berättaren har feber och börjar tänka tillbaka på sitt förflutna, men det är sannerligen inga feberfantasier den här boken handlar om. Allt är pregnant och sakligt och och i viss mån detaljerat skrivet. Romanen innehåller nedslag ur berättarens liv, hon berättar om fyra personer som hon har mött och umgåtts med under olika perioder i livet. Tre av dem tillhör hennes egen generation och den fjärde är hennes mor.
Detaljerna kom 2022 och belönades med Augustpriset samma år.

Hägring 38 av Kjell Westö. Året är 1938 och platsen är Helsingfors. De två huvudpersonerna i romanen är advokaten Claes Thune och hans sekreterare Matilda Wiik. Claes Thunes hustru har nyligen lämnat honom för en annan man. Politiskt sett är Claes Thune liberal och han uppskattar inte Adolf Hitlers expansionspolitik. Han har några vänner ända från skoltiden och de träffas ibland i sin ”osndagsklubb”. Hägring 38 är en mycket spännande roman om det personliga och läget i landet och i världen, nästan thrillerartad på slutet. En mycket bra roman som belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2014. Den publicerades första gången 2013.

Agaat av Marlene van Niekerk. Omslagsbilden visar pocketboken med sitt giftgröna omslag. Jag läste en utgåva i större format och det rekommenderar jag fast den utgåvan är mera gul, men boken är en tjock tegelsten och jag skulle inte vilja läsa den i litet pocketformat. Den handlar om lantbrukarhustrun Milla de Wet tar hand om en liten svart flicka. Hon har en missbildad arm och har misshandlats och blivit utsatt för övergrepp i sin familj. Eftersom Milla de Wet är vit och romanen utspelas i Sydafrika under apartheidtiden kan hon göra som hon vill – alltså bara ta flickan och uppfostra henne på gården hon äger.
Agaat publicerades första gången 2004 och kom 2012 i svensk översättning och den är flerfaldigt prisbelönt.

Gröna böcker finns det nog gott om. Om du är nyfiken på vilka böcker andra bokbloggare har valt till dagens trio kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Förra veckan var temat lätt att klara, men idag är det svårare om jag inte ska tjata om sånt som jag redan har haft i en tisdagstrio. Med andra ord läser jag visst inte så mycket som passar till dagens tema och därför finns här två böcker som jag inte har läst, men som jag vill läsa.

Den första boken som jag vill läsa är Omloppsbanor av Samantha Harvey. Den kom på svenska förra året, är vinnare av Bookerpriset 2024 och den verkar mycket intressant. Jag citerar från förlaget: Sex astronauter och kosmonauter från USA, Ryssland, Italien, Storbritannien och Japan befinner sig ombord på en rymdfarkost för att samla meteorologiska data, genomföra experiment och undersöka människokroppens gränser, de registrerar, analyserar och observerar. De färdas i över tjugosjutusen kilometer i timmen och på ett enda dygn hinner de kretsa sexton varv runt jorden.  Vad återstår av livet utan jorden? Vad är jorden utan människan?

Men boken i mitten har jag faktiskt läst och jag har också redan haft med den i en annan tisdagstrio. Det är Trekropparsproblemet av Liu Cixin, en science fiction-bok där handlingen faktiskt hela tiden försiggår på jorden, men där finns tankar om rymden och vår plats i universum. Romanen är första delen i en trilogi och den är prisbelönt. Den publicerades första gången 2006 och kom på svenska 2024. Netflix har gjort en serie grundad på boken.

Kontakt av Carl Sagan (1934-1996) tillhör våra hyllvärmare och jag vill gärna läsa den, men den står fortfarande oläst i hyllan. Det är en amerikansk science fiction-roman som handlar om den första kontakten mellan människorna och en avancerad utomjordisk civilisation. Den publicerades första gången 1985 och kom i svensk översättning 1987. Jag har sett filmen med Jodie Foster och är nyfiken på hurdan själva boken är.

Om du vill ha fler boktips på temat Rymden kan du gå till bloggen Mina skrivna ord.

Nu startar Robert, som har bloggen Mina skrivna ord, tisdagstrion igen efter pausen. Tack för att du tänker ut alla dessa teman och sköter tisdagstrion Robert! Det känns bra att komma igång igen och det med ett tema som inte är så svårt. Det blir spännande att se vad de andra bokbloggarna plockar fram idag.

Först tänkte jag på Monika Fagerholm och av hennes böcker valde jag Underbara kvinnor vid vatten som jag läste för länge sedan. Jag tänkte att det kanske kunde kännas bra att drömma sig iväg till finsk sommar så här mitt i smällkalla vintern. Romanen handlar om två familjer i ett sommarparadis vid kusten under 1960-talet och den kom 1994.

Sedan tänkte jag på Jon Fosse och hans bok Melancholia som handlar om den norske bildkonstnären Lars Hertervig (1830-1902). Han kom från en fattig kväkarfamilj och fick genom en mecenat möjlighet att studera måleri, men han led av schizofreni och levde i armod de sista åren av sitt liv. Utgåvan jag läste omfattar både Melancholia I och II. De kom 1995 och 1996 på norska och 1999 i svensk översättning.

Som avslutning tänkte jag på en miljö som är hetare än finsk sommar, och därför tog jag med A passage to India av E.M. Forster (1879-1970) i trion. Till staden Chandrapore i Indien kommer den unga Adela Quested tillsammans med fru Moore. De har rest till Indien därför att Adela Quested kanske ska gifta sig med fru Moores son. Han har en hög tjänst i stadens styre och Adela är tveksam till om de passar för varandra. A passage to India är en roman med många lager, om rasism och kolonialstyre och svårigheten för britter att förstå den komplexa kulturen i landet.
Romanen publicerades första gången 1924 och finns i svensk översättning.

Ja, det var mina tre böcker i årets första tisdagstrio, och om du vill se vilka böcker de andra bokbloggarna skriver om idag kan du gå till Roberts blogg Mina skrivna ord.